onsdag 20 januari 2010

588 Gud sina barn med vishet leder




1. Gud sina barn med vishet leder.
Han skiftar glädje och besvär.
Ett barn som får allt vad det beder
sin egen ofärd snart begär.
Så lär en gång att döma rätt
om denne Faders delningssätt!

2. Om alla skatter från oss fore,
så blir dock Jesus hos oss kvar!
Om ingen vän i världen vore,
en vän i Jesus jag dock har.
Den sej åt honom anförtror
av lyckans skiften ej beror.

3. Så falle då på våra kinder
ej mera någon tröstlös tår.
Vår nöd med Jesus oss förbinder,
ja, vi är hans och han är vår!
Han våra sorger skall till slut
likt våra synder plåna ut.


Text: Benjamin Schmolck 1704 (32 år), sv. övers. Olof Kolmodin 1734, bearb.
Musik: Ur Haeffners koralbok 1820

Inga kommentarer: