Välkommen till Nätpsalmboken! Läs, sjung och kommentera gärna! Och låt de psalmer och visor som återges inspirera till sång och fortsatt nyskapande! Aposteln skriver: "Tala till varandra med psalmer, hymner och andlig sång; och sjung Guds lov i era hjärtan." Och Psalmisten sjunger: "Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig!"
1. I Guds församling Herren Gud förkunnar dessa orden för dem som sattes på hans bud till domare på jorden: "Upp, skipa rätt för hög och låg med lag från domartronen, men väg dem väl på samma våg och se ej till personen!" 2. "Ja, skaffa faderlösa rätt och ingen möda spara, förtrycktas börda gör mer lätt, oskyldiga försvara! Mot våld och list ett heligt skydd åt värnlösheten ägna och rätt och sanning i var bygd till jordens glädje hägna." 3. "Ty snart ni härifrån tas bort, besinna väl de orden, ni måste dömas inom kort, ni domare på jorden!" Så talar han som skall en dag oss inför rätta ställa och efter helighetens lag oss alla vedergälla.
Text: "Gud står i Guds församling", 1572 års psalmbok, fritt efter Asaf (Psalt. 82)
1. Sök den stadens bästa Gud er låtit gästa. Rätt och godhet sprid, ärlighet och frid. 2. Be i era böner för den stadens söner. Allt vad gott de får också till er når. 3. Herrens folk och präster främlingar och gäster är i denna tid, längtar till Guds frid. 4. Ändå skall de verka här och troget stärka allt vad gott och rätt Herren här berett. 5. Men när Herren kallar och basunen skallar, tiden här är slut. Fria drar de ut! Text och copyrigt: Christian Braw, fritt efter Jeremia (Jer. 29:4-7), publicerad med tillstånd
1. Det som denna världens är ge när kejsaren begär, men till Gud ditt hjärta hör, han som till ditt mål dig för. 2. Penningen bär maktens bild. Herrens avbild, god och mild, han i hjärtat präglat in, och den säger: "Du är min." 3. Härskare av mänskosläkt ge din lydnad och respekt. Himlens Herre ge din tro, blott hos honom sök din ro. 4. Ge ditt hjärta aldrig bort åt den makt som inom kort faller som var furste gör, när Guds hand vid honom rör. 5. Snart nog änka blir den brud, som sin tro gett tidens gud. Den vars hjärta Jesus har evigt har sin brudgum kvar. 6. Tjäna troget folk och land, lägg ditt liv i Herrens hand. Världens alla ledare se som Herrens tjänare. Text och copyright: Christian Braw, fritt efter Matt. 22:15-22, publicerad med tillstånd
1. Pris vare Gud, för bara han fullkomlig gåva skänker! Han skänka vill och skänka kan mer än jag ber och tänker. Han dagens ljus från fästets höjd allt levande förunnar, han bjuder livets sanna fröjd ur nådens rika brunnar - ja, bara han den rätta glädjen skänka kan. 2. Han gav mej av sin rikedom mitt hem, mitt kall i tiden, min arbetshåg, min egendom, mitt mod i levnadsstriden. Från år till år, från dag till dag hans omsorg jag fått röna. Jag älska lärt hans rikes lag, hans tempelgårdar sköna, hans sannings ord, hans verk i himmel och på jord. 3. Att tacka dej, o Gud, mej lär. Ge mej det barnasinne som livets alla dagar bär din trofasthet i minne. Du älskar rikt och handlar stort: så låt mej inte glömma det goda du min själ har gjort, men det i hjärtat gömma, och prisa dej, i dina gårdar fröjda mej. 4. O Gud, mitt fäste och min borg i livets prövningsdagar, giv att jag ej i syndig sorg mot dina rådslut klagar, men tåligt vandrar ledd av dej, om sårad fot än blöder, där Jesus själv gått före mej och där hans hand mig stöder. En liten tid, och sedan ger du salig frid. 5. När nya himlar och ny jord, o Fader, du bereder, till glädjen vid ditt rikes bord din Son de trogna leder,
ja, fridens Ande löser där
från vad vi här fått lida, så låt oss glada vandra här och sist i hoppet bida fullkomlig fröjd hos dej, vår Gud, i himlens höjd.
Text: Johan Alfred Eklund 1914 (51 år) Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)
Sången skrevs ca ett år efter att folkskolläraren Frykman hade återvänt till hembygden Sunne efter att i yngre år verkat som lärare i Grums och Norrköping. Just 1876-1877 gick en kraftig väckelse fram över Sunne-bygden, och Frykman höll skola om dagarna och predikade kvällar och helger.
Samtidigt blev han sångförfattare, och alldeles särskilt blev han, som det har sagts, "den kristna glädjens sångare"; han ville ge uttryck för den frälsningsglädje som både han själv och så många nyomvända värmlänningar kände vid denna tid.
Inte minst gäller detta ovanstående lovpsalm, som alltså är en av Frykmans tidigaste sånger och trycktes i Wermlands Allehanda den 24 maj 1876. I fortsättningen komponerade han även ofta melodier till sångerna, men melodin till denna är skapad av signaturen "B" som ingen ännu har lyckats identifiera. Så här kan psalmen låta med moderna instrument på Hönökonferensen, men de olika textdelarna är hopfogade med musiken på ett lite märkligt sätt jämfört med psalmboken (jag vet inte hur de får till det egentligen):
Det finns genom psalmhistorien många fina exempel på hur en författare och en musiker etablerat ett fruktbart samarbete. Vi har från vår egen tid bl.a. Britt G Hallqvist och Egil Hovland, från 1800-talet bl.a. Lina Sandell och Oscar Ahnfelt och från 1600-talet Paul Gerhardt och Johann Crüger. Ovanstående psalm är ett förnämligt exempel på de sistnämndas samarbete - den trycktes 1653 i Johann Crügers alltmer utvidgade sång- och koralsamling Praxis Pietatis Melica, som i sin tredje upplaga (1647) haft 18 psalmer av Gerhardt, men i sin tionde upplaga kom att ha hela 89 psalmer av honom (många med melodier av Crüger) och blev stilbildande för kommande tyska psalmböcker.
Med tacksam röst är en sannskyldig lov- och tacksägelsepsalm, som så ofta hos Gerhardt, och har genom århundradena sjungits vid många högtider i hem och församling, inte minst vid födelsedagar och skördefester. Märkligt nog fick psalmen dock inte behålla Crügers glada, rytmiskt markerade melodi när den 1937 kom med i den svenska psalmboken, utan försågs av någon anledning med Oskar Lindbergs i och för sej vackra melodi till "I öster stiger solen opp" (psalmen sattes f.ö. under rubriken "Ungdom"). Detta åtgärdades dock sedermera, så idag är parhästarna Gerhardt och Crüger åter förenade också i denna lovpsalm.
Paul Gerhardt:
Johann Crüger med titelsida i hans Praxis Pietatis Melica:
1. Sjungom nu av hjärtans grund, lovom Gud i denna stund, som bevisat oss sin nåd, mättat oss ur sitt förråd, djur och fåglar har han närt, rundhänt också oss beskärt det som vi idag förtärt! 2. Lovom Gud, vår Herre mild, att vi skapats till hans bild. Också kroppen vittne bär om att Herren har oss kär. Den av kött och ben och hud konstfullt hopsatt blev av Gud för att växa på hans bud. 3. Ja, så snart vi livet får oss ett kök tillhanda står. Vi i ljuvligt moderliv matas utan sked och kniv. Fast en ringa spis det är, likväl fattas inget där, tills vi föds i världen här. 4. Gud har jorden väl berett, även djuren näring gett. Berg och dal bevattnar han, så att grönska växer fram. Frukt från jorden, bröd och vin, skänker han av nåden sin, stärker kroppen din och min. 5. Fisk från vattnet med sitt ord ger oss Gud till våra bord, ägg av fåglar, stora, små, ungar kan där bli också, älg och hare, hjort och får ur Guds skaparhänder går, ger oss föda år från år. 6. Tack, vår Gud, för skapelsen! Må du ge din Ande än, så din godhet vi förstår, ödmjukt går i dina spår. Vi ditt namn lovsjunga vill, stämma in i fågelns drill, äran hör dej, Herre, till. Text: Hans Vogel 1554 (29 år), sv. övers. tr. 1594, bearb. A.H. 2016 Musik: 1400-talet / Böhmiska bröderna 1544
