510 Bort med tanken, sorgsna hjärta

Text: Paul Gerhardt 1647, sv övers Petrus Brask 1690, bearb Jan Arvid Hellström 1983
Musik: Genéve 1551

801 Gud mäter inte med vårt mått

1. Gud mäter inte med vårt mått

det ringa och det höga.
Den plats, som vi i världen fått
för Gud betyder föga,
ty Gud ej till personen ser,
till höghet eller annat mer,
som villar mänskors öga.

2. För alla solen skall gå opp
och regnet ner skall falla,
för alla finns en tröst, ett hopp,
ty Kristus dött för alla.
Den minste lik den störste är,
ej makt, ej höghet gäller, när
till doms oss Gud skall kalla.

3. Guds Son var ock en ringa man,
på mänskors sätt betraktad:
på jorden inget ägde han,
blev skymfad och föraktad;
och ändå Gud i himmelrik
upphöjt hans namn, ja, honom lik
är ingen konung aktad.

4. Som han var hans apostlar ju
i världens ögon ringa,
så skulle som en dåre nu
jag efter höghet springa?
Gud, gör mej nöjd med vad jag fått,
låt inte andras bättre lott
till knot mitt hjärta bringa.

5. Fräls oss från avund, Herre Gud,
ge oss ett ödmjukt sinne,
så alla har ditt goda bud
och Kristi kors i minne

och hör vid himlaporten än

ditt ord: "Stig högre upp, min vän,
till evig fröjd här inne!"

Text: Zacharias Topelius, bearb  A.H.

Musik: Finsk

497 Än idag ropar Jesus, Mästaren

1. Än i dag ropar Jesus, Mästaren:
Res dej upp och följ med mej!
I Guds rike finns plats för varenda en.
Res dej upp och följ med mej!
Lämna det som binder dej,
- res dej upp och följ med mej! -
låt det inte hindra dej.
Res dej upp och följ med mej!
Följ mej!
Följ mej!
Res dej upp och följ med mej!
Följ mej till livets stora mål.
Res dej upp och följ med mej!

2. Om du lyssnar till ordet som ger liv
- res dej upp och följ med mej! -
får du leva med Gudsrikets perspektiv.
Res dej upp och följ med mej!
Lämna det som binder dej...
   

Text: Andreas Holmberg Tredjedag Pingst 2011 (41 år), fritt efter afroamerikansk julsång ("There´s a star in the east")

530 Ingen är för liten

Ingen är för liten,
ingen är för stor
för att följa Jesus,
Frälsaren på vår jord.
Jesus älskar alla,
säger Herrens ord,
//: ingen är för liten,
ingen är för stor ://

506 Vem vill med till himlens rike

Rytmisk originalkoralform:


1. Vem vill med till himlens rike?
Kom, för Jesus kallar nu!
Kom nu, fattige och rike,
här ryms både jag och du.
Vänd dej ifrån synden bort,
kom, för tiden är så kort!
Inte vill du Jesus neka
för att med begären leka?

2. Jesus Kristus är vår enda
väg till himlens härlighet.
Den som inte vill sej vända
till Guds Son förstår ej det.
Egen konst och visdom ej
räcker för att rädda sej.
Den som vill till himlen hinna,
måste detta väl besinna.

3. Du som vrider dej och vänder,
vet du inte vad du vill?
Syndens tjänst må få en ände,
snart kan himlen stängas till.
Du som säger: visst, jag vet,
den som bara kunde det -
be i Jesu namn om kraften,
om du hittills inte haft den.

4. Erkänn först din själavåda,
som i lagens ljus du ser.
Låt så Jesus dej benåda,
sänk dej i hans kärlek ner!
Av allt hjärta lägg dej vinn
om att Jesu håg blir din,
att hans gärningar få göra
och på andras böner höra.

5. Det är dags att börja vandra,
evigheten nära är.
Be och sjung och styrk varandra,
muntra, mana, lyft och bär.
Kom, ni stora, kom, ni små,
kom nu och ta korset på!
Alla följe, ingen svike,
kom, följ med till himlens rike!

