1. En stark förtröste ej på makt
och på sin visdom ej en vis.
Vad är dock lycka, fröjd och prakt
och jordagods och mänskopris?
Fåfänglighet! Förgänglighet!
2. När samma jord man famna ser
en dagakarls och konungs ben,
vad säger mindre eller mer
en mullhög eller marmorsten?
Fåfänglighet! Förgänglighet!
3. Se, den som nyss på maktens höjd
av böjda skaror dyrkan fått,
för dödens makt nu själv nedböjd,
bekräftar stum all världens lott:
Fåfänglighet! Förgänglighet!
4. O mänskor, mänskor, frukta Gud
som ensam evig spira bär!
Hans löften varar och hans bud,
allt annat under solen är
fåfänglighet, förgänglighet.
och på sin visdom ej en vis.
Vad är dock lycka, fröjd och prakt
och jordagods och mänskopris?
Fåfänglighet! Förgänglighet!
2. När samma jord man famna ser
en dagakarls och konungs ben,
vad säger mindre eller mer
en mullhög eller marmorsten?
Fåfänglighet! Förgänglighet!
3. Se, den som nyss på maktens höjd
av böjda skaror dyrkan fått,
för dödens makt nu själv nedböjd,
bekräftar stum all världens lott:
Fåfänglighet! Förgänglighet!
4. O mänskor, mänskor, frukta Gud
som ensam evig spira bär!
Hans löften varar och hans bud,
allt annat under solen är
fåfänglighet, förgänglighet.
Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar