Ursprungligare koralvariant:
Folklig koralvariant från Gammalsvenskby:
*1. Var hälsad, sköna morgonstund,
som av profeters helga mun
är oss bebådad vorden!
Du stora dag, du sälla dag,
på vilken himlens välbehag
ännu besöker jorden!
Unga
sjunga
med de gamla,
sig församla
jordens böner
kring den störste av dess söner.
*2. Guds väsens avbild, och likväl
en mänskoson, på det var själ
må glad till honom lända,
han kommer, följd av frid och hopp,
de villade att söka opp
och hjälpa de elända,
värma,
närma
till varandra
dem som vandra
kärlekslösa
och ur usla brunnar ösa.
*3. Han tårar fälla skall som vi,
förstå vår nöd och stå oss bi
med kraften av sin Anda,
förkunna oss sin Faders råd
och sötman av en evig nåd
i sorgekalken blanda,
strida,
lida
dödens smärta,
att vårt hjärta
frid må vinna
och en öppnad himmel finna.
*4. Han kommer, till vår frälsning sänd,
och nådens sol, av honom tänd,
skall sig ej mera dölja.
Han själv vår herde vara vill,
att vi må honom höra till
och honom efterfölja,
nöjda,
höjda
över tiden
och i friden
av hans rike
en gång varda honom like.
Text (=SvPs1986 nr 119): Johan Olof Wallin 1818 (39 år)
Musik (="Koralernas drottning"): Philipp Nicolai 1599 (43 år)
Julottepsalmen framför alla andra i svensk tradition. Den måste ha skrivits senast inför julen 1818, eftersom den s.k. 1819 års psalmbok (där psalmen trycktes för första gången) godkändes av psalmbokskommittén redan den 27 december 1818 (Tredjedag jul).
Psalmen innefattar, precis som adventspsalmen Gå Sion, hela kyrkoåret, hela evangeliet om man så vill. En kortfattad kurs i kristen tro, om än ganska lång som "ståpsalm" betraktad (bara Franzéns påskpsalm är längre). Psalmen arbetades in som inledande julottepsalm under 1800-talet, och dess ställning var oomstridd under 1900-talet: varje "riktig" julotta inleddes med den, utom möjligen i vissa dalasocknar där man fortfarande hållit på den tidigare dominerande julottepsalmen Den signade dag.
Men lagom till 200-årsjubiléet har både julottorna den skrevs för och själva psalmen blivit mer ifrågasatta. Varför ska man upp i svinottan när man kan fira julnattsgudstjänst istället? Och kan man inte sjunga någon lättsammare julsång istället för den här massiva som folk (inkl. konfirmander) inte längre kan? Vad betyder förresten "villade" och "elända?"
Ändå är psalmen fortfarande en strålande möjlighet att komma bort från den rena julkrubbesentimentaliteten vid jul. Det finns en social dimension i andra strofen och en korsförkunnelse i den tredje som gör att "nådens sol" i den fjärde lyser starkare än i många andra julsånger - om man verkligen trots viss yrvakenhet följer med i och tar till sej texten.
Melodin, som kallats "koralernas drottning", och som alltså under många år i Sverige fungerat som "julmorgonsfanfar", skrevs av Philipp Nicolai till texten Wie schön leuchtet der Morgenstern, sv. övers. Du morgonstjärna mild och ren (jfr även den andra Wallin-psalm som inspirerats av Nicolais psalm, nämligen Så skön går morgonstjärnan fram, liksom Hedborn-psalmen Nu segrar alla trognas hopp).
Johan Olof Wallin:
Philipp Nicolai:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar