9 Gud, vår Gud, vi lovar dej

Text: Ignaz Franz 1771 efter Te Deum (400-talet), sv övers Olov Hartman 1980
Musik: Tysk-österrikisk Sagan 1772/Wien 1774

43 Helige Fader, kom och var oss nära

Alt. koral:



1. Helige Fader, kom och var oss nära.
Låt oss förnimma kraften av din lära.
Du som ger mera än vi kan begära,
hör oss, o Fader.

2. Jesus, var när oss, du som dog för alla.
Frälsning beskär oss, dej vi vill åkalla.
Led oss och bär oss att vi ej må falla.
Du är vår starkhet.

3. Helige Ande, som i sanning leder,
himmelska duva, sänk i dag dej neder.
Helga, välsigna varje själ som beder.
Amen, ja, amen.

Text: Jacob Thimoteus Jacobsson 1888 (48 år), ngt bearb.

Musik: Johann Crüger 1653 (55 år)

Denna psalm, som skrevs av en metodistisk köpman och först trycktes i Svenska Sändebudet 3.1.1889, har använts mycket flitigt som s.k. predikstolspsalm, alltså församlingens gemensamma bön just inför predikan. Först främst inom frikyrkligheten och EFS, men fr.o.m. 1937 års psalmbok (där den hade nummer 28) även inom Svenska kyrkan.

Tredje strofens tal om Anden som en duva hänsyftar på berättelserna om Jesus dop, där bl.a. evangelisten Matteus berättar att "himlen öppnade sig, och han (Jesus) såg Guds Ande komma ner som en duva och sänka sig över honom." (Matt. 3:16)

J Crüger:

50 Vår Fader, låt ditt starka ord

Alt koral:

1. Vår Fader, låt ditt starka ord
ta makten på vår jord!
Kom hit och se din örtagård
som full av tistlar står!
Visst finns din gröda där,
men o så tunn den är!
Så lite den din kraft har känt
i ord och sakrament!

2. Kom, Jesus, du som frälsa vill
och se hur det står till!
Av döpta vimlar Norden än,
men tron, var brinner den?
Vad hjälper det vi vet
vad du för världen led,
när vi ej satan står emot
i tro på vad du gjort!

3. O helge Ande, du vår skatt,
dej ber vi dag och natt
om samma ljus och samma kraft
som dina vittnen haft,
då kristenheten stod
med stark och stadig rot,
med frukt som alla kunde se
- o Herre, låt så ske!

Text: H A Brorson före 1764, övers. A.H. 1989, 2007, 2024, 2026

Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1871 (59 år), alt. norsk folkmelodi

349 Nu stunden är kommen, o saliga fröjd

1. Nu stunden är kommen, o saliga fröjd,

den stund som bebådad är vorden,

då Anden sej sänker från himmelens höjd

att bygga Guds kyrka på jorden.

Vad tröst och vad trygghet det budet oss bär,

att Hjälparen, sanningens Ande, är här,

som lovats i mästareorden!

2. De fromma som bidat i längtan och hopp

får skåda Guds väldiga under.

Ej löftena glömts under tidernas lopp,

de vilar på klippfasta grunder.

Med tungor av eld ger nu himmelen svar

på brinnande böner och suckan, som var

så tung under tvivlande stunder.

3. Så lyssna till ordet, ni länder och folk -
Guds Ande sej riktar till alla!
När Petrus förkunnar är Anden sin tolk 
och språkliga skrankor får falla.
Trots Babels förbistring man ordet förstår,
och pingstens predikan till själarna når
att väcka och trösta och kalla.

4. Ej fåfängt förklingar den mäktiga röst

som bot i Jerusalem bjuder.

Det går likt ett styng genom tusentals bröst,

när Petri förkunnelse ljuder.

Guds kyrka nu föds i den heliga stund,

och än står hon fast på sin eviga grund,

hur tiden än stormar och sjuder.

5. Du människa, gläd dej och prisa din Gud,

som dej med sin Ande hugsvalar,
och var inte träl under bokstav och bud,

när nåden från himmelen talar.

I ordet och bönen din tillflykt du får

och mod i ditt hjärta, om vägen än går

igenom de mörkaste dalar.

6. O Jesus, din helige Ande oss sänd

att väcka vårt domnade sinne!

Och giv att din sanning av oss blir bekänd,
bevarad i hjärta och minne.

Försmäktar vår själ under ångest och strid,

låt Anden få komma med strömmar av frid,

där glädje och styrka vi finner. 

Text: O Bergqvist 1932 (70 år), bearb.

Melodi: Svensk folkmelodi ("Om sommaren sköna")

357 Pingstsöndagen

1. Pingstsöndagen
kyrkohagen,
kyrkohagen bär sommarskrud.
Blommorna många
doftande ånga,
doftande ånga sänt upp till Gud.
Pingstsöndagen
kyrkohagen,
kyrkohagen bär sommarskrud.

2. Kristus sådde,
hit han nådde,
frön han sådde som skjuter ax,
Anden och ordet,
kraft är i kornet,
kraft är i kornet, det såg vi strax.
Kristus sådde,
hit han nådde,
frön han sådde som skjuter ax.

3. Mänskor glada
i Guds lada,
i Guds lada idag kom in.
Tretusen vänner
Jesus bekänner,
Anden de känner som sommarvind.
Mänskor glada
i Guds lada,
i Guds lada idag kom in.

4. Vittnesskaror
trotsar faror,
trotsar faror och sår Guds ord.
Livet ska flöda,
ordet ge gröda,
ordet ge gröda runt all vår jord.
Vittnesskaror
trotsar faror,
trotsar faror och sår Guds ord.

5. Åkern lyser,
axen hyser,
axen hyser en skörd så stor,
korn genom Anden
många som sanden,
många som sanden från syd till nord.
Åkern lyser,
axen hyser,
axen hyser en skörd så stor.

6. Helge Ande,
kyrkan blande, 
kyrkan blande sin sång med bön:
Sänd dem som vittnar,
markerna vitnar,
markerna vitnar till skörd så skön.
Helge Ande,
kyrkan blande,
kyrkan blande sin sång med bön!

Text: Elias Blix 1871 (35 år), sv. övers. A.H. 10/5 2016
Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1864 (52 år)

136 Kom, Skaparande, Herre god

1. Kom, Skaparande, Herre god!
Besök vårt hjärta, ge oss mod!
Fyll våra själar med din nåd
och var med oss i råd och dåd.

2. Du är vår Hjälpare och tröst,
ja, salig den som hör din röst.
Du läker varje sårad själ,
är livets brunn till evigt väl.

3. Hit bringar du de gåvor ner
som Fadern i sin godhet ger,
du delar ut Guds helga ord
på alla språk omkring vår jord.

4. Kom hit i mörkret med ditt ljus
och värm med kärlek våra hus,
och fyll vår brist, fördriv vår nöd
med gåvor av ditt överflöd.

5. Ge kraft i frestelse och strid
och stanna hos oss med din frid.
Gå med oss du i varje stund
och håll oss kvar i ditt förbund.

6. Ja, lär oss känna Fadern väl
och öppna för hans Son vår själ.
Guds sannings kunskap åt oss giv
och styrk vår tro till evigt liv.

*7. Till Fadern och hans Son vi bär
i ödmjukhet vår lovsång här
och dig, Guds Ande likaså.
Gud, låt oss alla nåden få!

Text: Hrabanus Maurus ca 809 (29 år), Martin Luther 1524 (41 år), Olaus Petri 1536 (43 år), bearb.
Musik: Från ca 820 / Erfurt 1524

128 Kom, helge Ande, Herre Gud

Preludium av J S Bach:


Äldre koralform:

Nuvarande svenska koral:

*1. Kom, helge Ande, Herre Gud,
ge lust att hålla dina bud.
Vår köld, vår tröghet övervinn,
o, kom i våra hjärtan in!
Du helga kraft, med nådens sken
gör viljan god, gör själen ren,
så livets väg vi glada går
och du vårt hjärtas lovsång får.
Halleluja! Halleluja!

*2. Du helga ljus, all sannings port,
lär oss på varje tid och ort
att känna Gud och den han sänt.
Gör Sonens höga namn bekänt.
Förklara Faderns välbehag
och falska läror från oss tag.
Det ord är fast, det ord är visst,
som lär oss tro på Jesus Krist.
Halleluja! Halleluja!

*3. Du helga eld, all världens tröst,
låt kärlek brinna i vårt bröst.
Du glädjens källa, fyll vårt blod
i jordisk nöd med himmelskt mod.
På korsets väg oss styrk och led,
mot frestelsen med kraft bered,
så att vi djärvt i striden går
och genom döden livet når.
Halleluja! Halleluja!

Text: v. 1 ca 1480, efter antifonen Veni Sancte Spiritus, reple (sv. "O du helge Ande, kom till oss in")

v. 2-3 Martin Luther 1524 (41 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. 2010

Musik: ca 1480 / Erfurt 1524

(Hör J. S. Bachs lek med koralen - BWV 652)

Denna psalm bygger på den medeltida antifonen Veni Sancte Spitirus (1986 års psalmbok nr 361), som redan omkring 1480 omdiktats ungefär i enlighet med första strofen ovan. Martin Luther byggde vidare på denna i sin år 1524 utgivna Enchiridion.

Psalmen har en kraftfull och glad, närmast kämpaglad, ton - och är däri inte olik Luthers mest berömda psalm Vår Gud är oss en väldig borg. Skillnaden är att denna psalm inte bara är en bekännelse utan också en bön, en "pingstbön" om Andens kraft och eld. Den passar dock bra att sjunga året om, inte bara vid pingst, eftersom den i motsats till många pingst- och påskanknutna psalmer saknar påtagliga referenser till skeendet i naturen.

Första översättningen till svenska finns i Then Swenska Psalmeboken 1567 (jfr nedanstående text ur 1695 års psalmbok), men Johan Olof Wallins version från Förslag till Svensk Psalmbok 1816 är ganska självständig från denna.

Inför 1986 års psalmbok gjorde Britt G Hallvist en lätt bearbetning av Wallins version (bl.a. byttes "manligt strida" ut mot "modigt strida"), medan Anders Frostenson gjorde en självständig nyöversättning av Luthers original. Psalmbokskommittén ville ta in båda versionerna, den senare i Svenska kyrkans egna "samfundsdel" av psalmboken. (En annan Luther-psalm, "Nun freut euch", finns ju i två versioner i varsin psalmboksdel: Var man må nu väl glädja sig och O gläd dig, Guds församling, nu). Men till slut blev det inte så; Wallin/Hallqvists version fick räcka. (Här i Stora Nätpsalmboken finns av upphovsrättsskäl en annan bearbetning av Wallins text).

Melodin har påträffats i en handskrift från 1400-talet och Luther tryckte den 1524 ihop med den tyska texten i Enchiridion och Johann Walthers Chorgesangbuch. Den svenska versionen - och delvis även strofformen - är något förenklad (jfr orgelinterpretationerna ovan).

Psalmtexten i 1695 års psalmbok (nr 181) lyder som följer:

Kom, Helge Ande, Herre Gud!
Uppfyll med dina nåde god
de christtrognas hjerta, håg och sinn´;
din brinnande kärlek upptänd i dem.
O Herre! genom ditt ljuses sken
hafwer du församlat till trona igen
folk utaf allahanda tungomål.
Thy prise wi dig och sjunge så:
Halleluja! Halleluja!

Du helga ljus, nådenes port!
Upplys oss alla med lifsens ord.
Lär oss nu rätteligen känna Gud,
och kalla honom Fader af hjerta och hug.
O Herre! förtag all falsk lärdom:
med dine nåd du till oss kom;
hjelp oss att tro på Jesum Christ,
och söka när honom all wår tröst.
Halleluja! Halleluja!

Du helga eld, hugnelig´ tröst!
Låt brinna i wårt hjerta och bröst
Guds kärlek, till att hålla hans bud.
Hjelp draga wårt kors med tålamod.
O Herre! oss med kraft bered,
och styrk wår´ hjertans blödighet,
att wi här manneliga strida må,
och så genom döden till lifwet gå.
Halleluja! Halleluja!

Jämför med Luthers tyska text:

Komm, Heiliger Geist, Herre Gott,
erfüll mit deiner Gnaden Gut
deiner Gläubigen Herz, Mut und Sinn,
dein' brünstig Lieb' entzünd' in ihn'n!
O Herr, durch deines Lichtes Glast
zu dem Glauben versammelt hast
das Volk aus aller Welt Zungen;
das sei dir, Herr, zu Lob gesungen!
Halleluja! Halleluja!

Du heiliges Licht, edler Hort,
laß uns leuchten des Lebens Wort
und lehr uns Gott recht erkennen,
von Herzen Vater ihn nennen!
O Herr, behüt vor fremder Lehr',
daß wir nicht Meister suchen mehr
denn Jesum mit rechtem Glauben
und ihm aus ganzer Macht vertrauen!
Halleluja! Halleluja!

Du heilige Brunst, süßer Trost,
nun hilf uns fröhlich und getrost
in dein'm Dienst beständig bleiben,
die Trübsal uns nicht abtreiben!
O Herr, durch dein' Kraft uns bereit
und stärk des Fleisches Blödigkeit,
daß wir hier ritterlich ringen,
durch Tod und Leben zu dir dringen!
Halleluja! Halleluja!

M Luther: