Säga vad man vill om orglar, men nog lyfter de ganska ofta psalmsången! I varje fall i det här exemplet, där jag låter våra nederländska vänner spela - den gamle läktarorganisten råkar formligen i skälvning av sinnesrörelse! - och sjunga (ca 2 min. in på Youtube-klippet!) den koral som också användes till den wallinska julpsalmen "Lovsjungen Herrens nåd och makt".
Den psalmen fanns kvar i psalmboken fram till 1986 och var åtminstone fram till dess stående julottepsalm i dalasocknen Siljansnäs (där man t o m hade en egen koral till den, se nedan). Men övriga Sverige upptäckte den nog aldrig riktigt, vad jag förstår - åtminstone var jag aldrig med om att den sjöngs under mina första 16 jular, när den fortfarande fanns med i psalmboken.
Lyssna nu in den här istället (i lätt språklig bearbetning) och känn högtidligheten. "I ämnesvalets omfattning och tonens högtidliga lyftning står han oöverträffad", som någon beskrev Wallin i gamla psalmbokens författarregister. Inte sant?
Alt. koral från Siljansnäs:
1. Lovsjung vår Herres nåd och makt!
Se, spiran, som profeten sagt,
ej vikit ifrån Juda!
Nu erbjuds världen Herrens fred,
ty fridens Furste stiger ned
att frid på jorden bjuda.
I Betlehem, i Davids hus,
går upp ett stort, ett härligt ljus
för alla folk och tider,
och sanning, nåd och salighet
det över tid och evighet
på milda strålar sprider.
2. Den växer, dold för världens larm,
den starke segerhjältens arm,
som Israel förlossar.
Den nalkas, trygg för våldets hot,
den ljuvlige budbärarns fot,
som ormens huvud krossar.
Och i den låga krubban gömt,
så gudarent, så mänskoömt,
det hjärta börjat klappa,
som vittna skall att Gud är god,
och offra vill sitt eget blod
att ingen själ borttappa.
3. Dej kläd i helighetens skrud,
o Sion, låt din harpas ljud
nu klinga när och fjärran!
Brist ut och sjung, du Kristi brud:
Min ande fröjdar sig i Gud,
mitt hjärta prisar Herran.
Han kungjort har för oss sitt råd,
hans sanning, evig som hans nåd,
han hit med Sonen sände.
Han öppnat har för oss sin famn,
hans lov skall vara som hans namn
allt intill världens ände.
Text: Johan Olof Wallin 1818, ngt bearb
Musik: Strassburg 1525
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar