lördag 1 december 2012

228 Gå, Sion, din konung att möta





1. Gå, Sion, din konung att möta,
Jerusalem, gläds åt din Gud!
Strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud.
Var glad, var glad
och hylla din konung och Gud.

2. Han kommer från eviga fröjder,
han lämnar sin tron av kristall,
sin ära i ljusets palatser
och lägges på strå i ett stall.
Var glad...

3. Han kommer till jorden att bringa
ett offer på korsträdets stam,
att dö för vårt syndiga släkte
och föra rättfärdighet fram.
Var glad...

4. Han kommer ur graven med byte
och skuggornas boning blir ljus,
och gravarnas slumrare väckas
till liv utur seklernas grus.
Var glad...

5. Han kommer till sörjande hjärtan
och livet får annan gestalt.
Han kommer i makt att regera,
tills Gud uti alla blir allt.
Var glad...


Text (=SvPs1986 nr 108): Erik Nyström 1893 (51 år) efter Mary Elisabeth Servoss (1849-1906) "Be glad in the Lord and rejoice", ngt bearb. 1986
Musik: James McGranahan 1891

Detta är en av den flitige översättaren Nyströms få originalsånger, även om refrängen och melodin är hämtad från en sång av Servoss/MacGranahan. Sången skrevs i enkom för Svenska Missionsförbundets första egna sångbok 1893. Den sjungs vanligtvis i advent - de två sista stroferna någon gång vid påsktid - men är egentligen, precis som Var hälsad sköna morgonstund, en exposé över hela kyrkoåret, från start till mål.

Ingen psalm i psalmboken innehåller uppmaningen "Var glad!" i så många upprepningar - hela 25 gånger påminns man om det. (Närmast kommer Vid Betlehem en vinternatt med 24 "Var glad!"). Och författaren glömmer sannerligen inte heller att motivera varför vi har anledning att vara glada!

E Nyström:
J McGranahan:

2 kommentarer:

Anonym sa...

Visst har vi själ att glädjas, men orginalet var inte alls så upprepande:

1.
Gå, Sion, din konung att möta,
Jerusalem, gläds åt din Gud.
Strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.
vak upp, vak upp,
i jublande lovsång brist ut!
Vak upp, vak upp
och glad till hans skara dig slut!

2.
Han kommer från himmelska fröjder,
han lämnar sin tron av kristall,
sin ära i ljusets palatser
och lägges på strå i ett stall.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud,
var glad, var glad
och hylla din konung och Gud.

3.
Han kommer till jorden att bringa
ett offer på korsträdets stam,
att dö för vårt syndiga släkte
och föra rättfärdighet fram.
För dig, för mig
han trampade smärtornas stig.
För dig, för mig
på korset han offrade sig.

4.
Han kommer ur graven med byte,
och skuggornas boning blir ljus
och gravarnas slumrare väckas
till liv utur seklernas grus.
Vad ljus, vad ljus
från graven det nu strålar ut!
Vad liv, vad liv,
o död, nu ditt välde är slut!

5.
Han kommer till sörjande hjärtan,
och livet får annan gestalt.
Han kommer i makt att regera,
tills Gud uti alla blir allt.
Hans makt, hans prakt,
hans eviga välde besjung,
hans makt, hans prakt
som världarnas Herre och Kung!

Andreas Holmberg sa...

Sionstoners version ;o). Ja, det beror på vad man betraktar som originalet - Mary Elisabeth hade en massa "rejoice", men Erik Nyström är kanske verkligen "skyldig" till de större variationerna. Som onekligen är fina, bitvis rent av ståtliga, även om vi i tredje versen får ett "stig/mig"-rim som idag betraktas som otympligt. Tack för påminnelsen - väl värd att beakta vid kommande revisioner!