söndag 1 mars 2026

601 Av hjärtat håller jag dej kär


Variant av samma koral: 


EN BÖN TILL KRISTUS,
HJÄRTATS TRÖST I LIV OCH DÖD

1. Av hjärtat håller jag dej kär,
kom, Jesus Kristus, var mej när,
hos dej vill jag få stanna.
Den frid som ges i vilsen värld
förbyts i oro, sorg och flärd,
men din frid är den sanna.
Ja, lider jag till själ och kropp
är du min tröst, mitt enda hopp,
min hjälpare, min herde god,
som återlöst mej med ditt blod.
O Jesus Krist,
min Frälserman, 
min Frälserman,
du ensam nu mej hjälpa kan.

2. För vad jag är och har och får
jag tackar dej, som allt förmår,
för varje nådegåva.
Gud, lär mej också bruka rätt
till andras hjälp vad du mej gett,
så kan jag bäst dej lova.
Allt gott, o Gud, du själv mej lär.
Mot ondskan mitt beskydd du är.
Låt ingen motgång hindra mej
att hålla fast vid tron på dej.
O Jesus Krist,
ack, för din död, 
ack, för din död,
var du min tröst i all min nöd.

3. Sänd, Herre, dina änglar ut,
och låt min själ vid livets slut
av dem till dej bli tagen.
Min kropp som läggs i jorden ned,
låt den få vila i din fred
intill den sista dagen.
Väck upp mej då, benåda mej,
låt mina ögon skåda dej
i glädje stor, o du Guds Son,
försonare på nådens tron.
O Jesus Krist,
ack, bönhör mej, 
ack, bönhör mej,
i liv och död jag tillhör dej.

Text: Martin Schalling i Waldsassen 2 juli 1569 (37 år) "Herzlich lieb hab ich dich, o Herr", sv. övers. Håkan Ausius 1641, Johan Olof Wallin 1807 (28 år), bearb. 1983, v 1 A.H. 2024
Eng. övers. "Lord, Thee I love with all my heart"
Musik: Strassburg 1577, jfr 1697 års koralbok nr 290

Denna psalm publicerades i Kurtze und sonderliche Newe Symbola etlicher Fürsten (Nürnberg 1571), men skrevs några år tidigare som avslutningsbön till en predikan. Författaren rubricerade själv sin psalm som "En bön till Kristus, hjärtats tröst i liv och död". Den översattes till svenska av Håkan Magnusson Ausius och publicerades här år 1641 i boken En Andeligh Watukälla.

Själva anslaget till psalmen är hämtat ur Psaltaren 18: "Hjärtligen kär har jag dig, Herre". Men den publicerades som avslutande bön i en påskaftonspredikan över 2 Moseboken 12:1-14, om påskalammet och blodet på dörrposterna, som i nytestamentlig/kristen tolkningstradition syftar på Jesus ("Guds Lamm") och hjärtats förening med honom.

Melodin trycktes 1577 i Strassburg i Bernhard Schmids Zwey Bücher et c. tillsammans med just denna psalmtext. Bl.a. genom att varje strof är så lång och radlängderna varierande är detta en sällsynt färgrik koral, som jag redan under barndomens kyrkobesök på 1970-talet upplevde som hisnande vacker. Psalmen har också, åtminstone tidigare, varit mycket omtyckt och sjungen i svenskkyrkliga sammanhang, men har troligen inte börjat sjungas i landets frikyrkor bara för att den alltsedan 1986 ingår i såväl Segertoner som Frälsningsarméns sångbok (motbevisa mej gärna!).

Inför publiceringen i 1986 års psalmbok bearbetades texten något av flera olika författare, varför ingen alls anges i psalmboken (och ingen heller gör anspråk på upphovsrätt). Ingen nämnd och ingen glömd! 


Psalmens sista strof ("Sänd, Herre, dina änglar ut") bildar slutet på Johannespassionen av Johann Sebastian Bach:



lördag 28 februari 2026

533 Bönhörd mej, Gud, bönhör den svaga anden

Alt. koral:



1. Bönhör mej, Gud, bönhör den svaga anden,
som sviktande i striden till dej beder.
Min Frälsare, om du ej räcker handen,
lik Petrus jag i djupet sjunker neder. 

2. Jag skröt av dygd, då frestelsen var fjärran,
men ack, hur plötsligt sedan vid dess möte
jag glömde mej likt Simson, glömde Herren,
och sjönk i slummer, sjönk i syndens sköte.

3. Jag ropet hört: Vak upp, du blir förgången!
Jag vaknar upp, vill slita syndabanden,
förmår det ej: ack, jag är blind och fången.
Förbarma dej, o Jesus, räck mej handen.

4. Ge mej min syn, så jag kan se mitt bästa.
Slit syndens band: du det förmår allena,
och visa mej det helande Betesda,
det Siloa, som kan mitt hjärta rena.

5. Det är ditt blod som mina brister helar,
när jag dess kraft med otro ej förskjuter.
Det är din nåd som ljus och tröst mej delar,
när jag mitt bröst ej för din Ande sluter.

6. Jag tror, men Gud, må du min otro hjälpa.
Jag bättras vill, ack, styrk min matta vilja.
Låt köttets makt ej mer i synd mej stjälpa,
ej världens lust mej från din kärlek skilja.

7. Rannsaka mej, förnim hur jag det menar,
mej uppehåll, så jag ej modet fäller
men vandrar framåt trots de stötestenar
och de försåt som frestarn för mej ställer.

8. Då vet jag visst, att när med skam och smärta
jag ser min synd och ångern hjärtat gnager,
är du, o Gud, dock större än mitt hjärta
och än till nåd för Jesu skull mej tager.



Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb. 
Musik: Strassburg 1525, Kangasala 1624, alt. dansk mel.



fredag 27 februari 2026

709 Kom, hjälp mej du som hjälpa kan




BÖN

1. Kom, hjälp mej du som hjälpa kan! 
Du ser hur svårt jag strider. 
Mitt hjärta trött av tunga band
i hopplös kamp sej vrider. 
Mitt kval i ord jag ej får sagt, 
det onda fick så väldig makt,
som brand i bröstet svider. 

2. Ja, hjälp mej du som hjälpa kan,
till dej min bön jag vänder. 
Du stred ju själv och övervann,
så mörkrets makt du känner.
Min nöd är stor, i natt min själ: 
kom till mej du som vill mej väl 
och räck mej dina händer.

Text: Arne Garborg 1895 (44 år)
Musik: Wittenberg 1536

A Garborg:
Garborg portrett.jpg

torsdag 26 februari 2026

692 Du vet det nog, mitt hjärta


1. Du vet det nog, mitt hjärta,
du vet att stor är Gud,
men stor är också satan,
som ständigt byter skrud.

2. Nåväl, så får du kämpa

och tro trots brutna bud
att stor är mörkrets furste,
men större är dock Gud.

Text: Kaj Munk 1938 (40 år), övers. A.H. 6/3 2014
Musik: Melchior Vulpius


onsdag 25 februari 2026

715 Jesus själv har frestad blivit

File:Duccio - The Temptation on the Mount.jpg


  

1. Jesus själv har frestad blivit, 
vad kan annat vänta mej?
Världens furste säger sej
vad som helst mej snart ha givit, 
ja, så snart jag honom vill
tillbe, tjäna, höra till. 

2. Frestad till en brottslig möda 
vill jag ofta i min nöd 
göra stenarna till bröd 
och min själ en usel föda
leta i det stoft, som än
aldrig kunnat mätta den. 

3. Ofta jag mej ej besinnar
förrän, stolt att kallas from,
stolt av dygd och kristendom,
jag blir förd till templets tinnar, 
varifrån jag blint på nåd
störtar mej i överdåd. 

4. Men du, Jesus, seger vunnit 
över satans makt och list.
Herre, under all min brist 
i din kärlek kraft jag funnit
att hans smicker och hans hot 
med förtröstan stå emot.

Text: Olof Rönigk (1710-1783), Christopher Dahl, Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2010
Musik: Heinrich Albert 1641 (37 år)

tisdag 24 februari 2026

756 Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mej


Alt. koral:




1. Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mej.
Jag är så kraftlös och svag i mej själv.
Låt mej ej gå dit du ej kan gå med mej,
led mej till nådens och sanningens älv.

2. Stilla min törst med det levande vatten,
varav ej världen det ringaste vet.
Var mej en skinande eldstod om natten,
var mej en molnstod när dagen är het.

3. Var mej ett värn emot synden och flärden,
var mej ett fäste, där trygg jag kan bo.
Låt mej ej söka min glädje i världen,
låt mej ej söka i världen min ro.

4. Du är den flödande salighetsbrunnen,
du är den levande källan för mej.
Du är min glädje - av dej blev jag funnen,
allt jag behöver, det har jag i dej.


Text (=SvPs1986 nr 276): Lina Sandell 1859 (27 år), ngt bearb.
Musik: Ur Ungdomsstjärnan 1901, alt. Lowell Mason (1792-1872), alt. Joel Blomqvist

713 Får Satan mej sålla



1. Får Satan mej sålla
- och synd kräver död -
jag likväl vill hålla
i yttersta nöd
den stora, den eviga
sanningen ren,
//: att en dött för alla ://
att en dött för alla
och alla i en,

2. att mitt i min smärta
för synder och brott
är dock i Guds hjärta
allt fredligt och gott,
och jag är för Gud
helt rättfärdig och ren,
//: ty en är för alla ://
ja, en är för alla
rättfärdig, ja, en.

3. Just när jag mej tycker
odräglig för Gud,
i famn han mej trycker
som täckaste brud.
Beprydd och beklädd med
hans härlighets sken
//: jag är nu i Jesus ://
jag är nu i Jesus
rättfärdig och ren.

4. Se, här är nu grunden
för lycka och frid
i hårdaste stunden
av kval och av strid.
Om än jag försmäktar
till kropp och till själ,
//: så har jag dej, Herre! ://
Och har jag dej, Herre,
ja, då är allt väl!


Text: C O Rosenius 1851 (35 år), ngt bearb. A.H. 2008
Musik: O Ahnfelt