tisdag 23 maj 2017

474 Vår Fader som i himlen är



Alt. melodi:


1. Vår Fader som i himlen är,
du vet vad vi behöver här.
Men milt du bjuder oss att be
dig om allt det som du vill ge.
Så må vår bön av hjärtat gå
och inte blott i ord bestå.

2. Giv att din sanning ren och klar
med kraft må läras hos envar,
så att vi falska läror skyr
och bort från syndens snaror flyr.
Ditt namn blir helgat bland oss här
var gång vi lever som du lär.

3. Ditt rike komme till oss nu
men också när vårt liv är slut.
Kom, led oss med din Ande god,
i oss förnya håg och mod,
så att vi helt må frälsta bli
från satans våld och tyranni.

4. Din vilja, Herre, ske nu den
på jorden som i himmelen,
så vi i lydnad tåligt står
hur än det oss i livet går.
Avvärj och hindra kött och blod
som står din helga vilja mot.

5. Giv oss idag ett dagligt bröd
och hjälp oss i all brist och nöd.
Bevara oss för kiv och strid,
för sjukdom och för olyckstid.
Till arbete och bön oss stärk,
välsigna våra händers verk.

6. Förlåt oss, Gud och Fader huld,
vår stora synd och svåra skuld,
som också vi vill utan knot
förlåta dem som ont oss gjort,
så vi din frid i hjärtat får
och frid ibland oss alla rår.

7. I frestelse oss ej inled
men hjälp oss mot vår ovän vred,
så vi mot honom fasta står
och ej från dina budord går.
Beväpna oss med stadig tro
och med din Andes tröst och ro.

8. Från allt den onde kan och vet
fräls oss av din barmhärtighet.
Bistå oss i vår sista nöd
och rädda oss från evig död.
Vår arma själ tag hem och giv
av nåd hos dig ett evigt liv.

9. Amen, det är: det skall så ske!
Stärk du vår tro att den som ber
i Jesu namn och på ditt ord
får höra: Ske dig som du tror!
Ja, allt varom vi nu dig bett
är lika visst, som om det skett.


Text: Martin Luther 1534, övers., bearb. A.H. 2008

Musik: Tysk ("Att be till Gud han själv oss lär"), jfr J. S. Bachs koralförspel BWV 636, alt. ("Min enda fromhet inför Gud")

söndag 21 maj 2017

477 Att be till Gud han själv oss bjöd



Alt. melodi:


1. Att be till Gud han själv oss bjöd,
det är en utväg i all nöd.
Den som med troget hjärta ber
blir hörd av Gud, som hjärtat ser. 
Kan någon lycka likna den 
att gå till Gud som till en vän? 

2. Ge akt på allt som gjort dej gott,
vad har du som du inte fått?
Allt kom som gåva eller lån,
allt blev dej tillsänt ovanfrån,
mer än du själv förstår och vet,
och först och sist din salighet. 


3. Be träget, be i Jesu namn,
se, öppen står Guds fadersfamn!
Han ger dej då sin Andes nåd 
till ljus och hjälp i råd och dåd, 
till hopp och tröst i sorgens tid, 
till kraft och mod i andlig strid. 

4. Be ödmjuk, be förtröstansfull,
att Gud för dina synders skull 
ej vägrar lyssna utan ger 
dej vad du ber om, så det sker. 
Ja, be med ånger och med tro, 
så får du i ditt hjärta ro! 

5. I förbön fall för Herren ner, 
ja, be för andra mer och mer! 
Försonlig, omtänksam och öm
i bönen ej din nästa glöm: 
hans vånda som din egen känn, 
han vare ovän eller vän!

6. Vår Fader, vilken förmån skön
att komma nära dej i bön!
Låt Anden driva oss därtill,
ja, lär oss leva som du vill!
Gud, må vår bön från hjärtat gå
och ej i tomma ord bestå!

Text: v. 1-2 okänd svensk författare 1767,  v. 3-6 Johan Olof Wallin 1816, bearb. A.H. 1/5 2016
Musik: Martin Luther(?) 1539 (56 år)

lördag 20 maj 2017

470 O Gud all sannings källa



Alternativ melodi (från Leksand):





BÖNEN, DESS GRUND OCH VERKAN


1. O Gud, all sannings källa,
jag tror ditt löftes ord.
Vad du har sagt skall gälla
i himmel och på jord:
"Åkalla mig i nöden,
så får du hjälp av mig."
Ja, Herre, intill döden
vill jag åkalla dig.

2. Vad lindring i min smärta
att lita på din nåd
och anförtro mitt hjärta
åt dina visa råd.
När du mig bedja lärde
i Jesu Kristi namn,
jag fick vad jag begärde:
en tillflykt i din famn.

3. Och vad mitt hjärta beder,
det vet jag att du hör;
och vad mitt väl bereder,
det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
din hjälp mig närmast är;
jag vet att på ditt hjärta
du mina sorger bär.

4. Jag skall ej övergiva
det enda hopp jag har.
Min tröst skall det förbliva
att ropa till min Far.
Förtvivlan, håll dig fjärran!
Till avgrund bär din stig.
Jag släpper icke Herran
förrn han välsignar mig.


Text (=SvPs1986 nr 209): Per Olof Nyström 1814 (50 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år)
Musik: Tysk 1546, jfr 1697 års koralbok nr 237, alt. mel. från Leksand (efter Tusen Anna Persson, Tibble)

Denna bönepsalm är nu med i tredje psalmboken på raken. Och den var sedan tidigare med i alla kristna samfunds sång- och psalmböcker, vilket bara ett tiotal psalmer och sånger var! Det visar om något hur älskad och insjungen den har varit - och än idag sjungs den gärna.

Den är skriven av en jurist och domare som slutligen blev överkommissarie och amiralitetskammarråd vid Kungliga flottan i Karlskrona. Men psalmen skrevs före karlskronatiden och trycktes första gången i "Förslag till Kyrko-Sånger" (1814) med författarens egen rubruk: "Bönen, dess grund och verkan". Den togs sedan in i 1819 års psalmbok efter att Wallin bearbetat och förkortat den något. Senare brände Nyström självkritiskt det mesta av sin poetiska alstring - men denna text har överlevt!

Psalmen är djupt bibelförankrad. Redan i första versen hör vi ord från Psaltaren 50:15: "Åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig." Och i sista versen återklingar Jakobs ord till den okände vid Jabboks vad: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig."

Psalmen är också djupt personlig och är en av våra innerligaste bönepsalmer. Då gör det inte så mycket att den innehåller en del hjärta/smärta-rimmerier och några lite onödigt petiga bearbetningar inför den senaste publiceringen.

Kär psalm har många melodier, och det gäller även denna. Förutom de angivna melodierna ovan har den sjungits till samma melodi som Pris vare Gud som låter eller Till dig ur hjärtegrunden.

fredag 19 maj 2017

29 Krön honom, himlens Kung





1. Krön honom, himlens Kung, 
din Frälsare, Guds Lamm!
I hela himlen brusar nu
en mäktig lovsång fram!
Så sjung, ja, sjung hans lov, 
som döden för dej led, 
och hylla honom som din Kung 
för tid och evighet. 

2. Krön Honom, Livets Gud, 
som över döden vann.
I tron på honom också vi 
nu övervinna kan. 
Vi sjunger nu hans lov
för påsk och himmelsfärd,
hans offerdöd nu ger oss liv,
all ära är han värd.

3. Krön honom, Fridens Gud, 
ja, fridens Furste krön!
Han ska på ondskan göra slut,
fall ner i sång och bön!
Ja, på hans rike ska
ej någon ände bli,
och vid hans genomstungna fot
sej böjer också vi.

4. Krön själva Kärleken,
hans hand och sida se!
Se såren som han bär för oss,
som stjärnor lyser de!
Tack, Herre, jag är din,
för du har dött för mej!
I både tid och evighet
vill jag få prisa dej! 

Text: Matthew Bridges 1851 (51 år), sv. övers. A.H. 19/5 2017
Musik: George J Elvey 1868 (52 år)

G J Elvey:
Bildresultat för George Elvey

måndag 15 maj 2017

452 Den blida vår är inne



Alt. koral enligt Haeffners koralbok (OBS ej föreslagen i 1986 års psalmbok):


1. Den blida vår är inne,
och nytt blir jordens hopp.
Ny fröjd får varje sinne,
nytt liv får varje knopp.
Så livligt solen strålar,
så majestätiskt mild!
För dödliga hon målar
odödlighetens bild.

2. Förskönad nu naturen
står klädd i högtidsdräkt.
Vad ljuvlig vällukt, buren
till oss av vindens fläkt!
Vad prakt, vad rikedomar
som skiftar tusenfalt!
Se, runt omkring dig blommar
och lever, doftar allt.

3. I luften kan nu höras
mångtusen fröjdeljud.
Skall ej vår tunga röras
och lova Herren Gud?
Må kölden i vårt sinne
lik vinterkylan fly
och kärleken därinne
lik vårens morgon gry.

4. Snart våren är förliden,
men, Jesus, här förbliv!
Rättfärdigheten, friden
och Andens glädje giv,
att hjärtats storm må tystna
och själen fylld av ro
till dina bud må lyssna,
på dina löften tro.



Text: Johan Olof Wallin 1807 (28 år), bearb. A. H. 2007

Musik: Svensk folkvisa 1693, alt. M Teschner eller Joel Blomqvist "Jag vilar trygg på klippan"

söndag 14 maj 2017

455 När jorden förnyar sin grönskande skrud





Alt. koral:



1. När jorden förnyar
sin grönskande skrud
och ljusnande skyar
om våren ger bud,
från hav och från länder
en lovsång då går
till honom som vänder
all vinter i vår.
Upp reser sej livet
och klädes i prakt,
och allt stämmer samman
att prisa Guds makt
och eviga välde.
Halleluja!

2. När himmelska rösten
går ut med Guds ord,
då breder sej trösten
kring suckande jord.
Då löser sej banden,
betryckta får frid,
då knoppas i landen
en sällare tid.
Och jublande stiger,
mot himmelen förd,
den skönaste sång,
som här nere är hörd.
Dess ämne är Jesus.
Halleluja!

3. Ja kom, alla trogna,
till sång och till bön!
När fälten blir mogna,
då väntar vår lön.
Här gäller att verka
den tid som ska fly,
att krafterna stärka
och mödan ej sky.
Vid ordet och bönen
och lovsångens ton
vi stärks till att vandra
och kämpa i tron,
tills målet vi hunnit.
Halleluja!


Text: Axel Fredrik Runstedt, ngt bearb.
Musik: Johan Alfred Ahlström

456 Som vårsol stiger morgonröd




Alt. svensk koral:


1. Som vårsol stiger morgonröd
steg Jesus upp ur natt och död
med liv förutan like.
Därför så länge världen står
det efter vinter kommer vår

i Guds och nådens rike.

2. Som fåglars kör i lund och mark
besjunger våren, blid och stark,
i gyllne morgonstunder,
så må vi alla med varann
besjunga dödens överman
och fira påskens under.

3. Som knoppen brister, ån blir stor,
som ängen grönskar, kornet gror,
när livets våg vill svalla,

så må bli vår i Jesu namn
i folkens liv, i kyrkans famn,
till salighet för alla.  


Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1846 (63 år), Johan Alfred Eklund 1909, A.H. 2016 
Musik: Nathan Söderblom 1916 (50 år)