lördag 2 juli 2022

8 O store Gud, när jag den värld beskådar

 


1. O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med ditt allmaktsord,
hur där din visdom väver livets trådar
och alla väsen mättas vid ditt bord
//: då brister själen ut i lovsångsljud:
o store Gud, o store Gud ://

2. När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springer fram ur skyn
när regnets kalla, friska skurar susar
och löftets båge glänser för min syn
då brister själen ut...

3. När sommarvinden susar över fälten,
när blommor doftar invid källans strand,
när trastar drillar i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand,
då brister själen ut...

4. När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid,
då brister själen ut...

5. När tryckt av synd och skuld och brist jag b
eder
vid Herrens fot om rening, nåd och frid,
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mej från all min synd och strid,
då brister själen ut...

6. När tidens höljen slutligen ska falla
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kallar
min frälsta ande till dess sabbatsro,
//: då brister själen ut i lovsångsljud:
Tack, gode Gud, tack, gode Gud! ://

Text: Carl Boberg 1885 (26 år), ngt bearb 2018. Här en länk till texten i 1986 års psalmbok!
Musik: Svensk folkmelodi, tryckt 1889 i Sanningsvittnet, alt. Axel Södersten 1921 (42 år)




Denna psalm är kanske Sveriges mest kända internationellt. Men den har en brokig historia och det är först via U.S.A. och Billy Grahams kampanjer som den blivit älskad och sjungen också här hemma i Sverige. Den skrevs i Mönsterås och trycktes i Mönsterås-Tidningen den 13 mars 1886. Oscar Lövgren skriver i anslutning till Bobergs egen redogörelse om sångens tillkomst

"Författaren jämte en del andra mönsteråsare var på hemväg från Kronobäck, där de deltagit i ett symöte. Naturen stod denna strålande afton i sin rikaste fägring. Ett åskmoln steg plötsligt upp vid horisonten. Snart skar skarpa blixtar genom luften. Svepande vindar drog fram över ängar och böljande sädesfält. Åskan slog hårda slag. Regnet föll i kalla, friska skurar. Om en stund var åskvädret över. Regnbågen glänste i skyn. När Boberg kom hem och öppnade fönstret, såg han Mönsteråsviken som en blank spegel framför sig. Han gnolade på Nicanders Välkommen, välkommen du klara, du stilla och ljuvliga kväll. Från andra sidan viken hördes trastens sång i Kråkerumsskogen. Det hade varit begravning på eftermiddagen, och inom kort hördes kyrkklockornas molltoner i den stilla kvällen. Hela denna serie av stämningar och bilder tog form i diktarens sinne under kvällens lopp.

Under Billy Grahams korståg i New York 1957 blev denna sång mycket populär. Den hade 1907 översatts till tyska av den i Estland boende Manfred von Glehn. Sången hade då anslaget Wie gross bist Du. I.S.Prochanoff publicerade 1927 i Moskva en rysk version av den tyska texten. Den engelske missionären Stuart K. Hine fann i Ukraina ett exemplar av denna ryska översättning och sjöng den vid evangelisationsmötena i duett med sin hustru. Så översatte han de tre första verserna av sången till engelska: How great Thou art, och sjöng sången vid evangeliska möten i England under första [sic! måste vara andra] världskriget. Dessa tre verser publicerades i Grace and Peace, en ryskspråkig evangelisk tidning, som Hine redigerade och som gick ut till ryska flyktingar i Nord- och Sydamerika. En fjärde vers tillfogades 1948. Under korståget i New York sjöngs den mer än hundra gånger av sångaren Beverly Shea. Därefter fick den en ny glansperiod också i Sverige."
(Lövgren: Psalm- och sånglexikon sp. 80, Gummessons 1964).

Porträtt av Carl Boberg:

fredag 1 juli 2022

222 Mäktigaste Segerhjälte




Alt. koral:


1. Mäktigaste segerhjälte,
lejon utav Juda stam,
bind nu svärdet vid ditt bälte,
träd för allas åsyn fram,
så att hela världen ser:
du är Gud och ingen mer.

2. Herre, hjälp, det går så sakta
med ditt verk på jorden vid.
Få vill rätt din nåd betrakta,
största delen har ej tid.
Världen smädar på allt sätt
Frälsaren från Nasaret.

3. Detta ser du, store Herre,
och kan likväl tiga still!
Den som ond är blir allt värre,
alla lever som de vill.
De som kristna än benämns
för ditt namn i sällskap skäms.

