182 Glad jag ständigt vill bekänna

Alt. koral:



1. Glad jag ständigt vill bekänna:

jag är döpt i Jesu namn!

Ingen tillflykt är som denna,

öppen står min Faders famn.

Ringa jordens skatter väger

mot det ena, att jag äger,

klädd i dopets helga skrud,

nåd och barnaskap hos Gud.

2. Synden ska mej ej fördöma:

jag är döpt i Jesu namn!

Fadern all min skuld vill glömma,

föra till den trygga hamn

där mitt hjärta rening vinner,

läkedom och glädje finner.

Jag i Jesu liv och blod
äger frihet, kraft och mod.

3. När jag frestas, vill jag svara:

jag är döpt i Jesu namn!

Honom vill jag trogen vara,

vill ej ryckas ur hans famn.

Han från synden ren mej tvagit

och mej till sin egen tagit.

Honom jag, som han mej bjöd,

följa vill i liv och död.

4. Dopets nåd mej ger i tiden

stöd och fäste för min tro,

skänker hopp att efter striden

i Guds himmel finna ro.

När en dag min blick ska brista,

vill jag säga i det sista:

Jag är döpt i Jesu namn!

Fader, ta mej i din famn. 

Text: Erdmann Neumeister 1705 (34 år) "Lasset mich voll Freuden sprechen", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1910 (47 år), 1914 och 1917, bearb. A.H. 2014.

Musik: Wolfgang Wessnitzer 1661 (32 år) - lyssna även till koralen på Dopguiden!

Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar. Tyvärr sjungs den ju knappt på några dop i Svenska kyrkan längre (där sjungs väl mest "Du vet väl om att du är värdefull" och i bästa fall "Tryggare kan ingen vara), men det händer faktiskt att den sjungs på Första söndagen efter Trefaldighet, då temat är "Vårt dop".

Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"

Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917. Jag har här bearbetat den ytterligare, men ganska försiktigt.

E Neumeister:

Kristi kropps och blods högtid: Var nu hälsad

  

Var nu hälsad, sanna lekamen, 

buren av Maria, jungfru och mor,

du i sanning led och offrades 

på korset för oss människor.

Du ur vilkens genomborrade 

sida flödade vatten och blod,

var oss du en salig försmak 

i dödens prövning svår. 

O Jesus, ljuv och god,

Marias son!

Text: Tillskriven Innocentius XI (1282-1362)

Musik: Wolfgang Amadeus Mozart

Kristi kropps och blods högtid: Högt må prisa varje tunga

 

Alt. koral: 
)

Alt. koral:

1. Högt må prisa varje tunga
Jesu kropp så underbar
och en lovsång honom sjunga
för det blod han gjutit har,
tacka honom för det tunga
korset som för oss han bar.

2. Fadern honom till oss sände,
rena jungfruns son han är,
ljuset han i världen tände,
evig sanning lärde här.
Han till sist vid livets ände
fram sej själv som offer bär.

3. När, som lagen föreskriver,
på de gamla fäders vis
Lammets högtid firad bliver,
- honom vare lov och pris! -
han med egna händer giver
åt de tolv sej själv till spis!

4. Vid det sista nattvardsbordet,
dagen före Jesu död,
Ordet, som vart kött, med ordet
till sitt kött förvandlar bröd;
vinet Kristi blod är vordet,
då hans allmakts ord det bjöd.

5. Må i ödmjukhet vi ära
detta helga sakrament!
Nya testamentets lära
övergår vad förr var känt.
Att oss Herren här är nära
ser vi genom tron han tänt.

*6. Fadern, som i höjden tronar,
vare tack i evighet,
Sonen, den som synden sonar,
Anden, den som lär oss det!
Högt vår jubelsång nu tonar,
Heliga Treenighet!

Text: Thomas av Aquino 1263 "Pange, lingua, gloriosi corporis mysterium" , Skyddsengeln 1887, ngt bearb. A.H. 2011
Musik: Medeltida, alt. John Goss, alt. Henry Smart 1866 (53 år) "Regent Square",

46 Allena Gud i himmelrik

Alt. folklig koral (OBS finns ej i SvPs1986):


*1. Allena Gud i himmelrik

må lov och pris tillhöra

för all den nåd han kärleksrik

med oss har velat göra.

Han jorden skänkt stor fröjd och frid.

Så låt oss alltid glädjas vid

Guds nåd och goda vilja.

*2. O Jesus Krist, Guds ende Son,

du såg vår nöd och fara.

All himlens glans du avstod från,

att oss till räddning vara.

Du med ditt blod, din bittra död

befriar oss från synd och nöd.

Förbarma dig, o Jesus.

*3. O helge Ande, gör mig from,

förnöjd och oförfärad.

Gör hjärtat till en helgedom,

där Gud i allt blir ärad.

Giv stöd, giv tröst i all vår brist,

och hjälp oss tro på Jesus Krist

i dag och alltid. Amen.

Text (=SvPs1986 nr 18): Nikolaus Decius (Tech) 1526 (41 år)("Allein Gott in der Höh´ sei Ehr´), Arvid Pedersen 1529 (30 år ca), Övers. 1567, Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb.

Musik: Gammalkyrklig / N Decius 1539 (54 år), jfr 1697 års koralbok nr 192, alt. koral upptecknad efter Karl Lindqvist i Höör 1895

Hör Bachs orgellek med denna koral (Trio super, BWV 664)

Denna psalm är en omdiktning av den latinska texten Gloria in exelsis Deo från 400-talet, inspirerad av änglasången i Lukas 2 och en morgonbön från den österländska kyrkan. Nicolaus Tech (eller Decius) skrev sin text på plattyska, Allene Gott jn der höye sey eer, och den trycktes först i en psalmbok som utgavs i Rostock. År 1529 översattes den till danska av Arvid Pedersen (som lade till en strof om Jesus) och år 1539 till högtyska. År 1568 fanns den översatt i Then Swenska Psalmeboken, och i ungefär samma skick (se nedan!) togs den in i 1695 års psalmbok, den s.k. karolinska. (OBS att vi haft psalmböcker på svenska ända sedan reformationen, även om vi inte hade någon officiellt stadfäst och för hela riket gemensam psalmbok förrän 1695).

Den i evangeliska kyrkor kända formen av melodin (som bygger på en urgammal Gloria-melodi) trycktes i Geistliche Lieder 1539, utg. av Valentin Schumann i Leipzig.

Psalmens första strof sjöngs länge som stående lovpsalm i Svenska kyrkans söndagsgudstjänster och var då, med John Ronnås´ ord, "den mest sjungna av alla psalmer i Svenska kyrkan". På den tiden hade psalmen i sin helhet fem strofer i psalmboken, men den förkortades 1986 till tre strofer, samt bearbetades något även språkligt.

I praktiken innebar det dock en förlängning, för de gånger psalmen numera sjungs - vilket inte blir lika ofta som tidigare - använder man alla tre verser i stället för som tidigare (oftast) bara en. Och sången blir då uttryckligen, som den var tänkt, en lovpsalm till hela Treenigheten.

För den som undrar varför psalmtexter så ofta bearbetas i samband med nya psalmboksutgåvor, kan det kanske vara tankeväckande att höra hur psalmen lät i den karolinska psalmboken av år 1695. Maken till knagglig text får man leta efter, vilket nog ställde stora krav på både försångare (cantor) och församling men också måste ha bidragit till ett ganska luftigt och fritt framförande, långt från de mer stela och rytmiskt utjämnade koralerna i den haeffnerska koralboken 1820:

Allenaste Gud i himmelrik´
ware lof och pris för alla sina nåder,
som han hafwer gjort i jorderik´
i dessa här nådeliga dagar.
På jorden är kommen stor glädje och frid,
menniskan må wäl glädjas wid
Guds ynnest och goda wilja.

Wi lofwe, wi prise och bedje dig,
wi tacke dig för dina herrlighet,
o Herre, Gud Fader i himmelrik´!
Du hafwer oss gjort stor kärlighet;
allting hafwer du uti ditt wåld,
hwad du will hafwa fram kan ingen förhålla;
wäl den, som dig kan frukta.

O Jesu Christ, Guds ende Son!
Som när Gud Fader sitter,
som hafwer frälst allt människokön,
och oss med Gudi förlikat.
Genom ditt blod och hårda död
hafwer du oss löst af synd och nöd;
gif nåden i trone blifwa.

Du är allena wår Frälserman,
som oss will himmelriket gifwa;
du är Guds Faders menlösa lamm,
som för oss wille döden lida.
Du är allena wår salighet,
stor nåde hafwer du oss betett,
allsmäktige Jesu Christe!

O Helge And´, wår tröstare from!
som oss all sanning lärer,
hjelp, att wi blifwe wid din lärdom,
Gud Fader, Son och dig äre.
Beskärm´ oss ifrån djefwulens falska list,
hjelp, att wi tro på Jesum Christ,
både nu och alltid! Amen.

50 Vad inte ens en klok och lärd

1. Vad inte ens en klok och lärd

kan helt och fullt begripa,

det låter Gud i denna värld

sitt folk var dag predika:

Att han allena Konung är,

hög över alla gudar,

och sej har uppenbarat här

för hedningar och judar

- ett väsen, tre personer.

2. Hans underbara, höga namn

är Fader, Son och Ande.

Han öppnat för envar sin famn,

vi känner nu den Sanne.

Som Abrams, Isaks, Jakobs Gud

han givit sej tillkänna,

som den som stiftat lagens bud

men också nåd vill sända

och än idag gör under.

3. Se, Fadern själv av evighet

sin Son, sin avbild, födde,

som oss till liv och salighet

på jorden led och blödde,

och Anden så till evig tid

går ut från dessa båda.

Gud give oss sin nåd och frid,

att vi må honom skåda

i evig klarhet. Amen.

Text: Paul Gerhardt, övers. A.H. 1992, 2021

Musik: Martin Luther 1524 (41 år)

49 O Gud som skapat vind och hav

Text: Tore Littmarck 1975 (54 år)
Musik: Severus Gastorius 1675

9 Gud, vår Gud, vi lovar dej

Text: Ignaz Franz 1771 efter Te Deum (400-talet), sv övers Olov Hartman 1980
Musik: Tysk-österrikisk Sagan 1772/Wien 1774