1. Stilla natt,
heliga natt,
allt är frid,
stjärnan blid
skiner på barnet i stallets strå
och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen,
oss är en Frälsare född.
2. Stora stund,
heliga stund!
Änglars här
slår sin rund
kring de vakande herdars hjord,
rymden ljuder av glädjens ord:
Kristus till jorden är kommen,
eder är Frälsaren född.
3. Stilla natt,
heliga natt!
Mörkret flyr,
dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår,
nu begynner vårt jubelår.
Kristus till jorden är kommen,
oss är en Frälsare född.
Text (=SvPs1986 nr 114): Joseph Mohr 1816 (24 år) "Stille Nacht", Oscar Mannström 1915 (40 år), Edvard Evers 1917 (64 år), Torsten Fogelqvist 1937 (57 år)
Musik: Franz Gruber 1818 (31 år), 1838
En av Franz Grubers handskrifter med arrangemang av musiken:
Inte nog med att detta är en av världens mest sjungna julpsalmer - även dess tillkomsthistoria är legendarisk. Men förmodligen just legend-aktig; det är till stora delar svårt att veta vad som är fakta. Huruvida det var just råttornas fel att orgeln i Oberndorf var tyst julen 1818 (om den nu var tyst), ska vi t.ex. låta vara osagt - och kom det, som det sagts, en orgelbyggare ända från Zillertal för att reparera den var det i varje fall knappast bara fråga om en trasig luftbälg.
Hursomhelst hade prästen Joseph Mohr en julsångstext och en idé om att låta gitarren få ersätta orgeln. Organisten i Oberndorf, Frans Xavier Gruber, berättade själv 1854, alltså 36 år senare, följande - och det är nog den enda del av psalmens historia som vi torde kunna vara ganska säkra på:
Det var den 24 december 1818, som den dåvarande hjälpprästen herr Joseph Mohr vid den nyupprättade församlingen vid S:t Nicolaikyrkan i Oberndorf (nära Arnsdorf) överräckte en dikt till kyrkans organist, Franz Gruber (som vid tillfället också var skollärare i Arnsdorf), med begäran att han skulle sätta en passande melodi till dikten för två solostämmor, kör och gitarrackompanjemang. Denne uppfyllde redan samma afton den musikaliske prästens bestämda önskan och gav honom den enkla komposition som under julnatten sjöngs med mycket bifall.
Enligt Grubers redogörelse var det inte kantorn utan prästen som spelade gitarr till sången - Mohr sjöng dessutom tenorstämman medan Gruber tog basen. Enligt en vida spridd uppgift (som inte härrör från Gruber) skulle orgelreparatören från Zillertal (om det nu fanns någon) ha blivit mycket förtjust i sången och fått en avskrift med sej hem när han var klar med orgeln. Sången skulle enligt denna version ha blivit ännu mer populär i Zillertal än i Oberndorf, och därför en längre tid uppgivits vara "folkvisa från Zillertal" eller "från Tyrolen" - vilket tydligen är sant - tills Frans Gruber upplyste om det rätta förhållandet.
Men det är annars svårt att avgöra vad som är folklore - en del betvivlar t.o.m. att det var något särskilt fel med orgeln; en gitarrlåt kan man ju vilja ha ändå. Jag har t.o.m. sett antagandet att den gitarrintresserade liturgiförenklaren Mohr avsiktligt skulle ha saboterat orgeln, men då är vi definitivt inne på spekulationer!
Det vill synas som om åtminstone själva texten i huvudsak skrivits redan ett par år tidigare än julaftonen 1818 - år 1995 hittades nämligen en handskrift av sången där Mohr själv daterat texten till 1816. Men åtminstone musiken är enligt Gruber en julaftons verk. (Och Mohr kan ju faktiskt ha mints och/eller skrivit fel årtal...). Att vi av någon anledning sjunger refrängens inledning en ters högre än Gruber tänkte sej må väl vara hänt.
Idag kan man se "Stilla natt-muséet" i Stilla-natt-staden", gå med i "Stilla natt-sällskapet" m.m. Psalmen har översatts till mer än 44 språk, och spelade en viktig roll i "julefreden" 1914, som en av de julsånger soldaterna på bägge sidor kunde bäst utantill.
F Gruber:
Foto av Torsten Fogelqvist som skapade den slutgiltiga svenska versionen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar