Välkommen till Nätpsalmboken! Läs, sjung och kommentera gärna! Och låt de psalmer och visor som återges inspirera till sång och fortsatt nyskapande! Aposteln skriver: "Tala till varandra med psalmer, hymner och andlig sång; och sjung Guds lov i era hjärtan." Och Psalmisten sjunger: "Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig!"
Visar inlägg med etikett Jungfru Marie bebådelsedag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jungfru Marie bebådelsedag. Visa alla inlägg
1. Maria en orörd jungfru var, ja, det är Skriftens lära, Guds Son i sin kropp honändå bar, hans namn ske pris och ära! Han har oss från synden och döden löst, och vill med sin tröst och himmelska fröjd bli oss nära. 2. Profeterna av Guds Ande drevs, vars eld sin kraft ej mister, av dem Messias så väl beskrevs, hur från den ondes lister han frälsar det folk som på honom tror, till salighet stor, trots många synder och brister. 3. Ja, Isais rotskott, Davids kvist och Jakobs klara stjärna, det är du, vår Herre Jesu Krist, dej prisar vi så gärna. Du frälste vårt släkte från Adams fall, ja, skapelsen all, du vill oss leda och värna. 4. Om jag alla tungomål förstod och Skriftens djupa mening, och hade en tunga änglagod med skönhet i förening, då skulle jag ändå ödmjuka mej och ropa till dej om misskund, om nåd och rening. 5. För jag är av synd och brist så full, men vill mej ändå påminna att du har mej löst från syndens skuld när du ditt blod lät rinna. Du håller mej syndare hjärtligt kär, ditt barn jag nu är, jag himmelens glädje ska vinna!
1. Hit kom en hälsning hög och stor från Gud som aldrig sviker, att han som i det höga bor i härlighetens rike vårt kött och blod här vill ta på och bland oss gå, en nyhet utan like! 2. Till Nasaret Guds ängel går, in till en jungfru träder. Hon om den frälsning höra får, som lovats hennes fäder. Ja, se hur änglahälsningen från himmelen förskräcker, fast den gläder: 3. Var hälsad, du välsignade som Gud fått rikt benåda, du föda ska din Frälsare och i din famn den skåda som sträcker ut sin kungastav från hav till hav och evigt ska få råda. 4. Guds kraft ska överskygga dej och Anden från det höga med gränslös nåd ska sänka sej, med kraft du anat föga, och Jesus är hans stora namn, som i din famn ska se ditt modersöga! 5. O Jesus, låt din Ande nu med kraft mej överskygga! Bered mitt hjärta, så att du din boning där kan bygga! På detta sätt lär också mej att motta dej och ej tillbakarygga! 6. Så ska din himmel i mej här med Andens kraft begynna, ja, hjärta, själ och allt begär ska glatt mot målet skynda, tills jag hos dej, för evigt rik, får bli dej lik och aldrig mer ska synda! Text: Thomas Kingo 1689 (55 år), bearb. Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1837, Frederik Hammerich 1852, sv. övers. A.H. 29/3 2017 Musik: Hardenack Otto Conrad Zinck 1801 (55 år)
1. Guds ängel till Maria kom med hälsning och med bud, och somligt frågade hon om men gav sej hän åt Gud: Jag i Guds hand mitt liv har lagt, så ske med mej som du har sagt! Välsignelsen hon fick blev stor, ja, hon blev Herrens mor. 2. Gud har idag den hälsningen till kvinna och till man: Välsignad den som vandrar än den väg Maria fann, som rörd av nåden bjuder in Guds egen Son i världen sin, som dristigt på Guds allmakt tror och litar på hans ord. 3. Välsignad är den mänska som åt Herren lämnar sej, från ungdom och till ålderdom till himlen ämnar sej, som till Guds tjänst sej ställer än i hemmet och församlingen, som bär de små så hjärtevarm till Jesus på sin arm. 4. O Gud, ge kyrkan runt vår värld Marias hopp och tro, på arbetsplats, vid hem och härd, i helgedomens ro. Låt kyrkan trogen stå som Rut, låt den med Hanna sjunga ut, Tabita lik i gärning skön och Monika i bön! Text: Jonas Dahl, sv. övers. A.H. 8/3 2016 (Internationella kvinnodagen) Musik: Ludvig Mathias Lindeman
1. Guds folk för sin Konung ska sjunga, kring jorden dess jubel må runga. Sitt folk han från synden vill frälsa, med lovsång vi honom må hälsa. 2. Guds under begrunda vi borde, till frälsning för oss han dem gjorde. Så ofattbart rik är hans gåva, hans heliga namn må vi lova! 3. Hans kärlek den är utan ände mot dem som till honom sej vände, från släkte till släkte han bär dem, sin nåd och sin trofasthet lär dem. 4. Men mänskor med högmodets tankar, vars hjärtan av maktlystnad bankar, som agnar för vinden han skingrar, som sand mellan allmaktens fingrar. 5. Han nedstörtar stora och rika, men ska aldrig någonsin svika de små i de dystraste öden, som suckar till honom ur nöden. 6. I kärlek han hungrande mättar och sorgtyngda hjärtan han lättar, sitt ansikte milt mot oss vänder, sin frid och välsignelse sänder. 7. Vår Gud vill vi lova och ära som kom för att synderna bära. Ja, du som oss skapar och frälsar, ditt folk dej med lovsånger hälsar! Text: Bernt Støylen 1917 (59 år), sv. övers. A.H. 7/3 2016 Musik: Norsk folkmelodi från Østerdalen B Støylen:
1. Tack, Herre, för din jungfrumor, din mor Maria, benådad, i sin ringhet stor, din mor Maria. Gläd er, o Kerubim, lovsjung, o Serafim, sjung med henne Herrens lov! Salig, salig, salig Maria! 2. Hon bar dej i sin egen kropp, din mor Maria, och födde dej, all världens hopp, din mor Maria. Gläd er, o Kerubim... 3. Ja, hon bevarade ditt ord, din mor Maria, spred väldoft som en fruktbar jord, din mor Maria. Gläd er, o Kerubim... 4. Till krubba, kors och kunskap kom din mor Maria. Så lär oss ta emot dej som din mor Maria. Gläd er, o Kerubim...
PÅ MARIE BEBÅDELSEDAG EN ANDAKT 1. Kärlek, barmhärtighet och himmelsk härlighet har Gud på denna dag visat med välbehag, då all hans söta nåd mitt i en tid så bråd en ängel full av frid tillsagt Maria blid. Hon ju Guds ende Son, världarnas hälsa, ja. Guds offerlamm skulle föda fram, han som skulle frälsa från död och evig skam. 2. Himlen så visat sig. Jord, må du fröjda dig, att trots din synd och skuld Gud är så god och huld. Bjud nu all synd godnatt, sjung ditt Magnificat, så skall en ekofröjd höras i himlens höjd! Gud själv med Gabriel som här utsändes, ja, den änglakor som i höjden bor, för att du omvändes skall få en glädje stor! 3. Herre, vi fägnar oss över ditt nådebloss, att hela världens hus har fått ett sådant ljus, som i allt olycksfall lysa och lisa skall den som sig hålla vill i en fast tro därtill. Tack för den kärlek som dig till oss dragit! Halleluja vårt skall ej nu bli svårt, nu när du har tagit det som oss tryckt så hårt! Text: Johan Runius, ur Dudaim tr. 1714, bearb .A.H. 2014 Musik: Från 1600-talet J Runius:
Alt. koral: 1. Min själ berömmer Gud med fröjd, min ande gläder sej, ty Gud, min Frälsare i höjd, har sett i nåd till mej. Mej ringa stoft han saliggjort, min själ med nåd han fyllt och öppnat mej sitt rikes port av kärlek, oförskyllt.
2. Hans starka arm har visat makt och gjort så stora ting: de mäktiga han ner har lagt och strött som stoft omkring. De andligt rika har han sänt ifrån sej tomma bort, och prål och högmod har han vänt i armod inom kort.
3. Ja, hans barmhärtighet är stor och utan gräns dess längd, för den som på hans löfte tror är hjälpen aldrig stängd. Och det förbund han slöt en gång med fäderna i frid står fast för släktens rad så lång i nåd till evig tid.
4. Hans visdom outgrundlig är, ej världen den förstår, men den som håller honom kär hans planer veta får. Förtro dej därför mer och mer, min själ, åt fridens Gud. Tag mot med glädje vad han ger och vandra i hans bud. Text: Jesu mor Maria (Luk. 2), Carl Boberg 1885 (26 år), bearb. A.H. Musik: J O Lindberg, alt. Robert Lowry 1884 (58 år)
1. O, hur länge ska ett hjärta sucka, söka efter friden och i outsäglig smärta aldrig finna den i tiden? Ja, hur länge ska ett öga efter ljus förgäves spana i det molnbetäckta höga och på livets dunkla bana?
2. Stilla, heligt dunkla minne av ett Eden som försvunnit! Tysta aning i vårt sinne om ett mål som vi ej hunnit! Vi har dock en väg till livet, som är uppenbarad vorden: vi har ordet, som är skrivet först i himlen, så på jorden.
3. Oförgänglig profetias löftesord sej här fullbordar. Han är kommen, vår Messias! Herrens, Herrens Ande ordar: Flydda är nu nattens väkter, över Sion uppgår ljuset, och för jordens fallna släkter öppnas åter fadershuset!
4. Ner i dödligheten stiger nåd och sanning och försoning och Guds Ande kroppen viger till sitt tempel och sin boning. Sej med människonaturen Herrens härlighet förenar, och Guds Son, av kvinna buren, blir det offer som oss renar. *5. Salig, salig den som kände, den som trodde dej allena, Sanne Gud, och den du sände att med dej oss än förena. Jesus Kristus, du är Ordet, Vägen, Sanningen och Livet, och i himlen och på jorden är ej annat namn oss givet.