166 Omkring ditt ord, o Jesus

 

1. Omkring ditt ord, o Jesus,
oss stilla gör
och fram till livets källa
av nåd oss för.
Du ser i varje hjärta
dess djupa nöd,
du ensam kan oss mätta
med livets bröd.

2. Var, Herre, själv oss nära,
din kraft gör spord
med ljus kring nya vidder
av livets ord.
Låt något fridlöst hjärta
dej möta här
och se och smaka, Herre,
hur ljuv du är.

3. Led oss alltmer, o Jesus,
i ordet in
och öppna våra ögon
för nåden din.
Det djup av idel kärlek
som bor i dej
låt över varje hjärta
få gjuta sej.

Text: Anna Ölander 1900 (39 år)

Musik: Friedrich Silcher 1842 (53 år)

Utan tvekan Anna Ölanders mest kända och sjungna psalm, tillsammans med Jacob Timotheus Jacobssons Helige Fader, kom och var oss nära och Lina Sandells Herre, samla oss nu alla låg- och frikyrklighetens mest använda "predikstolspsalm". Den skulle alltså lika gärna kunna stå under rubriken "Helg och gudstjänst" som (som nu) under rubriken "Ordet". Men den passar också hemma vid gemensam husandakt.

Den trycktes första gången i KFUM:s sångsamling Uppåt (1900) och är en innerlig bön, som mjukt beledsagas av Silchers långt tidigare komponerade melodi. En bön om att Jesus ännu en gång av nåd ska förbarma sej över bedjaren själv och alla gudstjänstdeltagare, oavsett hur länge de varit troende, och leda dem fram till livets källa, livets bröd, livets ord ("du ser i varje hjärta dess djupa nöd").

Men psalmen kan också ses som en mer specifikt väckelsebetonad bön om att "något fridlöst hjärta", alltså någon som ännu inte mött Jesus eller överlämnat sej åt honom, för första gången ska få "se och smaka" (jfr Psalt. 34:8) hur ljuv han är. "De ogudaktiga har ingen frid", säger ju profeten Jesaja (Jes. 57:21). Formuleringen skulle dock absolut även kunna syfta på en kristen i särskild anfäktelse och frestelse. Eller i allmän oro och stress, när Guds frid känns långt borta, ungefär som när Jesus efter sin uppståndelse kom till sina rädda och oroliga lärjungar och sa: "Frid åt er alla." (Joh. 20:21).

Sista strofen handlar om att, oavsett utgångsläge i övrigt, tillsammans få bli ledda in i Guds ord, få syn på Guds nåd och överströmmas av Guds kärlek. Och medan församlingen ber detta, går prästen/pastorn/predikanten upp i predikstolen...

F Silcher:

502 Om jag ägde allt men inte Jesus

 

1. Om jag ägde allt men inte Jesus,

vore livet värt att leva då?
Kunde väl mitt hjärtas oro stillas
med de ting, som skall till sist förgå?
Om jag ägde allt men inte Jesus,
vore vinsten värd en livslång strid?
Och är jordens glädje värd att nämnas
mot en enda stund av Jesu frid?

2. Om jag ägde rikedom och kärlek
och bland människor ett ärat namn,
men ej något hopp för evigheten
och för redlös farkost ingen hamn,
om jag ägde allt men inte Jesus,
som mej älskat intill korsets död,
o, varthän i hela vida världen
skulle jag då fly i hjärtats nöd?

3. O, hur tomt är allt i hela världen!
Utan Jesus är blott synd och nöd.
Utan Jesus är ock evigheten
idel mörker, gråt och evig död.
Om jag kunde leva utan Jesus,
o, hur vore det att dö en gång?
Utan honom i den mörka dalen,
utan honom evigheten lång?

4. Vilken lycka att ha allt i Jesus:
läkedom för alla hjärtats sår,
ingen synd som inte han förlåter,
ingen nöd som inte han förstår.
Om jag ägde Jesus, endast Jesus,
och i hela världen inget mer,
o, så ägde jag dock allt i honom,
han som nog och över nog mej ger.

Text: Anna Ölander 1904 (43 år)
Musik: J Olof Lindberg 1921 (51 år), alt. Jonas Andersson

473 Vänta efter Herren

1. Vänta efter Herren,

stilla, o min själ!

Han så gärna hjälper,

han gör allting väl.

Bida oförskräckt

efter morgonväkt,

snart på vinterstormen

följer vårens fläkt.

Under all oro,

under all nöd

Herren dej skall vara

ett trofast stöd.

2. Vänta efter Herren,

stilla, o min själ!

Han så gärna hjälper,

han gör allting väl.

Hur allt skiftar här,

Herren är dej när,

och är nöden mycken,

Gud dock större är.

Eviga trohet,

tröst i all nöd,

må du mej bevara

i liv och död.

Text: Johann Friedrich Räder 1845 (30 år), Anna Ölander 1900 (39 år)

Musik: César Malan
 

576 Ej silver, ej guld

1. Ej silver, ej guld har förvärvat mej frälsning, 

ej jordiska skatter har friköpt min själ. 

Nej, blodet på korset är priset jag kostat,

den enfödde Sonen gavs ut för mitt väl.

Friköpt jag är, men ej med silver, 

återlöst, men ej med guld. 

O vilket pris: med dyra blodet 

han betalat all min skuld. 

2. Ej silver, ej guld har mitt skuldbrev utplånat, 

nej, därtill min skuld var för stor och för svår. 

Men blodet på korset den kunde borttaga,

blott däri förlossning från synden jag får.

Friköpt jag är... 

3. Ej silver, ej guld kunde då jag var fjärran

mej tillträde vinna till Gud och hans nåd.

Men blodet på korset det förde mej nära,

vad djup och vad höjd i den Eviges råd!

Friköpt jag är... 

4. Ej silver, ej guld kan förskaffa mej ingång 

i himlen, som synden mej utstängt ifrån. 

I blodet på korset försoning dock vinnes

och hem kommer Faderns förlorade son. 

Friköpt jag är...

Text: J M Gray 1900 (49 år), Anna Ölander 1908 (47 år), bearb.

Musik: Daniel Brink Towner 1900 (50 år)