Välkommen till Nätpsalmboken! Läs, sjung och kommentera gärna! Och låt de psalmer och visor som återges inspirera till sång och fortsatt nyskapande! Aposteln skriver: "Tala till varandra med psalmer, hymner och andlig sång; och sjung Guds lov i era hjärtan." Och Psalmisten sjunger: "Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig!"
Visar inlägg med etikett Tillsammans i världen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tillsammans i världen. Visa alla inlägg
Gud, vår fader, du är nära. Vart vi går så är du med. Utav dig vill jag få lära sanning, rättvisa och fred. Tack för livet som du gav mig, rymd och skogar, jord och hav. Gör mig sådan du vill ha mig, använd mig varenda dag.
[Text och copyright Margareta Melin, publ. med tillstånd]
1. I Guds församling Herren Gud förkunnar dessa orden för dem som sattes på hans bud till domare på jorden: "Upp, skipa rätt för hög och låg med lag från domartronen, men väg dem väl på samma våg och se ej till personen!" 2. "Ja, skaffa faderlösa rätt och ingen möda spara, förtrycktas börda gör mer lätt, oskyldiga försvara! Mot våld och list ett heligt skydd åt värnlösheten ägna och rätt och sanning i var bygd till jordens glädje hägna." 3. "Ty snart ni härifrån tas bort, besinna väl de orden, ni måste dömas inom kort, ni domare på jorden!" Så talar han som skall en dag oss inför rätta ställa och efter helighetens lag oss alla vedergälla.
Text: "Gud står i Guds församling", 1572 års psalmbok, fritt efter Asaf (Psalt. 82)
1. Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Vi är en massa syskon som tycker om varann. För Gud är allas pappa och jorden är vårt bo, och vi vill vara vänner med alla, må ni tro. 2. Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Vi är en massa syskon, som tycker om varann. Tack gode Gud för jorden och alla människor. Gör en familj av alla, en enda jättestor.
1. Kom, helige Ande, från höjden, kom ned, bryt fram genom södern och norden. Dej sänk som i skapelsens morgon och bred ånyo ditt välde kring jorden. Kom, helige Ande, från höjden. 2. Kom, helige Ande, från himlen med ljus till nattens förlorade trälar. Tänd lågan på nytt i Guds helgedoms hus och elden i vaknande själar. Kom, helige Ande, från höjden. 3. Kom till oss på jorden, kom till oss med frid där hämnande vredesmod glöder. Vi bidar med längtan den saliga tid, då kämpande folken blir bröder. Kom, helige Ande, från höjden. 4. Kom, Ande, från Kristus, från honom som gav sitt liv till en evig försoning. Ja, kom från hans kors och hans öppnade grav och dana vår värld till din boning. Kom, helige Ande, från höjden.
Text: Johan Alfred Eklund 1934 (71 år), bearb. A.H.
Musik: Nordisk folkmelodi 1697 ("Himmelriket liknas vid tio jungfrur"),
Till de yngsta psalmisterna i 1937 års psalmbok hörde Oscar Ahlén, som kom igång med sitt psalmskrivande ett par år före den jämngamle Frostenson. Liksom Frostenson fick han även uppleva följande psalmboksarbete och psalmboksutgivning. Men hans psalm bearbetades inte av honom själv utan av Hallqvist (däremot tillfogade han en vers till Hallqvists De skall gå till den heliga staden - tjänster och gentjänster, ni vet).
I sin originalform var denna psalm ganska "manligt" betonad. I andra strofen talades det t.ex. om "det som binder man vid man". Och "bröder, ur Guds kärlek ösen", hette det t.ex. i sista strofen. Dels skrevs ju psalmen skrevs i en tid då det fortfarande oftast var män som gjorde avlönade "dagsverkstimmar". Dels kanske psalmen frånsett detta i första hand var avsedd för just män. Den har ofta blivit omtalad som "Kyrkobrödrapsalmen", och den organisationen (som idag heter Svenska kyrkans lekmannaförbund) var länge minst sagt manligt dominerad.
Men psalmen har, inte minst i Britt G Hallqvists förtjänstfulla bearbetning, många kvaliteer som gör den omtyckt av många (även kvinnor). Några av uttrycken har närmast blivit bevingade, t.ex. "Kraft till tjänst är tjänstens lön". Vardagsperspektivet och pregnansen, liksom den livfulla 1600-talskoralen, har gjort den sjungen även vid orgellösa tillfällen.
Till de yngsta psalmisterna i 1937 års psalmbok hörde Oscar Ahlén, som kom igång med sitt psalmskrivande ett par år före den jämngamle Frostenson. Liksom Frostenson fick han även uppleva följande psalmboksarbete och psalmboksutgivning. Men hans psalm bearbetades inte av honom själv utan av Hallqvist (däremot tillfogade han en vers till Hallqvists De skall gå till den heliga staden - tjänster och gentjänster, ni vet).
I sin originalform var denna psalm ganska "manligt" betonad. I andra strofen talades det t.ex. om "det som binder man vid man". Och "bröder, ur Guds kärlek ösen", hette det t.ex. i sista strofen. Dels skrevs ju psalmen skrevs i en tid då det fortfarande oftast var män som gjorde avlönade "dagsverkstimmar". Dels kanske psalmen frånsett detta i första hand var avsedd för just män. Den har ofta blivit omtalad som "Kyrkobrödrapsalmen", och den organisationen (som idag heter Svenska kyrkans lekmannaförbund) var länge mycket manligt dominerad.
Men psalmen har, inte minst i Britt G Hallqvists förtjänstfulla bearbetning, många kvaliteer som gör den omtyckt av många (även kvinnor). Några uttrycken har närmast blivit bevingade, t.ex. "Kraft till tjänst är tjänstens lön". Vardagsperspektivet och pregnansen, liksom den livfulla 1600-talskoralen, har gjort den sjungen även vid orgellösa tillfällen.
1. O jordens Gud och kyrkans, kom, hör vårt nödrop du! Vår ledning saknar styrka och folket slits itu. Vårt guld i bojor slår oss, förakt gör friden kort. Ta ej din vrede från oss, men ta vårt högmod bort! 2. Från allt som rädslan lär oss, från svek mot sanningen, från fagert tal som tär oss men tröstar grymma män, från lysten profanering av heder, mod och svärd, från djävulsk slutplacering fräls, gode Gud, vår värld!
3. Smid med din Ande samman vad satan splittrat har, ja, med den helga flamman smält om och fräls envar. I vrede och i jubel lyft upp vår värld, vårt land, tänd hopp och tro i nuet och håll oss i din hand. Text: Gilbert Keith Chesterton 1903 (29 år), sv. övers. A.H. 14/7 2016 Musik: Engelsk folkmelodi
1. Sök den stadens bästa Gud er låtit gästa. Rätt och godhet sprid, ärlighet och frid. 2. Be i era böner för den stadens söner. Allt vad gott de får också till er når. 3. Herrens folk och präster främlingar och gäster är i denna tid, längtar till Guds frid. 4. Ändå skall de verka här och troget stärka allt vad gott och rätt Herren här berett. 5. Men när Herren kallar och basunen skallar, tiden här är slut. Fria drar de ut! Text och copyrigt: Christian Braw, fritt efter Jeremia (Jer. 29:4-7), publicerad med tillstånd
1. Det som denna världens är ge när kejsaren begär, men till Gud ditt hjärta hör, han som till ditt mål dig för. 2. Penningen bär maktens bild. Herrens avbild, god och mild, han i hjärtat präglat in, och den säger: "Du är min." 3. Härskare av mänskosläkt ge din lydnad och respekt. Himlens Herre ge din tro, blott hos honom sök din ro. 4. Ge ditt hjärta aldrig bort åt den makt som inom kort faller som var furste gör, när Guds hand vid honom rör. 5. Snart nog änka blir den brud, som sin tro gett tidens gud. Den vars hjärta Jesus har evigt har sin brudgum kvar. 6. Tjäna troget folk och land, lägg ditt liv i Herrens hand. Världens alla ledare se som Herrens tjänare. Text och copyright: Christian Braw, fritt efter Matt. 22:15-22, publicerad med tillstånd
1. Ge världen fred, ge själen frid, ja, nu i våra dagar, för ingen hejdar split och strid som land och folk försvagar förutom du, o Herre. 2. Bevara oss för mord och brand, nu och i alla tider, beskydda både folk och land mot dem som mot oss strider och vill oss rent fördärva. 3. Förlåt vår synd, o Herre kär, och lär oss buden hålla. Frid får ej de som onda är, den synd de gör ska vålla att hat och söndring råder. 4. Ge riksdag och regering nåd att motstå maktens yra, att ödmjukt söka goda råd och land och rike styra så vi i frid kan leva. 5. Vi sjunger då till evig tid en lovsång med varandra, med alla dem som älskar frid och på din väg vill vandra, vår store Gud och Herre!
Text: Martin Luther 1529, sv övers Olaus Petri, bearb. A.H.
1. Regering, folk och fosterland, o Gud, vår Gud, beskydda! Knyt kärlekens och fridens band kring både slott och hydda! Med insikt må bli tydda de lagar du oss gav, o Gud, och sanningens och rättens bud av fria hjärtan lydda! 2. Stärk dem, o Gud, som land och bygd vill värna om och stödja, som om rättfärdighet och dygd sej ärligt vill bemöda! Låt ymnigheten flöda, välsigna flit och helgdagsro, välsigna stads- och landsbygdsbo, giv arbete och gröda! 3. Må som ett hjärta och en själ en gång vi kunna nämnas! Må allmänt väl bli allas väl och rätt och plikter jämnas! Med ånger allt må lämnas som gör ett syskonsinne kallt, och Kristi Ande live allt som önskas och som ämnas! 4. Välsigna dem som troget vill ditt ord i verket sätta, i nöd och lust sej håller till det sanna och det rätta! Bekymrens bördor lätta, med arbetsglädje framgång giv och låt oss i ett bättre liv få mötas efter detta! Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 24/8 2015 Musik: David Wikander alt. Burkhard Waldis 1553
1. Allt mänskosläktet av ett blod den store Guden danat, och allas väg han, vis och god till samma mål har banat, för att, som barn av samme Far och syskon till varandra, vi skulle våra prövningsdar i endräkt genomvandra. 2. Vi hit ej förde gods och guld, ej pengar, makt och ära. Vi ner i gravens tysta mull kan inget med oss bära. Varandras bistånd, tröst och råd är här för oss av nöden, och Guds barmhärtighet och nåd i livet och i döden.
3. Allt mänskosläktet med ett blod förlöstes att i renhet, i ödmjukhet och tålamod bevara Andens enhet.
En Medlare, en tro, ett dop bjöd samma tröst åt alla, som låter sej av nådens rop till bot och bättring kalla. 4. Som tjänare åt tjänare kom alla herrars
Herre att frälsa det förtappade, det större med det smärre, och vid sin bortgång skänkte han oss detta testamente: "Ni syskon, tjäna så varann, som jag er alla tjänte!» 5.
Och i hans Ande blev nu vi varann som kristna lika. I dopet både slav och fri fick arvsrätt till hans rike. Sej allas blick från kvalens jord till samma himmel höjde, och allas knän vid nådens bord i samma tro sej böjde. 6. Så hjälp oss, Herre, att vi må bland gåvor mångahanda, som av din rika nåd vi får, dock livas av en Anda, som, kärleksfull och ljuv och blid, kan våra hjärtan rena och i rättfärdighet och frid med Kristus oss förena. 7.
Ta bort allt köttsligt överdåd, allt högmod ur vårt sinne. Du ger ju de ödmjuka nåd: förakt och hat försvinne! Att nyttja rätt de pund vi fått, det må du själv oss lära. För allt som av din nåd blir gott du ensam ska ha ära. Text: Johan Olof Wallin 1814 (35 år) bearb. A.H. 16/6 2016 Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år) J O Wallin:
1. En jordisk del och lott finns till, som Gud vill dej tillmäta, men den som ej arbeta vill ska inte heller äta. Se, detta bud från Herren Gud du aldrig får förgäta! 2. Var arbetsam, du jordens son! I svett ska du dej föda. Gud kommer allt ditt goda från, låt svettens droppar flöda! Han lovat ge välsignelse, men efter använd möda. 3. Var arbetsam! I nyttans värv ditt mod, din kraft sej dane! Vet, lättjan är din själs fördärv, din oskulds säkra bane, då plikten är så lätt, så kär, för den vid bördan vane. 4. Var arbetsam! Guds hjälp ej dröjt för dem som den kan skatta. De händer du mot himlen höjt med kraft i verket fatta, och bönen gör dej arbetsför, när händerna blir matta. 5. Var arbetsam! Men se ej blott på vinst och eget bästa! Gör alltid rätt, gör gärna gott, ha ömhet för din nästa! De hjälptas bön ska frid och lön vid dina mödor fästa. 6. Var arbetsam! Men blott de dar, då Gud dej bjöd arbeta. Den sjunde dagen helgad var, att Herrens sabbat heta. Så låt din själ sitt högre väl begrunda, se och veta! 7. Ditt verk du både sist och först med Guds behag förlike. Bli hellre än på jorden störst den minste i Guds rike. Ett enda här nödvändigt är! För det allt annat vike! Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 1/9 2017 J O Wallin:
1. Sjungom nu av hjärtans grund, lovom Gud i denna stund, som bevisat oss sin nåd, mättat oss ur sitt förråd, djur och fåglar har han närt, rundhänt också oss beskärt det som vi idag förtärt! 2. Lovom Gud, vår Herre mild, att vi skapats till hans bild. Också kroppen vittne bär om att Herren har oss kär. Den av kött och ben och hud konstfullt hopsatt blev av Gud för att växa på hans bud. 3. Ja, så snart vi livet får oss ett kök tillhanda står. Vi i ljuvligt moderliv matas utan sked och kniv. Fast en ringa spis det är, likväl fattas inget där, tills vi föds i världen här. 4. Gud har jorden väl berett, även djuren näring gett. Berg och dal bevattnar han, så att grönska växer fram. Frukt från jorden, bröd och vin, skänker han av nåden sin, stärker kroppen din och min. 5. Fisk från vattnet med sitt ord ger oss Gud till våra bord, ägg av fåglar, stora, små, ungar kan där bli också, älg och hare, hjort och får ur Guds skaparhänder går, ger oss föda år från år. 6. Tack, vår Gud, för skapelsen! Må du ge din Ande än, så din godhet vi förstår, ödmjukt går i dina spår. Vi ditt namn lovsjunga vill, stämma in i fågelns drill, äran hör dej, Herre, till. Text: Hans Vogel 1554 (29 år), sv. övers. tr. 1594, bearb. A.H. 2016 Musik: 1400-talet / Böhmiska bröderna 1544
1. Oss himmelens Gud vill vara när, han vill de sina bevara. Han skall alla dem som har honom kär än hägna och skydda i fara. Guds heliga råd är säker hamn, det sviker oss ingalunda. Vår hjälp är i Herrens, Herrens namn, vad än som i tiderna stundar, om vårt hopp vi på honom grundar. 2. Du hjälpe oss, Herre, all världens Gud, så hopp och tro vi ej mister. Förlåt våra synder mot dina bud och hela i nåd våra brister. Du trofaste Gud, som stått os bi i växlande hårda öden, av hjärta och själ dig beder vi: oss värna för yttersta nöden, för den smygande, onda döden. 3. Dig, Herre, vår Gud, som Fadern är, din Son, vår hälsa och styrka, din gode Ande, som frid oss bär, vi vill nu bekänna och dyrka. Du Konung som äger evigt liv och välde förutan ände, åt länder och folk din frälsning giv, ditt ansikte till oss du vände och oss friden från himlen sände.
Text: Okänd svensk förf. 1567, bearb. Johan Alfred Eklund 1909, A.H. 18/2 2016 Musik: "Vi önska nu vår brudgum och brud", alt. John Morén 1914