måndag 20 januari 2020

103 Jesus, du vår salighet



Alt. koral:


1. Jesus, du vår salighet,
Herre Jesus!
Största rikedom jag vet,
Herre Jesus!
Grunden för min trosvisshet,
Herre Jesus,
Jesus, Herre Jesus!

2. Tack att jag på dej får tro,
du som löst mej!
Bara du ger själen ro,
du som löst mej!
Evigt jag hos dej får bo,
du som löst mej,
Jesus, du som löst mej!

3. Låt mej stärkt av livets bröd
framåt ila!
Låt i öknens själanöd
källor strila!
Var i både liv och död
själens vila,
Jesus, själens vila! 


Text: Johan Flittner 1660, övers. A.H. 2011
Musik: arr. Johann Sebastian Bach.  alt, koral av Johann Rudolph Ahle 1660

lördag 18 januari 2020

162 Kyrkan den är ett gammalt hus




1. Kyrkan den är ett gammalt hus,
står om än torn måste falla.
Mäktiga murar blivit grus,
ändå ska klockorna kalla,
kalla på gammal och på ung,
särskilt på den som trött och tung
längtar till vila och glädje.

2. Himlarnas Herre ej bebor
hus som är byggda av händer.
Bara en skuggbild, så vi tror,
ser den som ditåt sej vänder. 
Själv han dock byggde kärleksfull
åt sej ett hus av stoft och mull,
nåden har rest det ur gruset.

3. Vi är Guds egen kyrka nu,
tempel av levande stenar.
Under hans kors står jag och du,
dopet och tron oss förenar.
Vore vi inte fler än två
ville han bo hos oss ändå,
med all sin nåd och sin kärlek.


4. Frimodigt kan vi samlas då
om än i lövhyddor bara
och liksom Petrus säga så:
här är oss gott att få vara! 
Ande och liv är varje stund
ordet till oss ur Jesu mun,
platsen blir helgad av ordet.

5. Husen som bär vår Herres namn
är dock som hemmen oss kära.
Där tog han barnen i sin famn,
där samlas vi till hans ära.  
Härliga ting han där har sagt,
slutit med oss en evig pakt,
tagit oss in i sitt rike.

6. Dopfunten som vi döptes i
än oss om dopet påminner,
altaret om det bröd och vin
där vi vår Frälsare finner,
huset om den vars ord består,
Kristus, densamme som i går,
evigt Guds Son som oss löste.

7. Give då Gud, var än vi bor,
att vi när klockorna rungar
alltid går dit och hör och tror
ordet som Jesus förkunnar:
Världen ej ser, men ni mej ser,
allt vad jag säger, se, det sker,
frid jag nu ger åt er alla!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, sv. övers. A.H. 12./12 2017
Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1840 (28 år)

fredag 17 januari 2020

142 Lammets folk och Sions fränder




1. Lammets folk och Sions fränder,
lilla hop av köpta får,
som till himlens arveländer
ofta törnestigar går,
Salems barn och Guds församling,
lilla skepp och klena hjord,
som i världen är en främling
och ett mål för våld och mord,

2. du dig skattar dock lycksalig
och ditt öde aldrig tungt.
Frälsaren, med nåd otalig,
är din sällhets medelpunkt.
Låt ock honom detta vara,
han allena är det värd.
Sedan är det ingen fara
med ditt liv och hädanfärd.

3. Ljuvligt månde nu oss falla
under livets träd vår lott.
Herren, Herren, allt i alla,
är vårt tempel och vårt slott.
Där har fågeln funnit näste,
svalan funnit har sitt bo,
skrämda flyktingen sitt fäste,
trötta trälen sabbatsro.

4. Tro och älska, det är saken!
Allt på kärlek kommer an.
Kärleken uppfyller lagen,
tron ej annat göra kan.
Den som tror skall salig bliva,
den som älskar livet får.
Gode Jesus, värdes giva
att din kärlek om mig rår!

5. Ja, på denna helga grunden,
nu med dig, min Gud och man,
göre Anden mig förbunden
och oss alla med varann.
Låt, som grenarna i stammen,
oss tillsammans trivas väl.
Jesus, låt i alla lammen
bli ett hjärta och en själ!  


Text: Anders Carl Rutström 1767 (46 år), ngt bearb.
Musik: Okänd


A C Rutström:

torsdag 16 januari 2020

160 Hjärtan, enigt sammanslutna

 


1. Hjärtan, enigt sammanslutna,
sök i Herrens hjärta ro!
Lågor, ur Guds väsen flutna,
flamma klart i Kristi tro!
Han, vår hövding, oss förenar,
han, vår sol, oss ger vår glans,
på hans livsträd är vi grenar,
han är vår och vi är hans.

2. Bröder, systrar, kom nu alla
och förnya ert förbund!
Kristus vill oss åter kalla
i en helig, stilla stund
att i tro och kärlek enas,
styrkas under sång och bön
och från strid och splittring renas,
så hans ära strålar skön.

3. Kom till Jesus för att lära
att hans kärleks djuphet se,
att varandras bördor bära,
för varandra livet ge.
Vi så högt av honom skattats
att han göt för oss sitt blod.
Syskonkärlek som har mattats
stärks på nytt i denna flod.

4. Gud ske ära, vilka höjder,
vilka djup av idel nåd,
vilka osägbara fröjder
som beretts oss i hans råd!
Gud, långt större än vi tänker
- unders under är hans namn -
med sin Son oss allting skänker,
sluter oss i fadersfamn.

5. Kristus, du som oss förenat
till en helig syskonrund,
lär oss, så som du det menat,
älska till vår sista stund,
så ditt ljus i mörka dalar
genom oss blir spritt och känt
och så starkt till världen talar
att den tror att Gud dej sänt! 

Text: Nikolaus Ludvig von Zinzendorf 1725 (25 år), sv. övers. Oscar Mannström 1913, bearb. A.H. 2016
Musik: 1688, bearb. Herrnhut före 1750

N L von Zinzendorf:
Nikolaus Ludwig von Zinzendorf (portrait by Balthasar Denner).jpg

tisdag 14 januari 2020

890 Vem kan förstå




1. Vem kan förstå att den som änglar hyllar
kom för att ge oss kärlek rik och stor,
att han, den gode Herden, ville söka
varenda en som hopplöst vilse for?
Jag vet ändå: han föddes av Maria,
när djurens krubba blev hans första hem,
han slet i Nasaret som alla andra,
som världens Frälsare han levat mitt bland dem.

2. Vem kan förstå vad han för oss har lidit,
för att ge ljus i dödens mörka dal,
och hur hans hjärta krossades på korset
till liv för oss som vållade hans kval?
Jag vet ändå att han bar våra bördor,
att i hans sår vår frid och hälsa är,
att han ger mod åt en förkrossad ande,
för han är världens Frälsare och han är här.

3. Vem kan förstå hans Andes verk i världen,
hur han som av vår skam var överhöljd,
en dag av folk ur alla jordens länder 
blir känd och älskad, trodd och efterföljd?
Jag vet ändå: allt kött ska se hans frälsning,
hans Frälsarnamn åt folken ska ge hopp.
Rättfärdighetens sol ska evigt skina,
för världens Frälsare är solen som går opp.

4. Vem kan förstå hur många som vill prisa
den på vars bud det ondas makt ska fly,
vem kan förstå hur mångas hopp som uppfylls
när Domaren vi ser på himlens sky?
Jag vet ändå att skyarna ska skälva
av myriader mänskorösters sång,
att ny blir både himmelen och jorden
när världens Frälsare blir världens Kung en gång.

Text: William Fullerton 1929 (72 år), sv. övers. A.H. 2014
Musik: Folkmelodi (d.v.s. okänd kompositör).

W Fullerton:


söndag 12 januari 2020

221 Nu strålar söndagssol från sky

)




1. Nu strålar söndagssol från sky,
nu skapas veckan åter ny.
Ljus lyser från vår Faders hus,
som en gång sade: "Varde ljus!"

2. I dag gick Jesus ur sin grav
till livet fram, och världen gav
nytt hopp och ny rättfärdighet,
frid, hälsa, liv och salighet.

3. Nu är den rätta solens dag,
och solen är Guds välbehag.
Och varje kristen glädjas kan
att Kristus oss försoning vann.

4. O Herre, livets ord oss giv,
förnya oss till evigt liv.
Vår kropp och själ och ande vig
att nu och alltid tjäna dig.

*5. Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske lov och pris i evighet. 

Text: Johann Olearius, sv. övers. Johan Alfred Eklund
Musik: Johann Georg Ebeling

J Olearius:

114 Herre Jesus, du är vägen




1. Herre Jesus, du är Vägen,
som till Faderns rike för.
Salig den dej följer trägen
och din vilja villigt gör,
den till sist med dej ska få
in i himlens glädje gå.

2. Du är Sanningen den klara,
evigt dina ord består.
De för oss kan uppenbara
vad vi ej med tanken når:
Guds barmhärtighet och nåd
och hans djupt fördolda råd.

3. Herre Jesus, du är Livet,
salig den som på dej tror,
den som allt av nåd blir givet,
i vars hjärta själv du bor.
Bo hos oss och för oss bliv
Vägen, Sanningen, vårt Liv! 


Text: Edvard Evers 1917, bearb. A.H.
Musik: Ludvig Mathias Lindeman

E Evers:
Bildresultat för Edvard Evers bilder