Visar inlägg med etikett Erfurt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Erfurt. Visa alla inlägg

måndag 1 februari 2010

137 Dej, helge Ande, beder vi




1. Dej, helge Ande, beder vi
att med din kraft du står oss bi
under prövotider

och svåra strider,
särskilt i den yttersta,
när det mot slutet lider.
O Gud, förbarma dej!

2. O ädla ljus, gör med ditt sken
vår tro på Jesus sann och ren,
och den själv uppliva
att frukter giva.
Hjälp oss att i denna tro
till änden fasta bliva.
O Gud, förbarma dej!

3. O kärlekseld, uppvärm vårt sinn´!
Allt hat, all ljumhet övervinn!
Lär oss leva nära
som syskon kära
i försonlighet och frid
och Kristi sinne bära.
O Gud, förbarma dej!

4. O högsta tröst i all vår nöd,
oss uppehåll i liv och död!
Låt oss ej försaka
att bedja, vaka
och betänka, att en gång
vi döden måste smaka.
O Gud, förbarma dej!

Text: v. 1 från medeltiden. Martin Luther 1524, Olaus Petri 1536, J O Wallin 1814, 1816.
Musik: Medeltida leismelodi/Erfurt 1524

söndag 31 januari 2010

317 Du segern oss förkunnar




1. Du segern oss förkunnar,
du oss förlossat har.
Dej prisar våra munnar,
o Jesus, vårt försvar.
Du dödens udd har krossat
och gravens bommar lossat
och livet fört därut.

2. Du träder fram i ära
och världen fylls av ljus.
Dess strålar tröst kan bära
till själva dödens hus.
Fröjd är i änglars boning,
på jorden fröjd, försoning
och ett odödligt hopp.

3. Ej graven oss förskräcker,
den var din bädd också.
Din milda hand oss räcker,
hur djupt vi vila må.
Den som i livets skiften
har följt dej, blir ur griften
upptagen i din famn.

4. Så lär oss leva, lida
som du och dö din död;
låt oss din hjälp få bida,
i kampen var vårt stöd.
Blott den som delar striden
ska dela segern, friden
och himlens ro med dej.

5. När, Herre, du oss väcker
den sista morgonväkt
och du din hand utsträcker
att döma jordens släkt,
ljuvt ska din stämma klinga
och oss ditt budskap bringa
att ingen död mer är.


Text: Erik Gustaf Geijer 1812, bearb.
Musik: Folkmelodi/Erfurt 1524

415 Nu är en dag framliden




Nu är en dag framliden
och kvällen kom till sist.
Från oss är solen skriden,
bli kvar, o Jesus Krist.
Ge oss en stadig tro
och oss av nåd bevara,
så att vi utan fara
kan gå till nattens ro.

Text: Okänd svensk författare 1682, Jesper Svedberg 1694, bearb. A.H. 2010
Musik: Lyon 1557 /Erfurt 1572