885 Guds Son en gång i morgonglans

  

Text: Grekisk, John Brownlie 1907 (50 år) "The King shall come when morning dawns", Anders Frostenson 1984 (78)

Musik: Engelsk 

Koralen först: den känner jag och många andra främst som melodin till Bobergs påskpsalm "Han är uppstånden, Frälsaren". Tydligen används den inte ofta till Brownlies psalm; utanför Sverige används istället koralen i Youtube-klippet nedan. Men jag tycker att den är ett bra val; "påskvibbarna" från bobergpsalmen följer med till Kristi återkomsts fest. Andra strofen jämför ju också uttryckligen med påsken: "Och klarare än påskens sol..."

För det är ju en Domssöndagspsalm, det här, men en av psalmbokens ljusaste. För hur skrämmande det är att "allt som dolts ska då bli uppenbart", som det heter i sista strofen, det beror ju liksom på. Och just den aspekt av Domssöndagen som uttrycks i det alternativa namnet Kristus Konungens dag, den aspekten lyfts fram i denna psalm som aldrig förr på svensk mark.

Psalmen avslutas som bibeln med maranata-bönen "Kom, Herre Jesus, snart!" Som föregåtts av den bibliskt förankrade uppmaningen inför "hans stora dag": 

"Låt oss med tro och bön påskynda den."


Psalmen sjungs utanför Sverige vanligen till denna melodi:

John Brownlie:

883 Lyft ögonen, du kristenhet

1. Lyft ögonen, du kristenhet!
Din Jesus vill dej lära
att stå beredd och minnas det
att Herrens dag är nära,
så ljus och lampa brinna må
och du med brudgummen kan gå
till evig fröjd och ära.

2. Av Skriften har vi tröst och hopp
så vi kan tåligt lida,
om än bland prövningar vårt lopp
här långsamt får framskrida.
För tiden är ju ändå kort,
som fågeln hastigt flyger bort
flyr sorgen från vår sida.

3. Uthållighetens, tröstens Gud,
han give att vi kunde
tillsammans stadigt hålla ut
och längta alla stunder
att Jesus själv i skyn få se,
för då ska tidens sorg och ve
försvinna som ett under!

Text: Thomas Kingo, sv övers A.H. 12/11 2018

Musik: Wittenberg 1525

376 Så skön går morgonstjärnan fram

1. Så skön går morgonstjärnan fram

och bådar, klar och lyckosam,

den stora dagens möte,

den dag Guds barn, av nåden höjd,

får svinga sej med helig fröjd

till Himlafaderns sköte.

Tiden, 

striden

snart ska slutas,

friden njutas,

hoppet vinna,

tro och kärlek målet hinna.

2. Jag skyndar till den staden fort,

det nya Salem, på vars port

min bön så länge klappat.

Du, som i döden för oss gått,

av dem som du av Fadern fått

ej någon har borttappat.

Du stred,

du led,

kärleksfulle,

så vi skulle

evigt frälsas

och av dina änglar hälsas. 

3. Och varsamt lossas jordens band,

jag vet att vid din trogna hand

jag i den glädjen hamnar

där vän ej mera skils från vän,

där David, from och glad, igen

sin Jonatan omfamnar.

Modern,

brodern

där ej gråter,

makar åter

möts och finner

fröjd som aldrig mer försvinner.

4. Ej mer med blicken skum och svag

jag leta ska Guds anletsdrag

i världens dunkla spegel,

men Herrens klarhet ohöljd se

bland dem som blivit tecknade

med Herrens Guds insegel.

Salig,

salig

ska jag röna

allt det sköna,

sanna, höga,

som här doldes för mitt öga.

5. Min sällhetsdag, jag väntar dej!

Jag redo är, jag kläder mej

i vita högtidsdräkten.

Kom, Jesus! "Ja, jag kommer snart,"

du svarar mej, jag hör nu klart

din röst i morgonväkten.

Ära,

ära

vare Herren!

Vik nu fjärran,

sorger alla!

I Guds armar får jag falla.

Text: Johan Olof Wallin 1816, bearb. A.H. 12/11 2016
Musik: Philipp Nicolai 1599

J O Wallin:

882 Väktaren hörs ivrigt ropa

 

1. Väktaren hörs ivrigt ropa,

hans röst vill nå oss allihopa:

Stig upp, Jerusalem, ge svar!

Låt i natten lampor tändas,

låt mörkret så i ljus få vändas,

var är ni, visa jungfrur, var?
Brudgummen kommer snart,

låt ljusen lysa klart.

Halleluja!

Ja, stå beredd,

så blir du ledd

till fest som aldrig förr blev sedd!

2. Sion lyssnar glad till rösten,

hon överfylld av himlatrösten

går mot sin vän med sång och bön.

Himlens glädje med sej bär han,

ja, full av nåd och sanning är han,

som morgonstjärnan ljus och skön.

Välkommen därifrån,

Guds egen käre Son!

Hosianna!

Från dunkel dal

till smyckad sal

du för en skara utan tal.

*3. Ära vare Gud i höjden!

Må änglarna ta del i fröjden,
må harpa och basun ge ton!

Himlaportars pärlor glänser,

och kärlek strålar utan gränser 

 mot oss från Guds och Lammets tron.

Vad ännu ingen hört

och sett och tänkt och rört

vi besjunger

hos Gud en gång,
när väntan lång
har bytts i evig jubelsång.

Text: Hans Sachs 1513 ("Mästersångaren från Nürnberg"), Philipp Nicolai 1599, A.H. 2/2 2017

Musik ("Koralernas konung"): Philipp Nicolai 1599

890 En morgon jag vet, som klar och skär

1. En morgon jag vet, som klar och skär 
ska gry över jordens lunder. 
Då kommer Guds Son med sin änglahär, 
vid tecken och stora under. 
Han nalkas min grav och väcker mej
som sover så tungt därunder. 

2. Den morgonen är mej så ljuv och kär, 
med längtan på den jag tänker. 
»O komme den snart, o vore den här», 
jag suckar, då sol sej sänker. 
Jag sjunger om den, när dagens ljus 
på himlen i öster blänker. 

3. När Frälsarens röst de dödas grav 
ska nå att till liv dem kalla, 
de hör då hans ord kring land och hav, 
och hindrande stängsel ska falla. 
Då ropar Jesus: Ni döda, stå upp! 
Och fram jag träder med alla. 

4. De himmelska portarna öppnas då
för Herrens saliga skara. 
Gud låte oss alla den staden nå
och ej bort i mörkret fara. 
Gud, ge oss den glädjen för Jesu skull 
att evigt hos dej få vara!

Text: Magnus Brostrup Landstad
Musik: Christoph Ernst Friedrich Weyse

881 Nu upp och håll er vakna

Alt. koral:


1. Nu upp och håll er vakna 
med tända lampors sken, 
för Gud vill ingen sakna 
och timmen den är sen. 
Ur öppnade gemaken 
vår Brudgum härlig går. 
Må var och en stå vaken 
när midnattstimmen slår. 

2. Med olja stärk er låga, 
så att den lyser väl. 
Betänk er frälsningsfråga,
bered er kropp och själ. 
Hör väktarropen ljunga: 
Han kommer till sin brud!
Upp att hans ära sjunga 
med helga sångers ljud! 

3. Ni visa jungfrur alla, 
gå fram er stilla gång;
snart Herren vill er kalla 
ur världens nöd och tvång. 
Vårt hopp ska han uppfylla, 
ett bröllop tillrett är. 
Så låt oss honom hylla, 
snart är han hos oss här. 

4. Ja, ila till hans möte, 
du Sions folk, med lust 
och jubla vid hans sköte 
och glöm all sorg och pust. 
Vår glädjes dag upprinner,
och Kristi brud, som här
med trohet övervinner 
ska bära kronan där. 

5. O Jesus, du vår längtan, 
snart ur din borg bryt opp!
O sol, vårt hjärtas trängtan, 
fullborda snart ditt lopp! 
Vårt huvud, våra händer 
vi lyfter upp i frid 
och gläds åt att du sänder 
snart vår förlossnings tid.


Text: Lorenz Lorenzen (Laurentius Laurentii) 1700 (40 år), sv. övers. Carl David af Wirsén, bearb. A.H. 2015
Musik: Tysk, alt. trad. svensk

890 Vem kan förstå

1. Vem kan förstå att den som änglar hyllar
kom för att ge oss kärlek rik och stor,
att han, den gode Herden, ville söka
varenda en som hopplöst vilse for?
Jag vet ändå: han föddes av Maria,
när djurens krubba blev hans första hem,
han slet i Nasaret som alla andra,
som världens Frälsare han levat mitt bland dem.

2. Vem kan förstå vad han för oss har lidit,
för att ge ljus i dödens mörka dal,
och hur hans hjärta krossades på korset
till liv för oss som vållade hans kval?
Jag vet ändå att han bar våra bördor,
att i hans sår vår frid och hälsa är,
att han ger mod åt en förkrossad ande,
för han är världens Frälsare och han är här.

3. Vem kan förstå hans Andes verk i världen,
hur han som av vår skam var överhöljd,
en dag av folk ur alla jordens länder 
blir känd och älskad, trodd och efterföljd?
Jag vet ändå: allt kött ska se hans frälsning,
hans Frälsarnamn åt folken ska ge hopp.
Rättfärdighetens sol ska evigt skina,
för världens Frälsare är solen som går opp.

4. Vem kan förstå hur många som vill prisa
den på vars bud det ondas makt ska fly,
vem kan förstå hur mångas hopp som uppfylls
när Domaren vi ser på himlens sky?
Jag vet ändå att skyarna ska skälva
av myriader mänskorösters sång,
att ny blir både himmelen och jorden
när världens Frälsare blir världens Kung en gång.

Text: William Fullerton 1929 (72 år), sv. övers. A.H. 2014
Musik: Folkmelodi (d.v.s. okänd kompositör).

W Fullerton:

879 Se, han kommer snart i höjden

1. Se, han kommer snart i höjden,
han som dog för syndare.
Tusen, tusen helgon följer
honom triumferande.
//: Han skall komma, han skall komma,
han som är vår Frälsare ://

2. Löftets ljusa morgon bräcker,
fikonträdet står i knopp.
Barnen, som förlossning väntat,
lyfter glatt sitt huvud opp.
//: Kristus kommer, Kristus kommer,
Kristus, härlighetens hopp ://

3. Varje själ skall honom skåda,
se hans kraft och majestät,
även de som honom hängde,
krönt med törnen, upp på trät.
//: Nu med bävan, nu med bävan
får de se hans härlighet ://

4. Öar, berg och hav och länder,
himmel, jord, all världens prakt
flyger bort som löv för vinden
inför himlafurstens makt.
//: Domen kommer, domen kommer,
allt är Sonen underlagt ://

5. Amen, Herre Jesus, skynda!
Kom med frälsning, rätt och dom!
Kom att oss och allt förnya
med din kärleks rikedom!
//: Se, vi längtar, se, vi längtar,
hämta snart din egendom ://


Text: Charles Wesley, sv. övers. Erik Nyström
Musik: Philip Paul Bliss, alt. Johannes Alfred Hultman 1888 (27 år)

876 Yttersta dagen med glädje ska fylla

1. Yttersta dagen med glädje ska fylla 
dem som på Jesus, vår Frälsare, tror. 
Yttersta stunden de går för att hylla 
honom i salighet evig och stor. 
Arbete, strid 
byts då i frid, 
härlighet följer på mödosam tid. 

2. De som nu önskar sej värdigt bereda 
för att så saligt få sluta sin tid, 
må låta ordet och Anden dem leda,
barnsligt i tron, till vår Frälsare blid. 
Änden blir god 
när Kristi blod 
här får uppliva och stärka vårt mod. 

3. Fruktar du ännu för döden och domen 
bör du betänka din Frälsares död. 
Han för att hälsa dej evigt välkommen 
dömdes och dog i den yttersta nöd. 
Är det vår tröst 
att han oss löst, 
blir domsbasunen en glädjefull röst. 

4. Gör, Herre Jesus, den sanningen viktig 
för våra hjärtan, att du är vårt allt, 
att du vår sak och vår räkning gjort riktig, 
då du fullgjorde vad lagen befallt. 
Hjälp oss nu då
lita därpå 
och för din tron med frimodighet stå.



Text: Magnus Brynolf Malmstedt 1754 (30 år), bearb. 2013, 2016
Musik: Svensk folkmelodi


M B Malmstedt:

389 Herrens nåd är var morgon ny

1. Herrens nåd är var morgon ny!
Varför skulle vi sörja?
Jordens skuggor så snart ska fly,
må vår lovsång då börja!
Pris ske Gud! Vi mot målet ilar,
Jesus följer oss trofast än idag,
bjuder här allt Guds välbehag
och därhemma sin vila.

2. Herrens nåd är var morgon ny!
Bort med tvekan och fruktan!
Herrens röst mitt i stormens gny
blandar nåd i hans tuktan.
Nåd, ja, nåd hur han än den kläder,
nåd som fostrar för himmelriket opp,
nåd som livar vår tro, vårt hopp,
nåd som tröstar och gläder.

3. De som gråter, de vare då
såsom gräte de icke.
De som fröjdas och ler också
såsom gladdes de icke.
Herren kommer! Hans dag är nära.
Må vi bida den längtansfullt i tron,
höja redan vår lovsångs ton:
Honom, honom ske ära!

Text: Lina Sandell 1865 (33 år), ngt bearb. 

Musik: Oscar Ahnfelt 1874 (61 år) - jfr Carolas framförande.

L Sandell:

O Ahnfelt:

586 Mitt hopp är byggt i evighet

1. Mitt hopp är byggt i evighet
på Herren, vår rättfärdighet.
Ej något eget bär jag fram
men litar helt på Jesu namn.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

2. När jag är trött och i beråd
jag finner vila i hans nåd.
När stormen yr kring strand och skär
har jag mitt säkra fäste där.
På klippan Kristus står mitt hus...

3. Hans löftesord, hans blodsförbund,
det bär mej till min sista stund.
När varje jordiskt hopp förgår
är han mitt hopp, och han består.
På klippan Kristus står mitt hus...

4. När jag hör domsbasunens ljud,
låt mej bli funnen i dej, Gud,
stå klädd i din rättfärdighet,
få prisa dej i evighet.
På klippan Kristus står mitt hus...

Text: Edward Mote 1834, övers. A.H. 2003

Musik: William Bradbury

884 En herrdag i höjden

1. En herrdag i höjden har blivit besluten,
av Kungen i himlens förlovade land.
Ja, hit ska han komma med skaror mångtusen
och kalla till doms både kvinna och man,
med änglarnas röst, 
de trogna till tröst, 
men svidande styng i de otrognas bröst.

2. O Jesus, vårt hopp, du den Förste och Siste,

föröka vår tro så vi vakande står, 
så aldrig vår salighets krona vi mister
och bort från din nåd i förhärdelse går!
Ja, räck oss din hand, 
vår Frälsareman, 
och för oss till himlens lycksaliga land!

Text: Gammal nordisk sång, i svenskt tryck 1718, bearb A.H. 2023

Musik: Svensk folkmelodi, ur musiktidningen Zion 1869 i sättning av Jacob Axel Josephson

Denna psalm är skriven av okänd författare och hade från början sex strofer, av vilka den första och den sista finns med i psalmboken. Förutom i trycket från 1718 förekommer den i ett skillingtryck från Gävle 1783 med titeln "Trenne öfwer måtten Wackra och upbyggeliga sånger."

Ja, vacker och uppbygglig är nog denna psalm. Men samtidigt oerhört allvarlig. Det gamla "domssöndagsperspektivet" med både himmel och helvete i blickfånget är väl bevarat i dessa två korta strofer, där den andra strofens innerliga bön till Frälsaren ändå ingjuter visst hopp inför evigheten. "O, räck oss din hand..."

Melodin är en svensk folkmelodi, som Arvid August Afzelius tog med i sin Afsked af Svenska Folksharpan 1848, då till en sorgesång som Afzelius författat vid Karl XIV Johans död. Sättningen i våra koralböcker är av Jacob Axel Josephson och publicerades i musiktidningen Zion 1869. Som ett kuriosum kan nämnas, att psalmen också kan sjungas på närmast föregåendes melodi Waldemar Rudins till Ack saliga dag (med några små justeringar på slutet).

872 Min Gud, vilken morgon (My Lord, what a morning)

Min Gud, vilken morgon,
min Gud, vilken morgon,
min Gud, vilken morgon,
när den stora dagen gryr!

1. Vi hör basunens ljud,
som väcker varje land och folk
till att se din högra hand,
när den stora dagen gryr!
Min Gud, vilken morgon...

2. Vi hör hur många ber
att berg och sky ska skydda dem
för din starka högra hand,
när den stora dagen gryr!
Min Gud, vilken morgon...

3. Vi hör de dinas sång,
som ljuder evigt hög och klar,
ljuder vid din högra hand,
när den stora dagen gryr!
Min Gud, vilken morgon...

Text och musik: Negro Spiritual,

övers. A.H. 2010

375 Vredens stora dag (Dies irae)

Alt. melodi: 


1. Vredens stora dag är nära,
elden då skall allt förtära,
så var siarsångens lära.

2. Hela världen, skräckbetagen
skåda skall de stränga dragen
av sin domare den dagen.

3. Domsbasuner mäktigt skalla
och ur jordens gravar alla
mänskor fram för tronen kalla.

4. Döden själv skall häpen vara
när att inför domen svara
sig de döda uppenbara.

5. Boken öppnas; där står skrivet
vad av alla är bedrivet
i det flydda jordelivet.

6. Uppenbart blir allt som gömdes,
åter framlagt allt som glömdes,
avdömt allt som förr ej dömdes.

7. Vad skall då jag arme svara?
Vem skall där min själ försvara?
Knappt den rene trygg kan vara.

8. Konung, som kan alla fälla,
nåd för rätt du låter gälla.
Fräls mig, du all godhets källa!

9. Milde Jesus, minns: för mina
synder gick du till din pina;
skjut ej bort mig från de dina.

10. Trött du vandrat vägar vida
korsets kamp för mig att strida,
att jag skulle nåd förbida.

11. Du som hämnar kränkta lagen,
låt min skuld från mig bli tagen,
innan domens stund är slagen.

12. Skuldförtyngd jag faller neder,
rodnad på min kind sig breder,
fräls den ångrande som beder.

13. När du synderskan benådar
och till rövarn huldrikt skådar,
tröst och hopp du mig ock bådar.

14. Ej min bön är värd att höras,
låt ditt hjärta ändå röras,
ej i lågor mig förgöras.

15. Låt bland fåren mig få bida,
icke getters öde lida,
ställ mig på din högra sida.

16. Döm ej mig att från dig fara,
kalla mig av nåd att vara
bland de evigt frälstas skara.

17. Djupt i stoftet böjd jag vänder
mig till dig med knäppta händer,
att ett saligt slut du sänder.

18. Vredens dag, du underbara,
då envar för dom skall svara!
Vem skall rädda då oss arma?
Gud Allsmäktig, dig förbarma!

19. Jesus Krist, dig till oss vänd
och din frid oss alla sänd!

Text: Tomas av Celano (1200-talet), sv. övers. S. Cavallin 1882, bearb. Johan Bergman och Natanael Beskow 1920.
Musik: Medeltida (Dies irae), alt. A.H. ca 1990

T av Celano:

888 Om han komme idag

  

1. Om han komme idag, din Herre och Gud,

skulle helst från hans åsyn du fly?

Om du hörde idag det kallande ljud

av basunen från himmelens sky,

skulle fröjd eller ångest dej fatta?

2. Om han komme idag, rättfärdig och vis,

till att ställa oss fram inför sej,

månne människors dom och människors pris

skulle vara av värde för dej

eller falla med tyngd ner i vågen?

3. Månne allt vad som nu är viktigt och stort

även då skulle synas dej så?

Månne allt vad idag blir talat och gjort

bleve talat och gjort även då?

Besinna dej, innan du svarar.

4. Om han komme idag - o, pröva dej än

medan Herren nu dröjer, och säj:

Är hans ankomst dej kär, eller fruktar du den?

O, vart leder då vandringen dej?

Den stund du ej menar, han kommer.

Text: Lina Sandell 1874 (42 år), ngt bearb.

Musik: Gunnar Wennerberg 1877 (60 år)

873 Vakna upp! en stämma bjuder

 

1. Vakna upp! en stämma bjuder,

som mäktig och högtidlig ljuder 

till alla gravars djup en gång. 

Vakna upp! Stå upp, ni döda, 

som glömmer tidens vedermöda 

i dödens dvala, stum och lång. 

Guds röst nu väcker er, 

ty natten är ej mer, 

dagen kommer! 

Den sista dag, 

den största dag, 

den kommer efter Guds behag. 

 2. Jord och hav och himlar bävar 

och ner Guds goda änglar svävar. 

Han kommer, Gud och Mänskoson. 

Djupen öppnas, berg ses falla 

och Adams barn församlas alla 

med hopp och fruktan kring hans tron. 

Här blir det fröjd och gråt: 

han ska dem skilja åt 

som en herde. 

De trogna då 

ska kronan få, 

men bort de onda måste gå. 

 3. Jesus, mej din ankomst gläder, 

där jag i dina fotspår träder 

på törnestig, av sorger böjd. 

Törnet byter du mot palmer 

och sorgerop mot glädjepsalmer, 

min grav, den byts mot liv och fröjd. 

Om än av mödan trött 

en stund jag sovit sött 

i dess skugga, 

jag glöms dock ej, 

du väcker mej 

av nåd till evigt liv hos dej.

Text: v. 1 Friedrich Gottlieb Klopstock 1758 (34 år) "Wachet auf! ruft einst die Stimme" (efter Philipp Nicolai 1599 "Wachet auf! ruft uns die Stimme", se SvPs1986 nr 632 "Väktarns rop i natten skallar") - sv. övers. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), v.2-3 J O Wallin 1816. Ngt bearb. A. H. 2009, 2020

Musik: Philipp Nicolai 1599 (melodin har kallats "Koralernas konung"). Alt. koral från Finland.

Hör Bachs version av "Wachet auf" (BWV 645, "Sleepers wake" på engelska). Här med noter.

Och Sissel Kyrkjebös version av Bachs version. 

Denna psalm är egentligen i huvudsak en Wallin-psalm - och det är i varje fall inte Nicolais psalm "Wachet auf!" annat än beträffande koralen och själva anslaget. Jämför med Britt G Hallqvists översättning av Nicolai-psalmen, som också den finns i vår nuvarande psalmbok!

Man kan säga att dessa två psalmer - Wallins resp. Nicolais - tillsammans väl speglar de två huvudaspekterna av Domssöndagen och Kristi återkomst. Wallins (efter Klopstock) version har mer av allvarsaspekten ("men bort de onda måste gå") och Nicolais mer av glädjeaspekten ("till festen ilar folket nu"). Eller egentligen är den förra psalmen (ovanstående) en psalm för själva Domssöndagen, medan den andra med sina referenser till evangeliet om jungfrurna (se Matteusevangeliet 25) passar bäst söndagen före.

I vilket fall som helst har båda psalmerna Nicolais "kungliga" melodi, som precis som "koralernas drottning" gjutits till ett versmått som bildar en kalk när raderna centreras (se ovan!). Här är den i en "återrytmiserad" form (en utjämnad form sjungs fortfarande ibland till Höga Majestät).

Klopstock:

Wallin:


Nicolai:

879 O Jesus, gör oss väl beredda

1. O Jesus, gör oss väl beredda
att möta dig var dag och stund.
I faror, förut aldrig sedda,
behåll oss kvar på ordets grund.
Snart jord och himmel skall förgå;
ditt ord allena skall bestå.

2. När tidens tecken oss bebådar
att evig sommar börjat gry,
när våra ögon snart dig skådar
i majestät på himlens sky,
så giv att vi i tron består
och arv med dig i himlen får.

Text: Svante Alin
Musik: Svensk (?) 1820

S Alin:

880 Med himlen det blir som för tio jungfrur

1. Med himlen det blir som för tio jungfrur,
när storbröllopsdagen var inne.
Hos fem av dem ser vi vår tröga natur,
vårt sömniga, syndiga sinne.
Gud nåde oss syndare alla!

2. De andra fem lär oss att akta vår tid,
om vi i Guds rike vill vara
och leva med Kristus, vår Frälsare blid,
i glädjen han lovat sin skara.
Väl oss, om vi alltid är redo!

3. När brudgummen senast drog ut från sitt hus,
då bad han de tärnorna alla
att möta med brinnande oljelampsljus
när festföljets rop börjar skalla.
Men alla var inte beredda!

4. Då brudgummen dröjde föll ledet isär,
de somnade alla vid vägen.
Vid midnatt ljöd ropet: "Se, nu är han här!"
Då märkte varannan förlägen
att lamporna började slockna.

5. Det bränsle de haft var nu redan förtärt,
då ville de få av de andra.
Men svaret de fick var dem inte så kärt:
"Ni måste till säljaren vandra".
Så kom då de ovisa efter.

6. De visa med brudgummen kunde gå in
i himmelska salen att fägnas.
Där bjöds de till bords och fick obemängt vin,
men porten, den måste nu stängas.
De andra fick bulta förgäves.

7. De ropade: Herre, o Herre, låt opp!
Låt oss inte bli uteslutna!"
Men nu var för sent för den tro och det hopp,
som blivit så länge uppskjutna.
Han sade: "Jag känner er inte!"

8. Så låt oss då vaka och be med all flit,
att tro, hopp och kärlek må brinna!
Ja, låt oss i ljus följa brudgummen dit,
där ofattbar fröjd står att finna:

det himmelska bröllopet. Amen.


Text: Jesper Svedberg 1694 (41 år), bearb. A.H. 2010, v. 4 2012
Musik: Från Dalarna


J Svedberg:

878 Jesus kommer, Jesus kommer

1. Jesus kommer, Jesus kommer,
snart basunen höras skall.
Han i majestät och ära
då skall ses av världen all.
Må vi alla då ha olja
och med tända lampor stå,
så vi får, när Jesus kommer,
in i Herrens glädje gå.

2. Är du redo, själ, jag frågar,
är du redo möta Gud?
Lever du för Herren Jesus,
älskar du hans ord och bud?
Må vi alla då ha olja...

3. Må ej världen oss bedåra,
må ej synden ta oss fatt
så vår lön till sist blir döden
och vår framtid evig natt.
Må vi alla då ha olja...

4. Säll är den som väntar Herren,
säll är den som redo är.
Den skall Herren rikt belöna
med en evig krona där.
Må vi alla då ha olja...

5. Led mig så, o Herre Jesus,
att jag efter livets slut
lyckligt når den sälla hamnen
och hos dig får vila ut.
Må vi alla då ha olja...

Text: Johannes Alfred Hultman 1888 (27 år), ngt bearb.
Musik: J A Hultman 188

J A Hultman:

889 När alla helgon tågar in (Oh, when the saints)

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När inte solen lyser mer,

när inte solen lyser mer,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som i din härlighet dej ser.

1. Ännu går vi i de fotspår,

där Guds helgon gått förut.

Men en dag får vi förenas

i en glädje utan slut.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.

När månen blivit röd som blod,

när månen blivit röd som blod,

Gud, låt mej vara med i den skaran

som av ditt löfte hämtat mod.

2. Några säger att den bönen

bara är helt tomma ord,

men jag väntar på en morgon

med ny himmel och ny jord.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När alla hör basunens ljud,

när alla hör basunens ljud,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som ska få bo hos dej, o Gud.

Oh, when the saints go marching in,

oh, when the saints go marching in,

oh Lord, I want to be in that number,

oh when the saints go marching in.

Text: Spiritual

Övers. A.H. 2010