4. Om du detta framgent lider,
att all världen rasar så,
fruktar jag att du omsider
litet för din möda får.
Den du köpt är åter såld
i den förre herrens våld.

5. Visa dej då än på jorden
som en segervinnare,
visa meningen med orden
hela världens Frälsare,
du som uppstått sen du dött
och för alla mänskor blött!

6. Låt av dina läppar flyta
fridens evangelium!
När du låter Moses ryta
så att varje mun blir stum,
bjud Johannes strax gå fram
och predika: Se Guds Lamm!

7. Invig präster som predikar
utav kärlek till din hjord,
olika men ändå lika,
trogna mot ditt eget ord.
Lejon utav Juda stam,
låt ditt uppsåt här gå fram!

8. Ja, låt alla vittnen ringa
Andens gåvor ta emot,
låt din kärlek så oss tvinga
att vi inte räds för hot,
att vi går trots svaghet stor,
talar därför att vi tror.

9. Alla ni som frälsning funnit,
sjung er Herres pris och lov!
Tacka för hans blod som runnit,
stäm nu in med himlens hov!
Skäms ej mer, ni syndare,
vittna om er Frälsare!

10. Hedra denne blodsbrudgummen,
Salems döttrar, på allt vis!
Om ni står i ständig stumhet,
ropar stenarna hans pris.
Låt ej himlens nya sång
blir er gammal, tung och lång!

Text: Lars Thorstensson Nyberg 1745 (25 år), bearb. A.H.
Musik: Svensk 1697

torsdag 30 juni 2022

43 Så rörde Anden Sakarias' tunga



1. Så rörde Anden Sakarias´ tunga! 
Den stumme prästen muntert kunde sjunga 
sin lovsång med en hög och tydlig röst: 
Lov ske dej, Gud, du Israels rätte Herre, 
att du ditt folk från synd som tyngt allt värre 
har återlöst! 

2. Ett frälsningshorn så många här till glädje 
du reste upp i Davids hus och säte 
som du genom profeterna har sagt. 
Du frälsar oss från alla som oss hatar, 
från synd och värld, från helvetet och satan,
trots deras makt. 

3. Din pakt och ed till Abraham med flera 
du håller troget, ja, du gör än mera: 
Du rycker oss ur fiendernas hand 
och vill oss i din kärleks tjänst få städsla, 
en tjänst för hela livet utan rädsla 
och träldomsband. 

 4. Och du, min son, som nyfödd är och liten, 
du ska få bli en Guds profet med tiden, 
bereda väg och plats för Herren här. 
Du för ditt folk hans frälsning ska förkunna, 
så de förstår att deras synder tunga 
förlåtna är. 

5. Lär dem då också, att de ej förtjänar 
sitt barnaskap med dygd, att Gud förlänar 
det av sin mildhet och barmhärtighet. 
Han själv ska komma ner till oss från höjden, 
ja, Jesus, du vars väg Johannes röjde 
har gett oss det, 

6. så du för alla som i mörker tvinar, 
med evigt ljus och klarhet ska få skina 
- det är ditt ord och evangelium -
och så oss in på fridens vägar styra. 
Ja, där din kärlek allt ska genomsyra 
du ger oss rum!

Text: Petter Dass 1680 ca, sv övers A.H. 9/11 2018
Musik: Harald Gullichsen 1977

P Dass:
Petter Dass i Melhus.jpg

onsdag 22 juni 2022

462 I denna ljuva sommartid


Alt. dalakoral från Malung:
   

Jfr även Land Lars Erssons melodi till SvPs622, som i leksandstrakten sjungits just till "I denna ljuva".

Alt. Anders Öhrwalls koral (finns ej i psalmboken):




1. I denna ljuva sommartid,
gå ut, min själ, och gläd dej vid
den store Gudens gåvor.
Se, hur i prydning jorden står,
se, hur för dej och mej hon får
så underbara håvor.

2. Av rika löv är grenen full
och jorden täckt sin svarta mull
med sköna gröna kläder.
De fagra blommors myckenhet
med större prakt och härlighet
än Salomos dig gläder.

3. Nu växer säd för skördens tid
och ung och gammal gläds därvid
och bör Guds godhet prisa
som vill i överdådigt mått
oss människor så mycket gott
var dag och stund bevisa.

- - -

8. Behåll mej till ditt paradis,
och låt mej på de trognas vis
i dina gårdar grönska.
Låt mej få tjäna dej allen'
i trohet sann, i kärlek ren,
så vill jag mer ej önska.


Text: Paul Gerhardt 1653 (46 år) "Geh aus, mein Herz, und suche Freud", sv. övers. Joachim von Duben d.ä. 1725 (54 år), Christoffer Olofsson Angeldorff 1855 (47 år), Britt G Hallqvist 1980 (66 år)
Musik: Nathan Söderblom 1916 (50 år), alt. dalakoral från Malung (upptecknad efter Knekt Lydia Eriksson (1900-1976) i Idbäck av Anders Bond 1974 och känd känd via Anders Nyberg), alt. mel. av Anders Öhrwall,

Detta är tillsammans med Den blomstertid och En vänlig grönska vår mest kända och sjungna sommarpsalm, vars två första strofer fortfarande (2011) ofta sjungs vid skolavslutningar o dyl. Den är 40 år äldre än Den blomstertid, och översattes till svenska för nästan 300 år sedan, men slog inte riktigt igenom i vårt land förrän den genommusikaliske ärkebiskop Nathan Söderblom vid 50 års ålder gav den en lika melodisk som lättsjungen koral.

I Tyskland sjungs den lika glatt på en helt annan melodi, med repris på strofens slutrad:


Psalmen trycktes första gången på svenska år 1725 i samlingen Uthwalde Andelige Sånger, och i något bearbetad form i Angeldorffs svenska översättning av Johann Arndts En Sann Christendom 1855, som avslutning på Fjärde bokens kapitel 3, som handlar om Guds verk den tredje skapelsedagen. Angeldorffs psalmtext bearbetades ytterligare för 1911 års Förslag till reviderad psalmbok.

Psalmens första del är storslagen naturlyrik, en sommarskildring utan sin like i våra psalmböcker (jfr dock Psaltaren 104). Dess andra del vänder blickarna mot himmelen och dess härlighet, inte för att förta sommarbilderna dess glans, utan för att fråga sej hur skönt det inte ska vara hemma hos Gud när det är så vackert "redan här". Jämför betraktelsesättet med Wallins retoriska fråga i psalmen Var är den vän:

Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!


Eller Josephsons fråga i psalmen O vad världen nu är skön:

Är vår jord så rik på fröjd,
o, hur blir då himlens höjd!


Och den avslutande delen av Gerhardts långa sommarpsalm - i originalet hela 15 strofer! - är en bön om att redan här få växa till i tro, hopp och kärlek, och att sedan få grönska och blomma hos Gud för evigt.

Paul Gerhardt:

Nathan Söderblom:
Nathan Söderblom

tisdag 21 juni 2022

460 Vi tackar dej, vår Fader kär


1. Vi tackar dej, vår Fader kär,
för sommarns sköna dar,
då allting om dej vittne bär,
som liv och anda har.
De tusen, tusen fåglars sång,
de sköna blommors skrud
och ängens grönska, bäckens språng
lovsjunger dej, o Gud.

2. Och skog och sjö i solens sken,
så sköna jag dem ser!
Där glittrar varje blad på gren
och varje våg där ler.
Min tanke då mej gärna bär
bort till ett fjärran land,
där det en evig sommar är
på Jordans andra strand.

3. När jordisk fägring, jordiskt ljus
vårt öga gläder så,
hur blir oss ej i fridens hus,
vårt rätta hemland då,
där livets träd vid livets älv
beständigt gröna står,
där solen är vår Herre själv,
som aldrig från oss går!



Text: Olga Kullgren, ngt bearb. 2012
Musik: "Ellacombe" Würtemberg 1784

måndag 20 juni 2022

188 Upp ur vilda, djupa vatten



Text: Fred Kaan 1965, Britt G Hallqvist 1977
Musik: Darmstadt 1698

107 Det finns i himmel och på jord


Alt. koral: 



1. Det finns i himmel och på jord
ej något lika dyrbart ord
som Jesu namn, vars salighet
når över tid och evighet.

2. I Jesu namn i dopets stund
Gud gjort med oss ett livsförbund.
I detta namn i all vår tid
vi vinner seger, äger frid.

3. Det namnet över alla namn
oss lede till en salig hamn.
O Fader vår, av nåd oss giv
i Jesu namn ett evigt liv.

Text: Edvard Evers, ngt bearb. 2011
Musik: Albert Becker, alt. dalakoral