387 Sjung i stilla morgonstunder

Alt koral:

Alt. koral:

1. Sjung i stilla morgonstunder,
prisa Herren uppmärksam!
Se, han gör på nytt ett under:
kallar ljus ur mörkret fram!
Se, hans sol vår värld förgyller,
allt med liv och lovsång fyller!
Se, han ler i himlens sky,
varje dag hans nåd är ny!

2. Lär oss, Gud, vad oss är givet,
innan aftonen tar vid.
Lär oss du att välja livet,
medan det ännu är tid.
Än i dag du vill oss kalla,
snart kan mörker på oss falla.
Lär oss, medan dagen är,
följa Andens dragning här.

3. Gud, som skapat sol och stjärna,
dej vi sjunger tack och lov
för att oss du ville värna
medan vi i mörkret sov.
Lys och led oss, ljusets Fader,
tills vi myllas ner i rader,
väck oss så till morgon ny,
solsken utan aftonsky!

Text: Elias Blix 1891 (55 år) "Syng i stille morgonstunder", övers. A.H. 2013
Musik: Norsk folkmelodi, alt. Ludvig Mathias Lindeman, alt. Wolfgang Wessnitzer

E Blix:


L M Lindeman:

182 Glad jag ständigt vill bekänna

Alt. koral:



1. Glad jag ständigt vill bekänna:

jag är döpt i Jesu namn!

Ingen tillflykt är som denna,

öppen står min Faders famn.

Ringa jordens skatter väger

mot det ena, att jag äger,

klädd i dopets helga skrud,

nåd och barnaskap hos Gud.

2. Synden ska mej ej fördöma:

jag är döpt i Jesu namn!

Fadern all min skuld vill glömma,

föra till den trygga hamn

där mitt hjärta rening vinner,

läkedom och glädje finner.

Jag i Jesu liv och blod
äger frihet, kraft och mod.

3. När jag frestas, vill jag svara:

jag är döpt i Jesu namn!

Honom vill jag trogen vara,

vill ej ryckas ur hans famn.

Han från synden ren mej tvagit

och mej till sin egen tagit.

Honom jag, som han mej bjöd,

följa vill i liv och död.

4. Dopets nåd mej ger i tiden

stöd och fäste för min tro,

skänker hopp att efter striden

i Guds himmel finna ro.

När en dag min blick ska brista,

vill jag säga i det sista:

Jag är döpt i Jesu namn!

Fader, ta mej i din famn. 

Text: Erdmann Neumeister 1705 (34 år) "Lasset mich voll Freuden sprechen", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1910 (47 år), 1914 och 1917, bearb. A.H. 2014.

Musik: Wolfgang Wessnitzer 1661 (32 år) - lyssna även till koralen på Dopguiden!

Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar. Tyvärr sjungs den ju knappt på några dop i Svenska kyrkan längre (där sjungs väl mest "Du vet väl om att du är värdefull" och i bästa fall "Tryggare kan ingen vara), men det händer faktiskt att den sjungs på Första söndagen efter Trefaldighet, då temat är "Vårt dop".

Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"

Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917. Jag har här bearbetat den ytterligare, men ganska försiktigt.

E Neumeister:

308 Nu har sorgens dag förrunnit

1. Nu har sorgens dag förrunnit,
lyssna till Guds glädjebud:
Jesus Kristus seger vunnit, 
kläder oss i högtidsskrud! 
Med sin död han döden slagit, 
syndens skuld ifrån oss tagit. 
Jesus, dej ske pris och lov, 
pris och lov, pris och lov,
dej ske evigt pris och lov! 

2. För att livet åt oss skänka 
själv sitt liv för oss han gav. 
För att dödens makt fördränka 
stod han upp ut ur sin grav. 
Dödens stolta makt föröddes 
då ur graven livet föddes. 
Jesus, dej ske pris och lov...

3. För att plats åt oss bereda 
stiger han till Faderns hus. 
Han som herde ska oss leda
hem till paradisets ljus. 
Ej sin hand ifrån oss tar han, 
till sitt hjärta oss oss drar han. 
Jesus, dej ske pris och lov...

4. Från sin Fader han oss sänder 
Andens gåva, fred och tröst. 
Så ska alla folk och länder 
nås av glädjebudens röst. 
Påskens gåva, Andens styrka 
vare alltid med Guds kyrka. 
Jesus, dej ske pris och lov...

Text: Pone luctum Magdalena, Mainz 1671, tysk övers. F G Klopstock 1769 (v. 1), Trier 1846 (v. 2-3), H F Bone 1851 (v. 4) sv. övers. Cecilia 1902, bearb. 1950, 1986, 2026
Musik: Düsseldorf 1836