Välkommen till Nätpsalmboken! Läs, sjung och kommentera gärna! Och låt de psalmer och visor som återges inspirera till sång och fortsatt nyskapande! Aposteln skriver: "Tala till varandra med psalmer, hymner och andlig sång; och sjung Guds lov i era hjärtan." Och Psalmisten sjunger: "Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig!"
1. Nu ska ej synden mera i träldom hålla mej. Du, Herre, ska regera, i allt jag tillhör dej. I dopets bad jag blev från alla synder tvagen, av dej till barn upptagen och satan du fördrev. 2. Men vill jag mej berömma av dopet och din död, så får jag inte glömma vad dina ord mej bjöd: att hedra dopets pakt. Du lät mej pånyttfödas för att min synd ska dödas med Andens nåd och makt. 3. Vad glädje kan det ge mej att, Jesus, du uppstod om aldrig jag vill se dej och aldrig göra bot, om aldrig upp jag står i barnaskapets lycka att synden undertrycka med dej som allt förmår? 4. Gud, hjälp mej att korsfästa den gamle Adam så att han ej mer kan mästra och herraväldet få! För synden gör mej död, den som så hårt betungar och ut i mörkret slungar, ja, hjälp mej ur all nöd!
1. Jag till frihet dyrt blev köpt och till saligheten döpt, i det namn som alla knän böjs inför när allt flyr hän. Till Guds rike inbjöds jag, fick ett heligt livsuppdrag, leds av Anden dag för dag. 2. Gud, min Far, välsignat mej, gett mej barnaskap hos sej. Sonen i barmhärtighet på sitt kors har böjt sej ned för att lyfta mej och ge Andens tröst i väl och ve, mer än jag kan tro och be. 3. Döpt till Jesu Kristi död, född till liv, trots synd och nöd, dej, min Skapare, vill jag överlåta allt idag. Räck mej nu din allmaktshand, helga liv och vänskapsband så min tro får överhand. 4. Fader, Son och Ande god, bind med kärlek, hopp och tro mej vid dej i dopets pakt, stärk mej med din nåd och makt, så ska jag i evighet, prisa dej, Barmhärtighet, du mitt liv, min salighet! Text: Johan Jakob Rambach 1734 (41 år), dansk övers Birgitte Catrine Boye, sv övers A.H. J J Rambach:
Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar. Tyvärr sjungs den ju knappt på några dop i Svenska kyrkan längre (där sjungs väl mest "Du vet väl om att du är värdefull" och i bästa fall "Tryggare kan ingen vara), men det händer faktiskt att den sjungs på Första söndagen efter Trefaldighet, då temat är "Vårt dop".
Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"
Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917. Jag har här bearbetat den ytterligare, men ganska försiktigt.
1. Högt må prisa varje tunga Jesu kropp så underbar och en lovsång honom sjunga för det blod han gjutit har, tacka honom för det tunga korset som för oss han bar.
2. Fadern honom till oss sände, rena jungfruns son han är, ljuset han i världen tände, evig sanning lärde här. Han till sist vid livets ände fram sej själv som offer bär.
3. När, som lagen föreskriver, på de gamla fäders vis Lammets högtid firad bliver, - honom vare lov och pris! - han med egna händer giver åt de tolv sej själv till spis!
4. Vid det sista nattvardsbordet, dagen före Jesu död, Ordet, som vart kött, med ordet till sitt kött förvandlar bröd; vinet Kristi blod är vordet, då hans allmakts ord det bjöd.
5. Må i ödmjukhet vi ära detta helga sakrament! Nya testamentets lära övergår vad förr var känt. Att oss Herren här är nära ser vi genom tron han tänt.
*6. Fadern, som i höjden tronar, vare tack i evighet, Sonen, den som synden sonar, Anden, den som lär oss det! Högt vår jubelsång nu tonar, Heliga Treenighet!
Text: Thomas av Aquino 1263 "Pange, lingua, gloriosi corporis mysterium" , Skyddsengeln 1887, ngt bearb. A.H. 2011 Musik: Medeltida, alt. John Goss, alt. Henry Smart 1866 (53 år) "Regent Square",
Denna psalm är en omdiktning av den latinska texten Gloria in exelsis Deo från 400-talet, inspirerad av änglasången i Lukas 2 och en morgonbön från den österländska kyrkan. Nicolaus Tech (eller Decius) skrev sin text på plattyska, Allene Gott jn der höye sey eer, och den trycktes först i en psalmbok som utgavs i Rostock. År 1529 översattes den till danska av Arvid Pedersen (som lade till en strof om Jesus) och år 1539 till högtyska. År 1568 fanns den översatt i Then Swenska Psalmeboken, och i ungefär samma skick (se nedan!) togs den in i 1695 års psalmbok, den s.k. karolinska. (OBS att vi haft psalmböcker på svenska ända sedan reformationen, även om vi inte hade någon officiellt stadfäst och för hela riket gemensam psalmbok förrän 1695).
Den i evangeliska kyrkor kända formen av melodin (som bygger på en urgammal Gloria-melodi) trycktes i Geistliche Lieder 1539, utg. av Valentin Schumann i Leipzig.
Psalmens första strof sjöngs länge som stående lovpsalm i Svenska kyrkans söndagsgudstjänster och var då, med John Ronnås´ ord, "den mest sjungna av alla psalmer i Svenska kyrkan". På den tiden hade psalmen i sin helhet fem strofer i psalmboken, men den förkortades 1986 till tre strofer, samt bearbetades något även språkligt.
I praktiken innebar det dock en förlängning, för de gånger psalmen numera sjungs - vilket inte blir lika ofta som tidigare - använder man alla tre verser i stället för som tidigare (oftast) bara en. Och sången blir då uttryckligen, som den var tänkt, en lovpsalm till hela Treenigheten.
För den som undrar varför psalmtexter så ofta bearbetas i samband med nya psalmboksutgåvor, kan det kanske vara tankeväckande att höra hur psalmen lät i den karolinska psalmboken av år 1695. Maken till knagglig text får man leta efter, vilket nog ställde stora krav på både försångare (cantor) och församling men också måste ha bidragit till ett ganska luftigt och fritt framförande, långt från de mer stela och rytmiskt utjämnade koralerna i den haeffnerska koralboken 1820:
Allenaste Gud i himmelrik´ ware lof och pris för alla sina nåder, som han hafwer gjort i jorderik´ i dessa här nådeliga dagar. På jorden är kommen stor glädje och frid, menniskan må wäl glädjas wid Guds ynnest och goda wilja.
Wi lofwe, wi prise och bedje dig, wi tacke dig för dina herrlighet, o Herre, Gud Fader i himmelrik´! Du hafwer oss gjort stor kärlighet; allting hafwer du uti ditt wåld, hwad du will hafwa fram kan ingen förhålla; wäl den, som dig kan frukta.
O Jesu Christ, Guds ende Son! Som när Gud Fader sitter, som hafwer frälst allt människokön, och oss med Gudi förlikat. Genom ditt blod och hårda död hafwer du oss löst af synd och nöd; gif nåden i trone blifwa.
Du är allena wår Frälserman, som oss will himmelriket gifwa; du är Guds Faders menlösa lamm, som för oss wille döden lida. Du är allena wår salighet, stor nåde hafwer du oss betett, allsmäktige Jesu Christe!
O Helge And´, wår tröstare from! som oss all sanning lärer, hjelp, att wi blifwe wid din lärdom, Gud Fader, Son och dig äre. Beskärm´ oss ifrån djefwulens falska list, hjelp, att wi tro på Jesum Christ, både nu och alltid! Amen.
