Visar inlägg med etikett Albert Heinrich. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Albert Heinrich. Visa alla inlägg

onsdag 14 augusti 2019

789 Sänd av himlens sol en strimma


   



Text: Oscar Ahlén 1934 (28 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år) [En annan bearbetning med delvis annan melodiform finns i 1986 års finlandssvenska psalmbok nr 467]
Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år)


Till de yngsta psalmisterna i 1937 års psalmbok hörde Oscar Ahlén, som kom igång med sitt psalmskrivande ett par år före den jämngamle Frostenson. Liksom Frostenson fick han även uppleva följande psalmboksarbete och psalmboksutgivning. Men hans psalm bearbetades inte av honom själv utan av Hallqvist (däremot tillfogade han en vers till Hallqvists De skall gå till den heliga staden - tjänster och gentjänster, ni vet).

I sin originalform var denna psalm ganska "manligt" betonad. I andra strofen talades det t.ex. om "det som binder man vid man". Och "bröder, ur Guds kärlek ösen", hette det t.ex. i sista strofen. Dels skrevs ju psalmen skrevs i en tid då det fortfarande oftast var män som gjorde avlönade "dagsverkstimmar". Dels kanske psalmen frånsett detta i första hand var avsedd för just män. Den har ofta blivit omtalad som "Kyrkobrödrapsalmen", och den organisationen (som idag heter Svenska kyrkans lekmannaförbund) var länge mycket manligt dominerad.

Men psalmen har, inte minst i Britt G Hallqvists förtjänstfulla bearbetning, många kvaliteer som gör den omtyckt av många (även kvinnor). Några uttrycken har närmast blivit bevingade, t.ex. "Kraft till tjänst är tjänstens lön". Vardagsperspektivet och pregnansen, liksom den livfulla 1600-talskoralen, har gjort den sjungen även vid orgellösa tillfällen.

Som morgonpsalm är den t.ex. alls inte oäven.

lördag 30 januari 2010

443 Än ett år nu i sitt sköte

 

   


1. Än ett år nu i sitt sköte
oss en mängd av dagar bär,
som vi ska få gå till möte,
om det Herrens vilja är.
Vem blir mulen? Vem blir klar?
Gud oss det förborgat har.

2. Men begär ej, mask i gruset,
att hans dolda råd förstå!
Varje morgonväkt med ljuset
goda gåvor till oss går,
varje natt vid vilans bädd
vakar Gud, i mörker klädd.

3. Herrens nåd i solens låga
sprids från himlens klara fält,
skiftar härlig i den båge
han i mörka molnen ställt,
ty han tänker varje stund
just på oss och sitt förbund.

4. Herrens öga aldrig blundar,
varje dag han sett och ser,
den som var och den som stundar,
vad vill jag då veta mer?

Väg åt mej han stakat ut,
följer mej tills den tar slut.

5. Ej en framtid mej betungar,
jag dess omsorg lämnar Gud.
Han försörjer örnens ungar,
kläder liljan i dess skrud.
Skall han mej förgäta? Nej,
han de sina glömmer ej.

6. Israel på honom trodde,
då han genom öknen drog.
Gud i tält med Aron bodde
och hans folk då ägde nog.
Det sitt bröd från himlen fick
och ur klippan tog sin dryck.

7. Döden bör mej ej förfära
om han möter mej i år,
att en skörd för himlen skära
i Guds ärende han går,
himlens port han låter opp,
målet för mitt trogna hopp.

8. Jag kan trygg vid Herren vila,
så i glädje som i sorg,
medan tidens stunder ilar,
ty han är min fasta borg.
Han min starka klippa är,
trygg mitt hus jag bygger där.


Text: Samuel Johan Hedborn 1812 (29 år), ngt bearb.
Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år)

fredag 15 januari 2010

815 Fridens Gud, oss frid förläna




1. Fridens Gud, oss frid förläna:
hör oss, milde Herre Gud!
Hjälp oss att dej troget tjäna,
fäst oss vid din viljas bud,
så att vi med helgad ro
får i fridens hyddor bo.

2. Ack, där synd och svek får råda
hjälper inte svärd och spjut.
Skuld på skuld ses förebåda
nöd och undergång till slut.
Världslig vishet, världsligt mod
hejdar ej fördärvets flod.

3. Frid i landet du oss give,
frid i husen följe den.
Makar, syskon, grannar live
fridens anda, kärleken.
Frid i hjärtat, Jesus, bjud,
frid med mänskor och med Gud.

4. "Frid på jorden!" sjöngs i höjden,
Jesus, i din födslostund.
Frid från himlen utgör fröjden
av ditt saliga förbund.
Men i denna prövotid
vinns den inte utan strid.

5. Hjälp oss du, o kärleksrike,
styrk oss med din Ande god,
du vår Konung i det rike,
som du köpte med ditt blod.
Här med oss mot synden strid,
tills vi når en evig frid.


Text: Frans Michael Franzén 1819 (47 år), ngt bearb. 2011
Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år), jfr Haeffners koralbok nr 376!