359 Förrän mänskostämmor hördes

1. Förrän mänskostämmor hördes 

och förrän mänskohjärtan rördes 

av Herrens salighet och nåd,

stod det tusen sinom tusen

omkring Guds tron i himlaljusen

och tillbad Herrens makt och råd.

Med sköna lovsångsljud

de visade för Gud

sin förtjusning

och skylande

sitt ansikte

knäböjde för sin Skapare.

2. Kring den tron där Herren bjuder

ett helig, helig, helig ljuder

från änglars här i evighet.

Gud sin hyllning vill de bära,

ty endast honom tillhör ära

och rike, makt och härlighet.

De tjänar Herren Gud

och lyder helt hans bud.

Deras prydnad

är helighet

och hörsamhet,

ja, både kraft och ödmjukhet.

3. Änglar även här får vara,

som vinden, ja, som blixten fara

i ljuvligt och lycksaligt kall.

Till den frommes tjänst de ilar,

beskyddar honom när han vilar,

bevarar sen hans fot från fall.

Och när från synden kom

en själ som vände om

och benådas,

då sjunger de:

Förbarmare,

dej pris och tack och ära ske!

4. Gud, med dina änglahärar

ska de som dej av hjärtat ärar

få evigt glädja sej en gång!

Burna hem på deras händer

får de med dem i fridens länder

uppstämma segerns jubelsång.

Ja, den som troget går

i deras ljusa spår

genom världen

ska ren och skär

och salig där 

med dem få se dej som du är!

Text: Johann Andreas Kramer ca 1760, sv övers J O Wallin 1816, bearb A.H.

Musik: Philipp Nicolai

358 Änglarna sjunger i himlen

'

Text och musik: Pablo Sosa 1958 (25 år)

173 Här är Guds hus och himlens port

  Jakobs stege vid kyrkan Bath Abbey.


Jakobs kyrka i Hudiksvall. När den invigdes 1672 lästes patriarken Jakobs ord: "Här bor förvisso Gud och här är himmelens port." (1 Mos. 28). Tacksägelsedagen 2019 återinvigd efter renovering.





1. Här är Guds hus och himlens port!
En stege utan like
av ord och sakrament Gud gjort,
den för till himlens rike.
På den går änglar till oss ned,
Gud Fader bjuder oss sin fred
och onda makter vike.

2. Här är Guds hus och himlens port,
fast jag det inte visste.
Nu ser jag tydligt vad jag bort 
och var jag tagit miste.
Gud, ge mej Jakobs hopp och tro
att du är den som ger mej ro,
den förste och den siste.

3. Gud, sänd nu dina änglar ned,
låt mej din röst få höra.
Lys över mej din frid och fred,
låt inget ont mej röra.
Jag är en fattig vandringsman,
men lova mej att till ditt land
mej frälst och salig föra!

Text: Magnus Brostrup Landstad 1861 (59 år), sv. övers. A.H. 30/8 2014
Musik: Wittenberg 1524

M B Landstad:

360 Gud låter sina trogna här

1. Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara,
och budskap om hans kärlek är
mång tusen änglars skara.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
oss följer och bevarar.

2. De lägrar sej kring var och en
som fruktar Herren gärna,
och deras hjälp är inte sen
mot dem som ont oss ärnar.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår ungdomsdag
för våld och list oss värnar.

3. På vägen de oss leder så,
att vi vår fot ej stöter,
att utan fruktan vi kan gå
fast nöd och sorger möter.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar oss till ålderns dag
på starka armar sköter.

4. Med vänlig hand, fast inte sedd,
de mörkrets makt förjagar
och håller tröstens kalk beredd,
när ångest oss försvagar.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar oss på dödens dag
till himmelen ledsagar.

5. O Herre Gud, var mild och god
när vi med döden strider,
din Ande give kraft och mod
när det mot slutet lider,
så sjunger vi med gott behag
med änglarna den stora dag
som vi med fröjd förbidar!

Text: v. 1-4 Georg Reimann d. 1615 "Aus Lieb lässt Gott der Christenheit", sv. övers. och kompl. v. 5 Jesper Svedberg 1694 (41 år) "Gud låter här sin christenhet", bearb. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. 2013
Musik: Musik: Tysk folkvisa / Martin Luther 1533 (50 år)

Denna psalm har länge varit stående "Mikaelipsalm" och förekommer nu i fjärde svenska psalmboken på raken, fast i en bearbetad version version - eller rättare sagt i två (se även Guds änglar är hans sändebud). Den är till största delen skriven av retorikprofessorn i Königsberg, Georg Reimann, men slutversen är tillfogad av Jesper Svedberg som först översatte psalmen till svenska. Och alltsammans är bearbetat av Wallin och ytterligare något litet ett par hundra år senare (i Svenska psalmboken av Frostenson, här av mej).

Istället för Reimanns/Svedbergs i varje vers upprepade "Nu är de helga änglars dag" gjorde Wallin ett slags kyrklig ålderstrappa, där änglarna sägs följa oss från "vår barndomsdag", "vår ungdomsdag", "på ålderns dag", "på dödens dag" allt intill "den stora dag / som vi med fröjd förbida".  

J Svedberg:

357 Gud vare tack och ära

Alt. koral:


1. Gud vare tack och ära 
för helga änglars vakt!
Ej satan ska förfära
med all sin list och makt!
Han tänker nog mej sålla
som vetet på vår jord,
men Gud ska mej behålla,
det säger mej hans ord.

2. De starka himmelskämpar,
o Gud, förordna hit!
När satan mot mej stämplar
till dej jag satt min lit.
Så ställ dem vid min sida
som fordom Jakobs här
och låt dem för mej strida
som för Elisa kär.

3. Då ängeln gav i nöden
Elia mat en kväll,
då änglar ifrån döden
fick rädda Daniel,
låt dem mej ta vid handen
som Lot ur eld och glöd,
som Petrus ifrån banden,
som Paulus ur hans nöd.

4. Min synd har jag begråtit
och funnit nåd hos dej,
ja, du har allt förlåtit
så änglar fröjdat sej
med jubelrop som hördes
i hela himmelen,
när fallna barnet fördes
till frid och ljus igen.

5. När livet ska upphöra,
gör vilan lyckosam,
låt änglarna mej föra
till ro hos Abraham.
När du till doms ska komma,
låt mej i himmelrik
med alla dina fromma
bli dina änglar lik.

Text: Gottfried Wilhelm Sacer 1653 (28 år) efter Philipp Melanchtons "Dicimus grates tibi" (1543), sv. övers. Jesper Svedberg 1694, bearb. A.H.

719 Ni kristna, rusta er till strid

1. Ni kristna, rusta er till strid,
låt sömn och dvala fara. 
Ni måste kämpa denna tid
och inga krafter spara.
Stå upp och se
Guds fiende!
Han hotar stark och vaken.
Så gå med lust
till denna dust,
ty Herrens Guds är saken.

2. Träd fram med Kristus, bli ej blek, 
var djärv, fast ej förveten. 
Här gäller ej en vansklig lek, 
här gäller evigheten. 
Förgås du här, 
förgås du där, 
där evigt, här i tiden.
Men får du vinst, 
får döden minst: 
så är det med den striden. 

3. Var stark, men var än mera vis, 
och vaka alla stunder; 
den, som vart orm i paradis, 
han sparar inga funder: 
där våld ej rår, 
till list han går, 
blir hal att se och höra, 
ja, klär sej käckt 
i ängladräkt, 
att så din själ förföra. 

4. Ja, Gud, vår starkhet, var oss när 
i dessa strider svåra. 
De är ju dina, så du lär,  
så sant som de är våra.
Beskärma du 
ditt folk ännu 
på alla håll och trakter,
och tro och bön 
med seger krön 
mot alla ondskans makter.

Text: Johan Ludvig Runeberg, bearb. A.H. 27/9 2014
Musik: Andreas Peter Berggreen 1844 (43 år)

692 Du vet det nog, mitt hjärta

1. Du vet det nog, mitt hjärta,
du vet att stor är Gud,
men stor är också satan,
som ständigt byter skrud.

2. Nåväl, så får du kämpa
och tro trots brutna bud
att stor är mörkrets furste,
men större är dock Gud.

Text: Kaj Munk 1938 (40 år), övers. A.H. 6/3 2014
Musik: Melchior Vulpius

K Munk:

856 Jag går i fara var jag går

Alt. koral:



1. Jag går i fara var jag går,
jag måste alltid tänka
att Satan invid vägen står
med färdigsmidda länkar.
Hans dolda helvetsbrand
mej lätt förvilla kan
när inte på min vakt jag står.
Jag går i fara var jag går.

2. Jag går i trångmål var jag går,
mot synden ska jag strida.
Om Herren lägger korset på,
då ska jag tåligt lida.
Rätt ofta jag ej ser
en väg att vandra mer,
när motgångsdimman blir för svår.
Jag går i trångmål var jag går.

3. Jag går mot döden var jag går
vart än jag här mej vänder.
Förrän jag vet det, klockan slår
och döden bud mej sänder.
Ett litet andetag,
så slutar livets dag
och jag i evigheten står.
Jag går mot döden var jag går.

4. Jag går bland änglar var jag går
och de ska mej bevara.
Alls inget Satans makt förmår
mot denna himlaskara.
Bort, världens suck och sorg,
jag går i änglaborg
och Herren räknat mina hår.
Jag går bland änglar var jag går.

5. Jag går med Jesus var jag går,
han har mej vid sin sida.
Han läker mej med sina sår
och hjälper mej att strida.
Där han står ondskan mot,
jag sätter ner min fot.
Om allting än min ofärd spår,
jag går med Jesus var jag går.

6. Jag går till himlen var jag går,
så fatta mod, mitt hjärta!
I himlen du en ände får
på all din nöd och smärta.
Bort, världens lust och prakt,
ni hör vad jag har sagt:
all världens ära jag försmår,
jag går till himlen var jag går.

Text: Hans Adolph Brorson, övers. 2013 A.H.
Musik: Tysk koral efter J S Bach, alt. norsk koral

H A Brorson:

39 O låt oss, Herre Gud

1. O låt oss, Herre Gud,
bli dina änglar lika
i lovsång inför dej,
och låt oss aldrig svika
i ödmjuk tjänst hos dej,
men vandra i ditt råd,
förbli i kärleken
och helgas av din nåd.

2. Då skall ditt lov alltjämt
vårt hjärtas glädje vara
i tiden här och sist
bland dina änglars skara,
när kring din allmakts tron
vart knä ska böja sej.
Ja, i all evighet,
o Herre, pris ske dej!

Text: Johann Friedrich Starck 1734 (54 år), övers. Zacharias Topelius 1869 (51 år), bearb.

Musik: Ahasverus Fritsch 1679 (50 år), arr. J S Bach (1685-1750)

363 I himlen, bortom plats och tid

1. I himlen, bortom plats och tid
det blev en väldig änglastrid,
där ängeln Mikael till slut
drev Satan från Guds närhet ut.

2. När Satan kom till jorden ned
fanns för Guds vänner ingen fred.
Han visste att hans tid var kort
att driva tron ifrån oss bort.

3. Hans vrede väldig är och stor
mot alla som på Kristus tror,
men Jesus, Gud och mänska sann,
är starkare ändå än han.

4. Nu står vi mitt i striden där
han strider mot Guds änglahär,
där ängeln Mikael för an
och vi med honom segra kan.

5. Och efter Satans nederlag
det blir en härlig segerdag,
med fest och jubel, vila, frid,
som vara skall till evig tid.

Upp. 12: 7-12
Text: Christian Braw, publ. med tillstånd
Musik: Carl Nielsen

C Braw:

C Nielsen:

356 När stormens lurar skalla

1. När stormens lurar skalla
kring bleka fält och land
och dystra vågor svalla
mot öde skär och strand,
när dödens lie blänker
i sommarblomstrens lid,
jag mänskans lott betänker
och hennes bråda tid.

2. Hör, allt omkring mig ropar:
Förgängelse och död!
Och mörkrets här sig hopar
kring dagerns sista glöd.
O Gud, mig kläd med styrka
för Andens höga strid!
Nu samlar sig din kyrka
till Mikaelitid.

3. Och himlens skyar jaga
mer hett och brått varann.
Sig härar sammandraga
kring himlens hövitsman.
Upp, Kristi stridsmän, vaken!
Guds kyrka, redo stå!
Nu Mikael mot draken
till väldig strid skall gå.

4. Se ljusets kämpaskara!
Ej frukan den betar.
Hur vapnen glänsa klara,
hör segerglad fanfar!
Igenom mörkrets länder
och heta striders bad
den hoppets blickar sänder
emot Guds gyllne stad.

5. Och falnar sista glöden
av solens eld en gång,
skall mörkrets här och döden
ej sjunga segersång.
Från fjärran stammar glansen
i Kristi stridsmäns drag:
de skymta segerkransen
och alla helgons dag.

Text: Sam Rönnegård 10/10 1936 (43 år) , publ. med tillstånd.

Musik: Gustaf Lindberg 1917 (34 år)

Denna Mikaelipsalm ingår i Rönnegårds mysteriespel "Det heliga året", som uruppfördes i Garpenbergs kyrka 4 söndagen i advent 1936 (med anledning av att kyrkan återinvigts i samband med dess 150-årsjubileum).

Oscar Lövgren, som tydligen haft kontakt med författaren, berättar: "Psalmen är skriven med tanke på mikaelimässans egentliga betydelse. Mikael är fattad som Kristus, eller en sida av honom, som kallar allt vad ande har till revolt mot förgängelsens och dödens makter. När psalmen skrevs hade författaren en känsla av att vi nalkas kristenhetens höst, då förgängelsens drake hotar att uppsluka Mikael." (O Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 588f).

Melodin från 1917 av Gustaf Lindberg trycktes första gången 1918 i Kyrklig Sång och då till texten Ifrån oss dagen skrider, en bearbetning av 1600-talspsalmen Dagen ifrån oss skrider. När ovanstående psalm 1986 försvann ur psalmboken, bevarades koralen som alternativmelodi till Hartman-psalmen Han kommer, han är nära.

362 Draken och hans änglar stred

1. Draken och hans änglar stred,

men de blev besegrade

och det fanns

ingen plats

mer för dem i himlen.

2. Nu finns kraften hos vår Gud,

makten hos Jesus Krist.

Jubla

himlar

och alla ni som bor i dem.

3. Men ve över jord och hav,

där finns draken ännu kvar,

han är vred,

ty han vet

att hans tid är mycket kort.

Text: Efter Upp. 12:7-12

Musik: Elisabeth Edström

434 Både natt och dag

Både natt och dag
änglar vakar över mej, o Gud.
Både natt och dag
änglar vakar över mej.

Jag till sängs mej lägger ner 

- änglar vakar över mej, o Gud -

om beskydd och frid jag ber

- änglar vakar över mej.

Både natt och dag...

Med din kärlek fyll vårt hus 
- änglar vakar över mej, o Gud -
väck mej med ditt morgonljus
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...

Dör jag före morgonen
- änglar vakar över mej, o Gud -
ta mej hem till himmelen
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...

Om jag får ännu en dag
- änglar vakar över mej, o Gud -
led mej efter ditt behag
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...