259 Världens Frälsare kom här

Alt. koral från Leksand:


1. Världens Frälsare kom här.

Rena jungfrun moder är,

ty en börd så underlig,

Herre Jesus, hövdes dig.

2. Nådens under här vi sett,

av Guds Ande är det skett.

Ordet, utav Fadern fött,

har i tiden blivit kött.

3. Utan synder buren är

den all världens synder bär.

Han, i oskuld född och död,

frälsar oss ur dödens nöd.

4. Han med himmelsk fröjd och fred

kommit har till jorden ned,

ty han är båd Gud och man,

som oss alla hjälpa kan.

5. Han från Fadern gången var

och till Fadern han uppfar,

sitter på Guds högra hand,

råder över alla land.

6. Stor, gudomlig är hans makt,

döden har han nederlagt,

nederlagt i väldig strid

mörkrets här till evig tid.

*7. Pris ske Gud i himmelshöjd!

Bäre jorden frid och fröjd,

och hans vilja med hans ord

kring all världen blive spord.

Text (=SvPs1986 nr 112): Aurelius Ambrosius 300-talet ("Veni Redemptor Gentium"), Martin Luther 1524 (41 år) "Nun komm, der heiden Heiland", Olaus Petri 1536 (43 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år)

Musik: Medeltida hymn / Erfurt 1524

Hör J S Bach leka med koralen (BWV 659)
Alt. folkmelodi från Leksand enligt sång av Tirus Anna (Anna Dalström) 1878-1954, uppt. av Karl Sporr 1846

Detta är en av de tolv psalmer man med säkerhet vet är skrivna av biskop Ambrosius (som tillskrivs många fler). Den betraktas som julpsalm, men behandlar även Jesu uppståndelse och himmelsfärd.

Ambrosius ansåg (i likhet med Martin Luther och William Booth men i motsats till Gregorius den store) att även "världsliga" melodier kunde duga bra till kyrkliga hymner. Men en del melodier lär han ändå ha komponerat själv, och ursprungsmelodin till denna text kan mycket väl vara av honom. Nuförtiden tycker vi nog att alla melodier från medeltiden klingar ungefär lika "fromt".

Inte tillhör den precis de mest sjungna julsångerna i vårt land, men den har ändå en grundmurad ställning som den äldsta psalmen i vår psalmbok. Sedan 1986 har vi i och för sej ännu en psalm av Ambrosius, Tack Fader för den dag du gav, som kan vara minst lika gammal. Men den har fått en modernare översättning; här är det fortfarande wallinska psalmbokens ålderdomligt klingande version som gäller.

Ännu tidigare, i den karolinska psalmbokens första upplagor, såg psalmen ut enligt nedan (i nära anslutning till Olaus Petris 1530-talsversion). Som synes kommer originalets starka betoning av jungfrufödelsens realitet mera till uttryck här:

WErldenes Frälsare kom här;
Låt see at Jungfru moder är.
All werlden må thess vundra sigh/
En sådana börd höfdes tigh.

Af mans hielp är thet eij så skedt/
Gudh sielf hafwer sin nådh betedt.
Gudz Ord är här nu wordet kött:
Af Jungfru lifwe är thet födt.

Jungfrunes qwedh här fruchtsam war/
Men jungfrudomen blef doch qwar.
Gudz stora krafft lät sigh skina/
Werckandes i Temple sino.

Af Himmels throne kom här nidh
En starck kämpe och bar oss frijd:
Han är nu både Gudh och Man/
Then som oss allom hielpa kan.

Från Fadren han vthgången war;
Sann mandom han til Fadren bar.
Hans wälde går öfwer all land:
Han sitter på Gudz högra hand.

Så stoor som Fadrens/ är hans macht/
Döden hafwer han nederlagt.
Helwetis krafft gaf sigh ther widh/
At hennes Förste lades nidh.

Ähra och prijs ske Fadrenom:
Thesslikes också Sonenom:
Then Helga Anda ske också/
At ther är ingen ände på.

Mosaik föreställande Ambrosius från Ambrosius-basilikan i Milano:

392 Du Evige, som världen styr

1. Du Evige, som världen styr,
din är den dag, den natt som flyr.
Du skiljer mellan tid och tid
och dagens verk och nattens frid.

2. När morgonrodnad tändes ny,
från himlen viker nattens sky.
Envar sin väg i ljuset ser
och mörkrets makt ej villar mer.

3. Låt oss i tron med glädje gå
ur sömnen fram och redo stå
att börja ljusets verk igen,
att väcka dem som sover än.

4. Du Sol, för anden stråla klar
och gör din kärlek uppenbar.
Dig lovar vi av hjärtats grund
för nådens ljus i morgonstund.

*5. Din är all makt och härlighet,
o Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.


Text: Aurelius Ambrosius 300-t.
Musik: Medeltida

412 O Gud, vår Skapare, vars råd

1. O Gud, vår Skapare, vars råd
gjort himlen till vårt fadershus,
som klädde dagarna i ljus
och gav åt natten sömnens nåd.

2. Vi slutar dagens verk med bön,
med bön vi går till nattens ro.
Låt oss i morgon i vårt bo
få sjunga lovsång, klar och skön.

3. Till dig går vakna själars gång,
dig lovar mänsklig stämmas röst,
dig kärlek ren i troget bröst,
dig hjärtedjupets tysta sång.

4. När dagens portar slutit sig,
låt tron i natten ljuset se.
Låt tron ej smaka mörkrets ve,
men finna ljusets väg till dig.

5. O Fader, Son och Ande blid,
dig av allt hjärta beder vi,
att natt och dag du står oss bi
och frälsar oss för evig tid.

6. Gud Faderns lov vi sjunger här
för Sonens kärlek, Andens nåd.
Treenige, din makt, ditt råd
din kyrka pris och ära bär. Amen.

Text: Aurelius Ambrosius (300-t.), sv. övers. Johan Alfred Eklund (1863-1945)
Musik: 300-t.