Text: Hans Adolph Brorson, sv. övers. A.H. 3-4 juni 2016
Musik: Strassburg 1525

518 Till den himmel som blir allas

1. Till den himmel som blir allas
som hör Jesus Kristus till,
ingen är som inte kallas,
ingen han förlora vill.
Till hans hjärta en och var
lika öppen tillgång har.
Samma röst till alla ljuder,
samma frälsning han dem bjuder.

2. "Kom ni alla som arbetar,
allt är redo", ropar han.
"Nåden, friden, saligheten
jag åt tyngda själar vann.
Och du vilseförde, kom!
Vill du leva, o vänd om!
Överge den breda vägen."
Så han ropar, god och trägen.

3. Den som ändå hjärtat sluter
för hans kallelse och nåd,
den som honom så förskjuter
i ett tanklöst överdåd,
som ej vänder om och tror,
men i synden säker bor,
livets källa övergivit
och sin egen dödsdom skrivit.

4. Jesus, gör mej angelägen
om vad evigt gagnar mej.
Du till himlen själv är vägen,
låt mej alltid följa dej.
Du mej frälst från synd och last,
gör min kallelse så fast
att jag, skyddad i all fara,
din i liv och död må vara.

Text: Johan Åström 1816 (49 år) "Store Gud, vad skall jag göra", bearb.  A.H. 2013
Musik: Svensk 1697 

Denna psalm var i 1819 års psalmbok den första under rubriken "Nådens ordning" och hade underrubriken "Nådavalet". Där fanns tre inledande strofer som plockades bort i 1937 års psalmbok och därefter, men som återges här nedan. De ger starka uttryck för en grundlig brottning med den s.k. predestinations- eller utkorelseläran, som många sökande själar fastnat i (man kan om man vill jämföra med brottningen mellan existensialism och determinism):

Store Gud, vad skall jag göra,
att jag salig varda må?
Är jag vald att dig tillhöra,
eller dömd från dig att gå?
Står i livets bok mitt namn?
Öppnas eller sluts din famn,
när mig döden snart skall fälla
och mig för din domstol ställa?

O min Gud, mitt hjärta bävar;
outforskligt är ditt råd.
Mellan liv och död jag svävar.
Vågar jag väl hoppas nåd?
Ack, det finnes ju hos mig
intet, gällande för dig?
Månn´, en gång av synden dårad,
jag kan vara en utkorad?

Ja, du vid dig själv har svurit,
att du ej vill syndarns död.
Denna ed har Jesus burit
till en syndig värld i nöd.
Den är skriven med hans blod:
o min själ, så fatta mod!
Den till änden trogen bliver,
honom Herren livet giver.

Till den himmel, som blir allas...

Ja, så följer den psalm som är känd och sjungen från och med 1937 års psalmbok under titeln Till den himmel som blir allas. De fyra kvarvarande verserna utgör det evangeliska svaret på utkorelsens problem, som dock förblir ett tankekors för alla reflekterande kristna (varför blir en del saliga men, om man får tro Jesus, inte alla?).

Den mjuka, fina melodin har tillsammans med det centralt kristna textinnehållet gjort psalmen till en av de mest välbekanta äldre psalmerna.

J Åström:

529 Skynda till Jesus

1. Skynda till Jesus, Frälsaren kär!
Se, i sitt ord han vägen oss lär.
Ja, mitt ibland oss står han ju här,
ropar så vänligt: Kom!
Saligt, saligt, det är sant och visst,
är att fri från all sin synd och brist
evigt hos Jesus vara till sist,
därför idag vänd om!

2. Hindra ej barnen, så är hans bud,
låt dem få komma, kom också du!
Vägen är öppen, nådig är Gud,
dröj inte längre, kom!
Saligt, saligt... 

3. Kom till mej alla, ljuder hans röst.
Må han få ge oss glädje och tröst,
må han sitt tempel få i vårt bröst,
lyssna just nu och kom!
Saligt, saligt...

Text och musik: George Frederick Root 1870 (50 år), sv. övers. A.H. 2/2 2016

G F Root: