onsdag 20 september 2017

172 Salig är den stilla stunden



1. Salig är den stilla stunden, 
Jesus, då vi möter dej,
då vår bön ur hjärtegrunden 
till ditt hjärta tränger sej. 
Dej att söka, dej att finna 
och i dej vårt goda vinna, 
endast det vår vilas tid 
fylla kan med fröjd och frid. 

2. Jesus, rikt med löftesorden 
kraft från höjden strömme ner. 
Nådens solsken över jorden 
värme hjärtan mer och mer. 
Du som ur din fullhets brunnar 
all välsignelse oss unnar, 
oss i din församling giv 
näring till ett evigt liv. 

3. Skänk i dag de stilla timmar, 
då vårt hjärta näring får, 
då ditt ljus för ögat glimmar 
och din bild för själen står. 
Som Maria till ett enda 
må vi våra hjärtan vända.
Lär oss lyssna till ditt tal, 
göra livets bästa val.

Text: Ernst Gottlieb Woltersdorf 1752 (27 år), sv. övers. Johan Alfred Eklund 1909. Bearb. A.H. 
Musik: Preben Nodermann 1911 (44 år)

[Britt G Hallqvists bearbetning i SvPs1986 är bättre - men upphovsrättsskyddad!]

P Nodermann:

lördag 16 september 2017

160 Hjärtan, enigt sammanslutna

)

Alt. koral:




1. Hjärtan, enigt sammanslutna,
sök i Herrens hjärta ro!
Lågor, ur Guds väsen flutna,
flamma klart i Kristi tro!
Han, vår hövding, oss förenar,
han, vår sol, oss ger vår glans,
på hans livsträd är vi grenar,
han är vår och vi är hans.

2. Bröder, systrar, kom nu alla
och förnya ert förbund!
Kristus vill oss åter kalla
i en helig, stilla stund
att i tro och kärlek enas,
styrkas under sång och bön
och från strid och splittring renas,
så hans ära strålar skön.

3. Kom till Jesus för att lära
att hans kärleks djuphet se,
att varandras bördor bära,
för varandra livet ge.
Vi så högt av honom skattats
att han göt för oss sitt blod.
Syskonkärlek som har mattats
stärks på nytt i denna flod.

4. Gud ske ära, vilka höjder,
vilka djup av idel nåd,
vilka osägbara fröjder
som beretts oss i hans råd!
Gud, långt större än vi tänker
- unders under är hans namn -
med sin Son oss allting skänker,
sluter oss i fadersfamn.

5. Kristus, du som oss förenat
till en helig syskonrund,
lär oss, så som du det menat,
älska till vår sista stund,
så ditt ljus i mörka dalar
genom oss blir spritt och känt
och så starkt till världen talar
att den tror att Gud dej sänt! 

Text: Nikolaus Ludvig von Zinzendorf 1725 (25 år), sv. övers. Oscar Mannström 1913, bearb. A.H. 2016
Musik: 1688, bearb. Herrnhut före 1750, alt. Gustaf Düben d.ä.

N L von Zinzendorf:
Nikolaus Ludwig von Zinzendorf (portrait by Balthasar Denner).jpg

måndag 11 september 2017

199 Din kärlek, Jesus, gräns ej vet



Alt. (utjämnad form från 1939 års koralbok, finns ej i 1986 års koralbok):


1. Din kärlek, Jesus, gräns ej vet.
Du själv oss uppeanbarar
den nåd som var av evighet,
som är och evigt varar.
Där nöd och sorg ett hjärta tär,
där någon tröst och råd begär,
du med din hjälp är nära.

2. Dem som i världen vilse går,
de trötta och de gamla,
de sjuka, fattiga och små
du vill kring dig församla.
Av det i världen intet var
åt dig ett folk du utvalt har,
som du vill rikt benåda.

3. Du skänker oss ett nådens år,
du löser träldomsbanden.
Där bland betryckta fram du går
Guds rike är för handen.
Du, Herre, själv dess spira bär,
när du mot oss barmhärtig är.
Du härskar, när du tjänar.

4. Och stor i himmelriket är
den som din kärlek tvingar,
den som ej tack och lön begär,
men tyst sitt offer bringar,
som går med glädje där du går,
och tacksam är att dig han får
i dina bröder tjäna.

5. O Jesus, oss din Ande sänd,
som liv från ovan föder.
Den eld i din församling tänd
som av din kärlek glöder.
Oss alla hjälp, att vi förmår
vad vi av dig för intet får
med fröjd för intet giva.


Text: Ernst Lönegren 1917 (55 år)
Musik: Strassburg 1545/Johann Crüger 1653 (alt. svensk utjämnad form)

lördag 9 september 2017

202 Konung och Präst, träd in i denna skara




1. Konung och Präst, träd in i denna skara,
oss med din Ande hägna och bevara,
låt våra hjärtan dina tempel vara,
Jesus, vår Herre.

2. Du som för oss har burit syndanöden,
värm våra själar med den starka glöden,
att vi dig älskar, trofast intill döden,
Jesus, vår Herre.

3. Giv oss ditt milda, ditt ödmjuka sinne.
Hjälp att vår sköld vi i ditt saktmod finner,
att till din likhet närmare vi hinner,
Jesus, vår Herre.

4. För oss den väg som fram i stillhet drager,
giv oss den kärlek som alltmer tilltager,
allt tror och hoppas, lider och fördrager,
Jesus, vår Herre.

5. Var oss i döden med din Ande nära.
Låt oss en gång med jubel säden skära
och för ditt anlet våra kärvar bära.
Jesus, vår Herre.


Text (=1937 års psalmbok nr 239): Julius August Gottfried Disselhoff 1860 (?) (33 år), Robert Teodor Kihlberg 1879 (31 år), Paul Nilsson 1908 (42 år) 
Musik: Johann Crüger 1653 (55 år)

Denna psalm har, liksom Din kärlek, Jesus, gräns ej vet, förknippats med invigningen av en gård med diakonal anknytning. Den sjöngs nämligen den 25 juli 1879 vid invigningen av ett nytt systerhem i Salem, alltså ett vilohem för diakonissor från diakonissanstalten Kaiserswerth, där Disselhoff arbetade 1850-51 samt från 1855 och där han var föreståndare från 1864 till sin död 1896. Men i psalmboken anges psalmen - om än med frågetecken efter - vara skriven redan ett par decennier tidigare.

I varje fall hölls invigningstalet vid ovannämnda tillfälle med psalmens tema "Konung och Präst" som utgångspunkt - det handlade nämligen om prästkonungen Melkisedek i det gammaltestamentliga Salem på Abrahams tid (se 1 Mos. 14:17-24), som enligt Hebréerbrevet var en förebild till Kristus. Av den svenska tidskriften Olivebladets rapportering framgår att invigningstalaren betonat "huru Gud åt våra systrar, de gamla och trötta diakonissorna, såväl som åt de unga eleverna, byggt detta hus till en vederkvickelseort efter striden i hans tjänst samt till ett ställe för uppfriskande och stärkande av nya krafter till fortsatt kamp, vare sig under pilgrimsloppets mödofulla dagar eller i timman för en salig hemfärd." (Olivebladet sept/okt 1879).

Abraham möter Melkisedek:

I psalmens första vers förekom tidigare uttrycket "Låt detta hus ett tempel åt dig vara", vilket var det som fick Oscar Lövgren att förmoda att psalmen skrevs just för invigningstillfället i Salem. I varje fall passade den utmärkt väl den gången. Och enligt Lövgren står Kihlbergs översättning av psalmen redan i nämnda nummer av Olivebladet. Paul Nilsson bearbetade och förkortade den för sitt psalmboksförslag 1908 (samma år som söderhamnsprosten Kihlberg avled).

När Anders Frostenson år 1980 bearbetade psalmen för 1986 års psalmbokförsvann inledningens hänsyftning på Melkisedek och Kristi dubbla (t.o.m. tredubbla, han är även Profeten) ämbeten. Kanske för att den inte av mindre bibelkunniga nutidssvenskar skulle missuppfattas som något slags ultrarojalistisk kungssång. Här publiceras psalmen dock i enlighet med 1937 års psalmbok.

J Crüger:

fredag 8 september 2017

218 Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå




1. Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå.
Jag tackar för tjänsten du låtit mej få.
Du förde mej hit från min självvalda färd.
Jag prisar dej, Jesus, för det är du värd!

2. Din nåd är så stor, du var god mot mej, Gud.
Den synd jag bekände du plånade ut.
Så låt mej få vittna om allt du mej gav,
din nåd och din kärlek från vagga till grav.

3. Ja, låt mej få följa dej vart du än går,
och lär mej att se vad du ser och förstår,
att tala ditt ord på ditt värmande sätt,
att verka och be för de fattigas rätt.

4. Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri,
från osaltat tal och från tomt hyckleri,
från vanor som gör mej förkrympt eller skygg.
O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg!

5. Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår,
till skälvande händer, till grånande hår.
Om felsteg försvagar och vägen blir tung,
låt själen på nytt få bli örnstark och ung!

6. Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk
att leva och brinna för kärlekens verk!
Min krans är i himlen, mitt kors har jag här.
Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.



Text: Sigvald Skavlan 1893 (54 år), övers. A.H. 2010 

onsdag 30 augusti 2017

526 Sök allra först Guds rike




1. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.


2. Människan lever ej bara av bröd
men av varje ord
som går ut från Guds egen mun,
halleluja, amen.

3. Be till Gud och ni ska få,
sök och ni ska finna,
bulta och dörren ska öppnas för er,
halleluja, amen.

Text: Jesus
Musik: Karen Lafferty 1972 (24 år)

tisdag 22 augusti 2017

378 Du som är morgonrodnadens klarhet





Alr. melodi:



1. Du som är morgonrodnadens klarhet
lyser nu upp både himmel och jord.
Bortdrivet, skingrat är jordlivets mörker,
och alla himlar får ljus ifrån dej.
Ja, så som ljuset går fram ifrån solen,
så strömmar misskund och nåd ifrån dej.

2. Du är en rikt överflödande källa,
bräddfylld av nåd till de nödställdas hjälp.
Genom din kärlek, som dragit mej till dej,
de som är döda i synd ska få liv.
Ja, både sotsvarta, lata och kalla
ska i din blödande kärlek få liv.


Text: Birgitta Birgersdotter (1303-1373), bearb. A.H. 2010
Musik: Joël Blomqvist, alt. folkmelodi (efter Sionsharpan)



Den äldsta avbildningen av Birgitta (Johannes Junge ca 1425):