165 Du som våra hjärtan vårdar

1. Du som våra hjärtan vårdar 

och av nåd vår bön mottar, 

Gud, en dag i dina gårdar 

bättre är än tusen dar! 

När oss livets oro tär, 

o så skönt ditt tempel är,  

o så ljuvligt att få sjunga 

där trots jordens sorger tunga! 

2. Ja, när tempelsången stiger 

andaktsfull mot himlens höjd, 

oro stillas, avund tiger, 

hjärtat slår av helig fröjd! 

Själen då från jordens grus 

redan ser sin Faders hus, 

himlens tungomål får tala 

och av hoppet sej hugsvala. 

3. O min själ, du glad dej svingar 

upp till Salems berg en gång, 

där kerubers harpor klingar 

bland Guds helgons segersång. 

Låt ditt lov, ditt böneljud, 

gå i förväg hem till Gud, 

fast du ännu följs av sorgen

på din väg mot fadersborgen.

4. Dagar kommer, dagar flyktar,
håll dej vid Guds ord och säg:
det är mina fötters lykta
och det ljus som leder mej.
Ha din lust i detta ord,
som av ålder på vår jord
mänskors tröst och frid beredde
och till himmelen dem ledde.

5. Kristna, medan vi här vandrar,
låt oss på de gångnas vis
fromma bedja med varandra,
glada sjunga Herrens pris.
Barnens och de äldres ljud
stige upp till samme Gud,
att hans godhet så nedkalla
över oss och över alla.

*6. Herre, signe du och råde
och bevare du oss väl.
Gud, ditt ansikte med nåden
lyse alltid för vår själ.
Herre Gud, dej till oss vänd
och din frid oss alla sänd.
O Gud Fadern, Sonen, Anden,
dej ske pris i alla landen!

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), v 6 Jesper Svedberg 1694 (41 år), bearb. A.H. 2025

Musik: Johann Schop 1642 (52 år), bearb. 1661

368 Det går en väg mot framtiden

Text och musik: Urban Ringbäck

366 Kom, låt oss gå mot höjderna

 

Alt. koral:



1. Kom, låt oss gå mot höjderna
till vännerna som gått
att njuta himlafröjderna
och segerlönen fått!
Ty alla helgon är ju ett
i himmel och på jord,
och samma lov sej Gud berett
i söder och i nord.

2. Ett heligt samfund utgör vi
och jublar samma låt,
en enda helig harmoni,
fast döden skilt oss åt,
en enda helig Guds armé
som på hans order går,
och några vilar ut, men se,
i ledet andra står.

3. Och tusentals i detta nu
för evigt hinner hem!
En kort minut, och jag och du
får sälla oss till dem.
Den stridande församlingen
vi ännu räknas till,
men över floden en och en
vi går, när Gud så vill.

4. De gamla stridskamraterna
vi längtar att få se,
de saliga soldaterna,
de triumferande.
Vi redan räcker ut vår hand
till dem som gått förut,
till härlighetens ljuva land
där all vår strid är slut.

5. Vår ande ska då fri och ren,
bekrönt med salighet,
få jubla högt mot Frälsaren
som åstadkommit det.
O vilket nådens under stort!
O vilken salig dag!
O Herre, tack för allt du gjort,
nu alla till dej drag!

Text: Charles Wesley, sv. övers. A.H. 1/8 2016


C Wesley:

890 I förväntan och i bävan

1. I förväntan och i bävan 
står de inför Faderns tron. 
Större än all mänsklig strävan 
är den lön, som Faderns Son 
ger dem, mera stort och härligt 
än det liv de kom ifrån. 

2. De allt ont har övervunnit 
genom Jesu Kristi blod, 
och i Kristi kors de funnit 
kraften till bekännarmod. 
Med sin kärlek och sin smärta 
gav de mer än de förstod. 

3. Helig Ande har dem drivit 
att bli världens ljus och salt. 
Med sitt liv har de beskrivit 
hur Guds offer sonar allt 
och hur korset kraften blivit, 
som ger världen ny gestalt. 

4. När vi firar deras minne 
ser de ifrån himlen ned, 
hoppas att i Kristi sinne 
vi skall bära korset med. 
Helig Ande, du som lett dem, 
oss på helgonvägen led.

Text och copyright: Christian Braw (publ. med tillstånd)
Musik: Henry Purcell

24 Helig, helig, helig Herre Gud allsmäktig

*1. Helig, helig, helig

Herre Gud allsmäktig.

När den nya dagen gryr

vår lovsång till dig går.

Helig, helig, helig,

nådefull och mäktig,

dig vi nu tillber,

Gud och Fader vår.

*2. Helig, helig, helig,

sjunger helgon alla,

sänker sina gyllne kronor

för din härlighet.

Ned för dig keruber

och serafer faller.

Du var och är

och blir i evighet.

*3. Helig, helig, helig,

hög och otillgänglig

är din glans den klara

som ej syndigt öga ser.

Evig är din nåd,

din kärlek oförgänglig.

Allgod till stoftets barn

du skådar ner.

*4. Helig, helig, helig,

Herre Gud allsmäktig.

Över himlar, jord och hav

ditt herravälde når.

Helig, helig, helig,

nådefull och mäktig.

Dig vi nu tillber,

Gud och Fader vår.

Text: Reginald Heber 1826 (43 år), se hans engelska text på Hymnalonline.

Sv. övers. Johan Alfred Eklund 1934 (70 år), bearb. 2016

Musik: John Bacchus Dykes 1861 (38 år).

(Lyssna till Hillsong Uniteds version på Youtube - och Mormonska Tabernakelkören).

Denna ståtliga hymn, som i många kyrkor är stående lovpsalm på Alla helgons dag, utgavs första gången posthumt 1827. Anslaget, Holy, holy, holy Lord God Almighty, är ordagrant hämtat från Uppenbarelseboken 4:8, men anknyter även till Jesaja 6:3, liksom det fornkyrkliga Sanctus.

Första översättningen till svenska är, såvitt känt, Anna Ölanders i Förbundstidningen jan. 1896. Men i Svenska psalmboken 1937 och 1986 infördes Johan Alfred Eklunds översättning från hans Förslag till psalmbok 1934.

Melodin är klart yngre än psalmen men komponerades just till denna av J. B. Dykes för Hymns ancient and modern 1861. Den bearbetades för 1939 års koralbok, i enlighet med dåtida svenska stilideal, men restaurerades 1986 till sin ursprungliga form.

R Heber:

John Dykes:

919 Jerusalem, du högtbelägna stad

1. Jerusalem, du högtbelägna stad,
till dej min längtan står!
Till dej min tanke ilar fri och glad,
till dej min ande trår!
Från jordens djupa dalar,
där dunkel döljer dej,
till dina ljusa salar
mitt hjärta lyfter sej.

2. Säg, vilka är väl de som strålar där
i klädnad vit som snö?
Det är de trogna som Guds helgon är
och fått i Herren dö.
Bland dem mej Herren skänker
ett rum i helig frid, 
där ingen mera tänker
på sina tårars tid.

3. Profeter och apostlar ser jag där,
martyrer utan tal,
som Kristi kors i trohet burit här
i glädje och i kval.
De avstod egen vinning,
nu står de utan men
med strålar kring sin tinning
i Herrens klarhets sken. 


4. Får jag en gång, av Herrens nåd upphöjd,
gå in i paradis,
mitt sinne fylls av salighet och fröjd,
min mun med lov och pris!
Halleluja min tunga
bär fram i helighet,
får Hosianna sjunga 
en salig evighet.

5. Av jubelklang, av sköna instrument
och körer utan tal,
ja, av musik som ingen här har känt
vibrerar glädjens sal,
av stämmor i miljoner
där ingen stumnar mer,
av evigt nya toner
då Herren själv vi ser.

Text: Johann Matthäus Meyfart 1626 (36 år) "Jerusalem, du hochgebaute Stadt", sv. övers. C A Torén 1887, Edvard Evers 1903, Svante Alin 1903, Paul Nilsson (1914), A.H. 2012
Musik: Melchior Franck (1579-1639) tr. 1663 
  

889 När alla helgon tågar in (Oh, when the saints)

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När inte solen lyser mer,

när inte solen lyser mer,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som i din härlighet dej ser.

1. Ännu går vi i de fotspår,

där Guds helgon gått förut.

Men en dag får vi förenas

i en glädje utan slut.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.

När månen blivit röd som blod,

när månen blivit röd som blod,

Gud, låt mej vara med i den skaran

som av ditt löfte hämtat mod.

2. Några säger att den bönen

bara är helt tomma ord,

men jag väntar på en morgon

med ny himmel och ny jord.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När alla hör basunens ljud,

när alla hör basunens ljud,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som ska få bo hos dej, o Gud.

Oh, when the saints go marching in,

oh, when the saints go marching in,

oh Lord, I want to be in that number,

oh when the saints go marching in.

Text: Spiritual

Övers. A.H. 2010

365 Johannes såg en härlig syn

1. Johannes såg en härlig syn
högt ovan skyn,
i himlen vid Guds sida.
Han såg ett folk i högtidsskrud
stå inför Gud
och i tillbedjan bida.
Den frid och fröjd,
den sällhets höjd
det folket vann
ej köpas kan
för hela världen vida.

2. I härlighet de där trätt fram
inför Guds Lamm
med segerpalm i händer.
Den vita dräktens glans var ren
som solens sken,
när dagen ny sig tänder.
I evigt ljus
vid harpors brus
de stod nu där,
en tallös här
från alla folk och länder.

3. På frågan "varfrån kommer de
vi här får se?"
en röst man hörde svara:
Den skaran omkring tronen är
Guds helgons här,
de trognas hjälteskara,
som efter strid
i ro och frid
i segerskrud
hos Herren Gud
får evigt bo och vara.

4. De fordom gått i jordens dal
på vägen smal,
där många tårar runnit.
Mot djävul, värld och själviskt jag
för varje dag
den heta striden brunnit.
I kval och ve
och hån och spe
de härdat ut
till livets slut
och lyckligt övervunnit.

5. De satt till Kristus all sin lit,
sin klädnad vit
i Lammets blod de tvagit.
Mot satans arga list och makt
de stått på vakt,
sej själva ej bedragit,
sett världens flärd
som inget värd,
men Kristi blod
till sin klenod
för evig tid de tagit.

6. Nu står de där inför Guds tron
i sabbatsron;
de får med helig tunga
i Herrens tempel natt och dag
vid harposlag
hans makt och nåd lovsjunga.
All klagan där
försvunnen är.
I himlens sal
ej tidens kval
och sorg dem kan betunga.

7. Gud över dem i nåd skall bo,
i salig ro,
där ingen brist dem kränker.
Han med sin kärleksfulla röst
en ljuvlig tröst
i deras hjärtan sänker.
Ej öra hört,
ej hjärta rört,
ej öga sett
vad Gud berett
och åt de sina skänker.

8. Han mättar dem med himmelsbröd,
ej hungersnöd,
ej törst de mer skall lida.
De plågas ej av solens brand;
i livets land
Gud värme själv skall sprida.
Ej köld dem når,
ej hetta svår,
ty Herren är
själv solen där
med all sin kärlek blida.

9. Och Lammet som för tronen är
dem leder där
i evigt gröna vårar
till livets klara hälsoflod
och mild och god
dem till sitt folk utkorar.
Till evig tid
de bor i frid
för synd och fall,
och Herren skall
avtorka alla tårar.

Text: Paul Gerhardt ("Johannes sahe durch Gesicht"), sv. övers. Svante Alin, bearb. A.H. 2012

Musik: Folklig koral från Bergen, Norge. 

364 Här kommer en sång om helgonen

1. Här kommer en sång om helgonen,
glad över Gud som de.
De levde modigt, de stred och dog,
för Jesus de kämpade.
De var drottningar, herdar och läkare,
de var mammor, lärare, snickare,
och visst kunde jag också bli som de,
för jag vet att min Herre vill.

2. De älskade Jesus varmt, så varmt.
De fått hans kärlek se.
Allt sant han är, och allt gott han gjort
fick bättre liv dem ge.
Och en var en biskop och en var soldat,
en annan blev vilda lejons mat.
När Jesus nu vill det, så är det klart
att själv jag kan bli som de.

3. De fanns inte bara för längesen,
det finns tusen och tusen än.
Så mycket av värme och glädje får
vi nu av helgonen.
De finns där i skolan, de finns där du bor,
i kyrkan, i bussen, fast ingen det tror,
och helgonen är som en syster och bror,
och nu vill jag bli som de.

Text: @ Christian Braw

367 Den stora skaran kring Guds tron

1. Den stora skaran kring Guds tron
med segerns palm, i snövit skrud
bär på sin tunga lovets ton
och aldrig tystnar sångens ljud.

2. Från deras ögon Herren själv
har alla tårar torkat av.
Ej finns det sorg vid livets älv,
ej rop, ej plåga, död och grav.

3. De fröjdas att Guds anlet se
och prisa hans barmhärtighet:
Vår Gud må tack och ära ske
från evighet till evighet.

4. En sky av vittnen skådar ned
på oss som än i världen går.
O själ, dej dag och natt bered
att i den stora skaran stå.

*5. Vi oss förtror i Herrens hand.
Den heliga Treenighet,
Gud Fader, Son och helge And´
ske tack och lov i evighet.

Text: Paul Nilsson, ngt bearb
Musik: England 1783

370 Välsignade alla ni kära

1. Välsignade alla ni kära,
som slumrar från världens strid!
Nu prisar ni Frälsarens ära
med änglar till evig tid.
För er är det jordiska tvånget
i frihet och jubel förbytt.
Se, nu är det gamla förgånget
och allting har blivit nytt.

2. All oro och klagan försvunnit
vid himmelska toners ljud.
Det längtande hjärtat har funnit
sin saliga vila i Gud.
Ert huvud för honom ni böjer,
vars välde ej gränser vet.
För honom och Lammet ni höjer
er lovsång i evighet.

3. Nu pryds ni med livets krona,
med pärlor och ädelsten.
Och blodet, som allt kan sona,
har tvättat er mantel ren.
Ni kom ifrån strider och möda
och nådde er himmelska hamn.
Ni lever, ni är inte döda.
Pris vare vår Frälsares namn!

4. Välsigna du, Herre, de kära
som vilar från världens brus
och alltid får vara dej nära
och skåda ditt anlets ljus.
Åt dej vill vi helt oss befalla
i dag och i all vår tid,
till dess även oss du vill kalla
till dej i din eviga frid.


Text: Alfons Takolander 1924 (49 år), ngt bearb.
Musik: Nordisk folkmelodi / 1693

A Takolander:

372 Vem är den stora skaran där

1. Vem är den stora skaran där,
med palm i hand?
Var hjässa segerkrona bär
på evighetens strand.

2. I rena, vita kläders glans
den står för Gud
med oförgänglig bröllopskrans
liksom en smyckad brud.

3. Den skaran kom från livets strid,
från tidens nöd.
Dess väg har gått till himlens frid
igenom salig död.

4. Ett tecken på var panna klart
du flamma ser.
Förr var det dolt, nu uppenbart,
vad glans åt dem det ger!

5. En gång som främlingar de gått
i ökenland.
De livets smärtor smaka fått
och bränts av solens brand.

6. Från syndens väg de vikit av
till Lammets spår.
Sitt kors de burit till sin grav,
det var en vandring svår.

7. Nu är den slutad. Inför Gud
de står med fröjd
och höjer segersångens ljud
i ljusa himlens höjd.

8. Och deras jubel slut ej tar
till evig tid.
De är nu hos sin Gud, sin Far,
i salighet och frid.

Text: Gösta G:son Lewenhaupt 1855 (64 år), ngt bearb.

Musik: G G Lewenhaupt 1862 (71 år), alt. Negro spiritual

371 Vem är skaran, som syns glimma

Alt. koral:

1. Vem är skaran, som syns glimma
uti livets morgontimma
uppå Sions sälla höjd?
Det är Lammets förstlingsskara,
som från jordens nöd och fara
går till himmelrikets fröjd.

2. Trogen genom jordens öden
här hon följde in i döden
Lammets blodbestänkta spår.
Nu hon får i himlen stanna,
Faderns namn på varje panna
uti evig klarhet står.

3. O vad strålglans, o vad toner
brusa ned från himlens troner
över bergets ljusa kam!
Harpor klinga, orglar brusa,
sånger dåna, vingar susa
kring det heliga Guds Lamm.

4. Vad är det för sång, som brusar
likt en flod och sinnet tjusar
med de helga toners fröjd?
O det är den nya sången,
som, ur frälsta hjärtan gången,
fyller alla himlars höjd.

5. Herre, lös och stäm min tunga,
att ock jag må kunna sjunga
i förklaring denna sång!
Giv min själ den vita dräkten,
då den stora morgonväkten
bryter fram i glans en gång!

Text: Carl Boberg 1884 (25 år)
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg 1884 (42 år), ngt bearb.

850 Saliga alla de döda vilka i Herren har somnat

 

1. Saliga alla de döda
vilka i Herren har somnat,
ty deras kamp är slut
och lugnt de vilar ut.

2. Saliga alla de döda
vilka i Herren har somnat,
de efter livets strid
gått in i himlens frid.

3. Saliga alla de döda
vilka i Herren har somnat,
med dem till himlens port
skall följa vad de gjort.

4. Saliga alla de döda
vilka i Herren har somnat,
nu får de skåda där
vad längtan anat här.

Text: Cecilia 1902, bearb.

Musik: Edvard Wessel 1902 (46 år)

917 Amen! Lovet och priset

//: Amen! Lovet och priset,

amen, vishet och tack,

amen, äran och makten och starkheten tillhör vår Gud och Lammet ://

1. Det är dessa som kom ur den stora bedrövelsen

och som gjort sina kläder vita i Lammets blod.

Därför står de nu inför Guds tron och tjänar honom i hans tempel

och han som sitter på sin tron skall vara mitt ibland dem.

Amen...

2. Ingen hunger och törst skall plåga dem mera,

varken sol eller eljest brännande hetta,

ty Guds Lamm skall leda dem och föra dem till livets vattenkällor,

och Gud skall torka alla tårar bort från deras ögon.

Amen... 

Text: Johannes (Uppenbarelseboken 7:12-17)
Musik: Birger Gran