800 Lycka ske konungen!

Alt. koralvariant:

1. Lycka ske konungen! 

Herren hans vägar berede, 

styre hans råd och hans hjärta för sorgerna frede. 

Herren vårt land 

hägne med faderlig hand 

och i sin fruktan oss lede. 

*2. Ära ske Herren! 

Ja, Herre, dej ensam ske ära,

mäktig att göra långt mera än vi kan begära.

Härligt och stort 

är vad för oss du har gjort,

dej vi vårt offer vill bära.

J O Wallin:

784 Regering, folk och fosterland

Alt. koral:

1. Regering, folk och fosterland,
o Gud, vår Gud, beskydda!
Knyt kärlekens och fridens band
kring både slott och hydda!
Med insikt må bli tydda
de lagar du oss gav, o Gud,
och sanningens och rättens bud
av fria hjärtan lydda!

2. Stärk dem, o Gud, som land och bygd
vill värna om och stödja,
som om rättfärdighet och dygd
sej ärligt vill bemöda!
Låt ymnigheten flöda,
välsigna flit och helgdagsro,
välsigna stads- och landsbygdsbo,
giv arbete och gröda!

3. Må som ett hjärta och en själ
en gång vi kunna nämnas!
Må allmänt väl bli allas väl
och rätt och plikter jämnas!
Med ånger allt må lämnas
som gör ett syskonsinne kallt,
och Kristi Ande live allt
som önskas och som ämnas!

4. Välsigna dem som troget vill
ditt ord i verket sätta,
i nöd och lust sej håller till
det sanna och det rätta!
Bekymrens bördor lätta,
med arbetsglädje framgång giv
och låt oss i ett bättre liv
få mötas efter detta!

Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 24/8 2015
Musik: David Wikander alt. Burkhard Waldis 1553 

J O Wallin:

778 Bevara, Gud, vårt fosterland

1. Bevara, Gud, vårt fosterland!
Håll över det din starka hand
och var dess hägn i strid som frid,
i sorgens som i glädjens tid.

2. Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

3. Välsigna varje trofast själ,
som önskar det av hjärtat väl,
men slå vart ondskans uppsåt ned,
som vill dess fall och stör dess fred.

4. Låt det få bli och vara ditt,
befolkat, tryggat, glatt och fritt,
på kärlek bördigt som på råd
och uppfyllt av din Andes nåd.

5. Du hjälpte det ur mörker opp
liksom en blomma ur sin knopp,
så låt det intill tidens slut
nu i ditt ljus få vecklas ut.

6. Det ljuset är ditt helga ord,
en sol för himmel och för jord.
Giv att det klart oss lysa må
och aldrig mer ifrån oss gå.

Text: Johan Ludvig Runeberg 1857 (53 år)

Musik: Finsk 1702.

(För alternativ koral och strofkonstellation, se 1986 års psalmbok nr 593)