810 Så ljuvligt och så gott det är

 

1. Så ljuvligt och så gott det är
när syskon lätt kan sämjas,
när en den andre håller kär
och allas välgång främjas!
Det ger en väldoft som består,
likt oljan som från Arons hår
längs skägg och kläder flyter. 

2. Som daggen ger stor fruktbarhet,
när den från Hermon rinner,
så kommer gott av enighet,
som allt i Herren finner.
Där ges välsignelse och fröjd
och allt som gör vår själ förnöjd,
ja, liv som varar evigt.    

Text: Haqvin Spegel 1694 efter kung David (Psalt. 133), bearb. A.H. 2010, 2016

Musik: Nürnberg 1524 "Var man må nu väl glädja sig"

592 Hur ska jag till målet hinna

1. Hur ska jag till målet hinna,
jag som ofta tvivel bär?
Hur ska jag väl övervinna
fiendernas starka här?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
I hans namn jag kraft ska finna,
mod hur svag jag själv än är.

2. Hur bestå i varje fara,
som i livet möter mej?
Hur ska jag min fot bevara
från de hot som döljer sej?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
"Han", så hör jag ordet svara,
"kan fullkomligt frälsa dej."

3. Hur ska jag väl kunna häva
allt det onda i mitt bröst,
själviskhetens stämma kväva,
tvivlens och bekymrens röst?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
Jag behöver inte bäva:
Jesus kan, det är min tröst!

4. Vem besegrar syndens lågor,
där så mången själ förbrann?
Vem förjagar dödens vågor,
där så månget hopp försvann?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
Svar jag hör på livets frågor
i Guds eget ord: "Han kan!"

Text: Erik Gustav Bohman 1916 (42 år) efter Hebr. 7:25, bearb. A.H. 2010
Musik: Jöns Sonesson 1917 (48 år)

139 Livets Ande, kom från ovan

Men psalmen kan även, som Per-Arne Brandeborn förtjänstfullt upptäckt, med fördel sjungas till samma melodi som pingstpsalmen SvPs 52 "Herre, se vi väntar alla" (alltså samma som SvPs 285 "Det finns djup i Herrens godhet"):

1. Livets Ande, kom från ovan,
kom och bär från himlen bud!
Du kan ge den stora gåvan:
tron på Ordet, tron på Gud.
Till oss människor du talar
än i dag kring all vår jord.
Folk och själar du hugsvalar
än i dag med Skriftens ord.

2. Oförgänglig sanning strålar
än i dag från bibelns blad,
än i klara drag den målar
heliga gestalters rad.
Så till döttrar och till söner
genom tidevarven går
än ett heligt arv av böner,
än profetens röst oss når.

3. Giv att vi för Gud må vandra
såsom Abraham i tro,
till välsignelse för andra
och till egen själaro.
Oss med Stefanus låt skåda
Mänskosonens härlighet,
oss med Paulus än benåda
rikt med trons rättfärdighet.

4. Livets Ande, du som danar
Kristi kyrka på vår jord,
kraftens Ande, du som banar
henne väg med Herrens ord,
nådens Ande, du som renar
själar och i dem vill bo,
fridens Ande, du som enar
Herrens trogna, giv oss tro.

Text: Johan Alfred Eklund 1934 (71 år), ngt bearb. 2016

Musik: Gustaf Duben d.ä. 1674 (45 år) 

608 Res dej upp och fatta mod

1. Res dej upp och fatta mod!
Tvivla inte, Gud är god!
Om ditt verk än går omkull,
är du lika värdefull.

2. Varför ska du gräma dej
och bli mörk och bitter, säj,
trots att du en trogen vän
äger än i himmelen?

3. Vad som ännu ger dej kval -
otack, avund och förtal,
agg och hätskhet utan grund -
varar en så liten stund.

4. När du håller dej till Gud,
följa vill hans ord och bud,
ska han hjälpa dej till sist
ur all oro, sorg och brist.

5. Dröjer hjälpen än en tid,
Gud är ändå god och blid.
Han, din vän, har ändå ej
glömt dej och försvunnit, nej!

6. Lev i honom glad och god,
be med hopp och tålamod.
Sina änglar har han satt
att dej följa dag och natt.

7. Kunde än en moder kär
barnet sitt förgäta här,
ska vår Gud i himlen ej
någonsin förgäta dej.

Text: Abraham Falk Erichson

Musik: Nederländsk

17 Till himlarna når din barmhärtighet, Gud

1. Till himlarna når din barmhärtighet, Gud,
din trofasthet når dina skyar,
din rättfärdighet är som väldiga berg
som omgärdar städer och byar.

2. Som himlarnas famn är din kärlek, o Gud,
din rättvisa är såsom haven.
Du hjälper och hör både mänskor och djur,
går med oss från vaggan till graven.

3. Hur dyrbar är inte din nåd, du vår Gud,
där människobarnen får bygga!
Ja, över oss breder du vingarna ut
och värmer och stärker de skygga. 

4. Ditt himmelska överflöd ges i ditt hus,
där glädjen i strömmar får välla.
Hos dej, du vår Gud, ser vi ljus i ditt ljus,
du livets och kärlekens källa.

Text: Bernhard Severin Ingemann 1845 (56 år) efter kung David (Psalt. 39:8-10), övers. A.H. 2012
Musik: Johan Peter Emilius Hartmann 1852 (47 år)


B S Ingemann: 


J P E Hartmann:

578 Om din synd än är blodröd

1. //: Om din synd än är blodröd
ska den bli så vit som snö ://
Om den är röd som purpur,
ska den bli som ull.
Om din synd än är blodröd,
om din synd än är blodröd
ska den bli så vit som snö,
ska den bli så vit som snö.

2. //: Hör den röst som dej kallar
och kom åter till din Gud! :b//
Är ej hans nåd oändlig
som hans kärleks djup?
Hör den röst som dej kallar,
hör den röst som dej kallar,
och kom åter till din Gud
och kom åter till din Gud.

3. //: Han förlåter dej synden
och han minns den aldrig mer. ://
Vänd er till mej, ni alla,
säger Herren Gud.
Han förlåter dej synden,
han förlåter dej synden
och han minns den aldrig mer,
och han minns den aldrig mer.


Text: Fanny J Crosby (1820-1915) efter profeten Jesaja
Musik: William Howard Doane (1832-1915)

160 Hjärtan, enigt sammanslutna

 

Alt. svensk koral:


1. Hjärtan, enigt sammanslutna,
sök i Herrens hjärta ro!
Lågor, ur Guds väsen flutna,
flamma klart i Kristi tro!
Han, vår hövding, oss förenar,
han, vår sol, oss ger vår glans,
på hans livsträd är vi grenar,
han är vår och vi är hans.

2. Bröder, systrar, kom nu alla
och förnya ert förbund!
Kristus vill oss åter kalla
i en helig, stilla stund
att i tro och kärlek enas,
styrkas under sång och bön
och från strid och splittring renas,
så hans ära strålar skön.

3. Kom till Jesus för att lära
att hans kärleks djuphet se,
att varandras bördor bära,
för varandra livet ge.
Vi så högt av honom skattats
att han göt för oss sitt blod.
Syskonkärlek som har mattats
stärks på nytt i denna flod.

4. Gud ske ära, vilka höjder,
vilka djup av idel nåd,
vilka osägbara fröjder
som beretts oss i hans råd!
Gud, långt större än vi tänker
- unders under är hans namn -
med sin Son oss allting skänker,
sluter oss i fadersfamn.

5. Kristus, du som oss förenat
till en helig syskonrund,
lär oss, så som du det menat,
älska till vår sista stund,
så ditt ljus i mörka dalar
genom oss blir spritt och känt
och så starkt till världen talar
att den tror att Gud dej sänt! 

Text: Nikolaus Ludvig von Zinzendorf 1725 (25 år), sv. övers. Oscar Mannström 1913, bearb. A.H. 2016
Musik: 1688, bearb. Herrnhut före 1750

N L von Zinzendorf: