1. Så rörde Anden Sakarias´ tunga!
Den stumme prästen muntert kunde sjunga
sin lovsång med en hög och tydlig röst:
Lov ske dej, Gud, du Israels rätte Herre,
att du ditt folk från synd som tyngt allt värre
har återlöst!
2. Ett frälsningshorn så många här till glädje
du reste upp i Davids hus och säte
som du genom profeterna har sagt.
Du frälsar oss från alla som oss hatar,
från synd och värld, från helvetet och satan,
trots deras makt.
3. Din pakt och ed till Abraham med flera
du håller troget, ja, du gör än mera:
Du rycker oss ur fiendernas hand
och vill oss i din kärleks tjänst få städsla,
en tjänst för hela livet utan rädsla
och träldomsband.
4. Och du, min son, som nyfödd är och liten,
du ska få bli en Guds profet med tiden,
bereda väg och plats för Herren här.
Du för ditt folk hans frälsning ska förkunna,
så de förstår att deras synder tunga
förlåtna är.
5. Lär dem då också, att de ej förtjänar
sitt barnaskap med dygd, att Gud förlänar
det av sin mildhet och barmhärtighet.
Han själv ska komma ner till oss från höjden,
ja, Jesus, du vars väg Johannes röjde
har gett oss det,
6. så du för alla som i mörker tvinar,
med evigt ljus och klarhet ska få skina
- det är ditt ord och evangelium -
och så oss in på fridens vägar styra.
Ja, där din kärlek allt ska genomsyra
du ger oss rum!
Text: Petter Dass 1680 ca, sv övers A.H. 9/11 2018
Musik: Harald Gullichsen 1977
P Dass:
