Pilgrimsvandringen

358 Hemma, hemma får vi vila
efter slutad kamp och strid,
hemma, hemma hos vår Fader
väntar oss en evig frid.
Därför framåt, systrar, bröder,
löftesordet sviker ej
och vi kämpar inte heller
för ett ovisst mål, o nej!

2. Målet ligger ju framför oss,
vägen, den är ej så lång,
fastän den går ner i djupet
och i mörker mången gång.
Jesus slagit sig igenom,
vilken tröst för oss däri!
Genom honom, genom honom
övervinner också vi.

3. Därför upp, ni trötta händer,
upp, ja upp, ni matta knän,
och ni mörka otrostankar
och ni tvivel, vik nu hän!
Ordet säger ju att tiden,
väntanstiden är så kort,
fastän våra arma hjärtan
detta ständigt glömmer bort.

4. Litet mera eller mindre
utav jordens nöd och lust,
det betyder ju så föga
när vi hunnit hemmets kust.
När vi frälsta ser tillbaka
på vårt korta vandringståg,
vad, om litet mera solsken
eller moln däröver låg?

5. Hemma får vi ändå vila,
vila ut i Jesu famn,
efter alla vedermödor
både med och utan namn.
Där skall ingen fruktan vara,
ingen oro, ingen nöd,
ingen frestelse och plåga,
inga tårar, ingen död.

6. Därför låt oss ej förtröttas,
låt oss medan än är tid
verka Herrens verk på jorden,
om än under mycken strid,
ty på mödan följer vilan
som en ljuvlig nådelön,
och vårt verk är ej förgäves,
då ju Herren hör vår bön.

7. Hemma, hemma får vi vila,
vare det vårt fältrop här,
medan striden ännu varar,
ja, när den som hetast är!
Låt oss ropa till varandra,
var vi möts, vad än som sker:
hemma, hemma får vi vila!
O, vad önskar vi då mer?

Text: Lina Sandell
Musik:



359 Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
går vi till paradis med sång.

2. Tidevarv kommer,
tidevarv försvinner,
släkten följer släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glad pilgrimssång.

3. Änglarna sjöng den
först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig,
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.

Text: B S Ingemann 1850, C Bååth-Holmberg 1884
Musik: Schlesisk folkvisa/Breslau 1842



360 Min båt är så liten och havet så stort,
men Jesus har gripit min hand.
//: När Jesus styr båten, då går det så bra
på vägen till himmelens land ://

2. Nog möter mig motvind och dimma och storm,
men Jesus har gripit min hand.
När Jesus styr båten...

3. Jag vet ej om resan blir lång eller kort,
men Jesus har gripit min hand.
När Jesus styr båten...


361 Min framtidsdag är ljus och lång,
den räcker bortom tidens tvång,
där Gud och Lammet säll jag ser
och ingen nöd skall vara mer.

2. Ett oförgängligt arv jag har,
i himlen är det i förvar.
Och under prövotiden här
min Fader ger vad nyttigt är.

3. Pris vare Gud, som ställt det så!
Nu slipper jag att ängslig gå.
För mig han alltid sörja vill,
vad än som här må stöta till.

4. Så har jag frid uti min själ
och sjunger lycklig: allt är väl.
Jag vandrar trygg vid Faderns hand,
han leder mig till livets land.

5. Men, Herre Jesus, lär du mig
att leva mera helt för dig
den lilla tid jag har igen
på vägen hem till himmelen.

Text: Nils Frykman 1883, ngt bearb.
Musik: Nils Frykman 1883



362 O hoppets dag som klarnar opp
ur dödlighetens dimma!
Du skänker till mitt vandringslopp
av himlens ljus en strimma,
och brist och nöd
och sorg och död
flyr bort som nattens skuggor.

2. Förgås må världen med sin prakt,
sin ära, lust och lycka,
dock skall från vansklighetens makt
de sina Herren rycka,
ty döden har
sin udd ej kvar
för Herrens barn och vänner.

3. Jag livets dag ej slöse bort
på tidens små bekymmer!
Allt skall dock lämnas inom kort
när livets afton skymmer.
Mig följer blott
vad rätt och gott
i Kristi tro jag övat.

4. Så vill jag innan det blir natt
och vilans bädd tillagas
blott samla här åt mig den skatt
som ej från mig kan tagas,
blott söka här
det namn som är
i livets bok inskrivet.

5. Men Jesus, under dagens lopp
låt mig din nåd födnimma
och kom till mig med saligt hopp
i livets aftontimma.
Hos mig förbliv.
Är du mitt liv,
blir döden ock min vinning.

Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2008
Musik: Darmstadt


363 O hur saligt att få vandra
hemåt vid vår Faders hand!
Snart vi slutat ökenfärden
och gå in i Kanaans land.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod!

2. Här vid älvarna i Babel
tystnar ofta nog vår sång,
men vi väntar bättre dagar
i Jerusalem en gång.
Härligt sången där skall brusa...

3. Intet mörker där skall vara,
inga tårar, ingen nöd,
ingen synd och ingen plåga,
ingen djävul, ingen död.
Härligt sången där skall brusa...

4. Här vi skiljs ifrån varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas får i frid.
Härligt sången där skall brusa...

5. O, må ingen bli tilbaka
här i denna mörka värld!
Må vi alla där få mötas
efter slutad pilgrimsfärd!
Härligt sången där skall brusa...

Text: J Blomqvist, L P Ollén 1876
Melodi: R Lowry 1864