Alt. koral (sjungs i Tyskland):
1. Är Gud i himlen för mej,
må allt gå mej emot,
platt ingen skada gör mej
all världens våld och hot.
Vad hjälper mot mej strida
med än så mäktig här,
om Gud är på min sida
och jag har honom kär?
2. Min tillförsikt jag grundar
på Kristus och hans blod.
Vad än i tiden stundar,
han ger mej frid och mod.
I livets svåra lägen
han är mitt fasta stöd.
Han följer mej på vägen,
han ger mej livets bröd.
3. En boning han bereder
åt mej i Faderns hus,
han dag från dag mej leder
och skänker livets ljus.
Den han ur domen tagit
ska ej i döden dö,
den han från synden tvagit
blir vitare än snö.
4. Hans Ande i mitt hjärta
med tröst och kraft ska bo,
fördriva sorg och smärta
och skänka själen ro.
Om sej bekymmer hopar
han ger de rätta råd.
Han lär mej Abba ropa
i barnaskapets nåd.
5. När stum är hjärtats trängtan
och tungt är själens kval,
han talar ut min längtan
i outsägligt tal.
Och fuktar än med tårar
jag varje dag mitt bröd,
min Jesus mej utkorar
till frälsning ur all nöd.
6. Ej lidandet och nöden,
ej tidens lust och fröjd,
ej livet eller döden,
ej djuphet eller höjd,
ej onda makters vilja,
ej list, om än så stor,
kan från Guds kärlek skilja
den som på Kristus tror.
7. Min själ av fröjd må sjunga
och inte sörja mer,
nu jubla kan min tunga,
ty sommarsolen ler.
Min sol, du evigt klara,
min Herre Jesus kär,
kom du att uppenbara
vad i Guds himmel är.
Text: Paul Gerhardt 1656 (49 år), Johan Alfred Eklund 1911 (47 år), bearb.
Musik: Melchior Teschner 1615 (31 år)
1. Är Gud i himlen för mej,
må allt gå mej emot,
platt ingen skada gör mej
all världens våld och hot.
Vad hjälper mot mej strida
med än så mäktig här,
om Gud är på min sida
och jag har honom kär?
2. Min tillförsikt jag grundar
på Kristus och hans blod.
Vad än i tiden stundar,
han ger mej frid och mod.
I livets svåra lägen
han är mitt fasta stöd.
Han följer mej på vägen,
han ger mej livets bröd.
3. En boning han bereder
åt mej i Faderns hus,
han dag från dag mej leder
och skänker livets ljus.
Den han ur domen tagit
ska ej i döden dö,
den han från synden tvagit
blir vitare än snö.
4. Hans Ande i mitt hjärta
med tröst och kraft ska bo,
fördriva sorg och smärta
och skänka själen ro.
Om sej bekymmer hopar
han ger de rätta råd.
Han lär mej Abba ropa
i barnaskapets nåd.
5. När stum är hjärtats trängtan
och tungt är själens kval,
han talar ut min längtan
i outsägligt tal.
Och fuktar än med tårar
jag varje dag mitt bröd,
min Jesus mej utkorar
till frälsning ur all nöd.
6. Ej lidandet och nöden,
ej tidens lust och fröjd,
ej livet eller döden,
ej djuphet eller höjd,
ej onda makters vilja,
ej list, om än så stor,
kan från Guds kärlek skilja
den som på Kristus tror.
7. Min själ av fröjd må sjunga
och inte sörja mer,
nu jubla kan min tunga,
ty sommarsolen ler.
Min sol, du evigt klara,
min Herre Jesus kär,
kom du att uppenbara
vad i Guds himmel är.
Text: Paul Gerhardt 1656 (49 år), Johan Alfred Eklund 1911 (47 år), bearb.
Musik: Melchior Teschner 1615 (31 år)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar