450 Giv, o Jesus, fröjd och lycka

Text: Johann Rist 1642 (35 år) "Hilf, Herr Jesu, lass gelingen", sv. övers. och omformn. Petrus Brask 1690 (40 år), bearb. Britt G Hallqvist 1983 (69 år)

Musik: Johann Schop 1642 (52 år), bearb. 1661, jfr 1697 års koralbok nr 377!

[Av upphovsrättsliga skäl kan hela texten inte publiceras här]

Detta är nog nyårspalmen framför andra. Dess första rad har i sekler stått som ett slags överskrift över året i svenska almanackor. Och även om kyrkan har sitt eget "nyår" i advent, firas även det borgerliga årets ingång - officiellt som Jesu omskärelses och namngivnings fest (på "åttondag jul") men även, som synes ovan, med betraktelser över tidens gång och det nya borgerliga årets ingång.

Observera att Rists originaltext "Hilf, Herr Jesu" ur hans Himmlische Lieder (1642) är skriven på ett helt annat versmått än det psalmen fick genom översättaren Petrus Brask i dennes Ehn Helig og Hiertelig Sång-Lust (1690) - och att den bekanta Schop-melodin följaktligen inte sjungs till psalmen nere på kontintenten!

Britt G Hallqvist har genom sin bearbetning (och förkortning) av psalmen ökat dess användbarhet betydligt. Framför allt torde den nu sjungas i sin helhet, inklusive den fina Jesus-strofen på slutet - mer än tidigare.

Johann Rist:

Johann Schop:

531 O evighet, din längd mej fast förskräcker

1. O evighet! Din längd mej fast förskräcker, 
som början har, men änden aldrig räcker! 
O evighet! En tid förutan tid! 
Din hågkomst gör, att jag den hisnar vid. 

2. All timlig nöd, den största här kan vara, 
med tidens fart sin kos dock måste fara, 
men våndan grym som evigheten bär
förutan hopp, förutan lindring är.

3. För gudlöshet, med uppsåt här bedriven,
i Herrens lag står själens dödsdom skriven.
Ett timligt brott ett evigt straff så får,
en syndig lust ger evigt samvetssår.

4. Fly, mänskobarn, ack, undfly satans snara!
Din yra lust kan inte evigt vara,
nej, lik en ström den far, den hastar bort
och sänker dej i djupet inom kort.

5. Vak upp, min själ, låt syndasömnen fara!
Ta dej i tid med kropp och själ till vara!
Vänd om till Gud idag, om inte förr,
ty öppen står nu evighetens dörr.

6. O evighet, din längd mej fast förskräcker,
som början har, men änden aldrig räcker!
O evighet, en tid förutan tid!
O Gud, förbarma dej, giv nåd och frid!

Text: Johann Rist, sv övers Lars Johansson (Lucidor)

312 Ack, hjärtans ve

1. Ack, hjärtans ve 
att jag ska se 
Guds egen Son bli hädad, 
och Guds väsens avbild så 
trampad på och smädad!

2. Den store Gud 
vars röst och bud 
kan skaka jordens öden, 
blev som mänska lagd i jord 
då han lidit döden. 

3. Kan syndare 
den synen se 
förutan skräck och tårar, 
när det är vår egen synd 
som vår Herre sårar? 

4. Han trädde fram, 
Guds rena lamm, 
och lät sitt blod utgjuta, 
så vi nåd och salighet 
evigt skulle njuta. 

5. Ack, sköna mun, 
all sannings brunn! 
Du är oskyldigt slagen. 
Av vår mun blev du förrådd, 
skymfad och bedragen.

6. O Herre kär, 
så stor du är 
i makt och nåd tillika! 
Men som fattig mänska här 
gjorde du oss rika. 

7. Det gör vår själ 
oändligt väl 
att Kristi liv besinna 
och hans kval och bittra död. 
Så kan tröst vi finna. 

8. Ja, för att han, 
sann Gud och man, 
för vår skull ville lida, 
får vi utan all förtjänst 
salighet förbida. 

9. Den nya grav 
man honom gav 
har helgat jorden för oss. 
I vår grav ska vi få frid. 
Ingen oro stör oss. 

10. Ack, Jesus kär, 
vår tröst du är. 
Vi nu i tro dej beder 
att ditt kval, ditt kors, din död 
oss till frälsning leder.

Text: Friedrich von Spee 1628 (v.1),  Johann Rist 1641 (v. 2-9), sv. övers. Haqvin Spegel 1686, bearb.
Musik: Mainz 1628

189 Du livets bröd, o Jesus Krist

Alt. svensk koralvariant:


1. Du livets bröd, o Jesus Krist,
som här dej låter finna
av den som all sin synd och brist
vill ångra och besinna:
av hjärtat nu jag beder dej
att du i nåd bereder mej
till denna höga måltid.

2. På gröna ängar denna stund
du vill av nåd mej leda,
vid källan som gör frisk och sund
ett bord för mej bereda,
så att min själ liksom min mun
av livets bröd och nådens brunn
ska kunna vederkvickas. 

3. Ta bort allt hat och bitterhet,
o Jesus, från mitt hjärta!
Låt mej av hjärtat ångra det
som gjort dej sorg och smärta. 
Du blev för mej på korset död,
har frälsat mej från evig nöd.
Det är min tro, o Jesus!

4. Du livets bröd som under gör:
låt mej idag få njuta
din helga nattvard som jag bör,
i dej mej innesluta.
Är jag i dej och du i mej,
ska jag, hur allt än vänder sej,
till himlens glädje föras!

Text: Johann Rist 1654 "Du Lebensbrot, Herr Jesu Christ", sv. övers. Jakob Arrhenius 1691, bearb. A.H. 2013
Musik: Peter Sohren 1668 (38 år)

J Rist: