Ordet

90 Dig, ljusens Fader, vare pris:
jag fick till rikedom
det ord som gör den fromme vis
och gör den vise from.

2. Hur ljuvt, hur hjärtligt talar du
i detta dyra ord
till mig som går, ett barn ännu,
o Fader, på din jord!

3. Väl har naturens rika prakt
med tusen stämmors ljud
till min försagda tanke sagt
att du är stor, o Gud.

4. Din väldighet, ditt majestät,
ditt underfulla råd
jag såg i solens höga fjät
och gräsets minsta tråd.

5. Dock låg för mig din mening skymd,
ditt hjärta jag ej fann,
och i en mörk, oändlig rymd
jag som ett stoft försvann.

6. Men gryning blev kring Sinai,
på Tabor uppgick dag,
och själen såg, från töcken fri,
din lag, ditt välbehag.

7. Förklarat för mitt samvete
stod helighetens bud.
Till hjärtat flöt hugsvalelse
med nådens milda ljud.

8. Och tidens kval fick sammanhang
med evighetens tröst,
och himlarösters återklang
blev hörd i jordiskt bröst.

9. O människa, det är dig sagt
vad Gud av dig begär.
Vad han uppå ditt hjärta lagt
din egen sällhet är.

10. I enfald och i ödmjukhet
håll dig till Herrens ord
och låt, när du hans vilja vet,
hans vilja bliva gjord.

11. Du genom Kristus allt förmår,
som själv dig mäktig gör,
när dig hans Ande leda får
och dig hans kärlek rör.

12. Sann tro på Gud och på hans ord
och kraft att göra gott
och frid i himmel och på jord
är kristnas kall och lott.

13. Till denna lott, till detta kall
mig nåd, o Jesus, giv.
Då vet jag vad jag göra skall
att få ett evigt liv.

14. I dig är Faderns välbehag,
i dig vår salighet,
o Jesus Krist, i går, i dag
och i all evighet.

Text: Johan Olof Wallin 1816
Musik: Tysk 1710


91 En dyr klenod, en klar och ren
oss unnats här att äga,
den pärlor, guld och ädelsten
på långt när ej uppväga.
En skatt, den yppersta på jord,
få vi vår egen kalla,
den skatten är Guds helga ord
som hörer till oss alla.

2. När annat, som vi akta värt
att äga här och spara,
av rost och mal och tid förtärt,
hör upp vår fröjd att vara,
när dagens verk förgås med hast,
ja, förr än afton stundat,
står än Guds ord så nytt och fast
som när det först vart grundat.

3. Det tärs av ålder ej och tid,
om den ock evigt räckte.
Det går med samma kraft och frid
från släkte och till släkte.
Guds ord förblir i evighet,
när annat allt har farit.
Det ej av tidens växling vet,
likt Gud, som evigt varit.

4. Det kära ord, det enkla ord,
som mänskor dock förgäta,
var är en mänsklig visdom spord
som sig därmed kan mäta?
Var giver världen oss en grund
så fast att därpå bygga
som ordet av Guds egen mun,
det eviga och trygga.

5. Har jag det ordet sökt till stöd,
när andra stöd mig svikit,
från världens hav, dess storm och nöd,
in i den hamnen vikit,
då vet jag vad jag tryggas vid,
var jag kan fasthet finna,
då känner jag en ort av frid,
dit inga sorger hinna.

6. Som vattenfågeln dyker ned
i fjärdens klara bölja
att minsta fläck av stoft därmed
från sina vingar skölja,
så tvår sig anden ren och skär
i ordets djup, det klara,
och känner att hans hem det är,
där han i fröjd får vara.

7. Välsignat vare, Gud, ditt namn,
och utan ände prisat,
att du till säker tröst och hamn
oss alla vägen visat.
Vem är nu fattig, vem är rik,
när ej ditt ord oss fattas?
Den ene har, den andre lik,
ju det som mest må skattas.

Text: Johan Lundvig Runeberg 1857
Musik: Wittenberg 1526


92 Framfaren är natten
som höljde vår jord
och funnen är skatten,
Guds heliga ord.
Det folk som hölls fånget
i mörker och kval
ser ljuset uppgånget
i skuggornas dal.
Och människofunder
som dimmor förgår,
men sanningens grunder
orubbliga står.
Guds kyrka sig gläder.
Halleluja!

2. Vår gärning ej gagnar
till salighetsgrund,
försvinner som agnar
i prövningens stund.
På Kristus vi bygga,
på honom vi tro,
så varda vi trygga
och själen frår ro.
Vår ande sig gläder
och fröjdas i Gud.
Han själv oss ikläder
rättfärdighetsskrud
som Kristus förvärvat.
Halleluja!

3. Än vårdar och föder
vår herde sin hjord,
oss styrker och stöder
med sanningens ord.
Se, dukat är bordet
med himmelskt bröd,
en läkedom vordet
mot synder och nöd.
Och Anden oss renar
i döpelsens bad,
med Gud oss förenat,
att bo i en stad
där Kristus är Konung!

4. Som stjärnornas skara
i midnattens väkt,
så tallös skall vara,
o Sion, din släkt.
Som talet av droppar
i daggens mängd,
som blommor och knoppar
i sommarens ängd.
Ett folk såsom sanden
vid havets strand
Gud leder vid handen
till löftenas land:
det himmelska kanan! Vad är det?

*5. Upp, Sion, att prisa
och lova din Gud
och vördsamhet visa
hans heliga bud.
Hans under vi skådat,
hans sanning vi sport,
han har oss benådat och saliga gjort.
Se, jorden förbrinner
och himlen förgår
som blomstren försvinner.
Guds ord dock bestär
och evigt förbliver. Halleluja!

Text: Svante Alin
Musik: "Vad ljus över griften", alt. Andreas Holmberg 1991

93 Helga Bibel, Herrens ord,
största skatt på denna jord!
Denna bok mej troget lär
vad jag varit, gjort och är.

2. Den bestraffar synd och fel,
lär hur Kristus frälst min själ,
den har dömt och friat mej,
visat väg som öppnat sej.

3. Bibeln är mitt säkra stöd,
ger mej tröst i all min nöd,
lovar fröjd och härlighet,
evigt liv och salighet.

Text: T Truvé, bearb. A.H. 2007
Musik: F Pira


94 Hör här de helga 10 bud,
som genom Moses Herren Gud
oss gav på berget Sinai.
Ja, tala Gud, så lyssnar vi.

2. Jag, Herren Gud, din Gud är en,
från andra gudar håll dig ren,
till mig sätt all din tro och lit,
mig lyd och älska med all flit.

3. Mitt helga namn missbruka ej,
ditt tal skall vara ja och nej.
Åkalla mig i nödens stund
och prisa mig av hjärtats grund.

4. Min vilodag skall helgas väl,
till sabbatsro för kropp och själ.
Ditt eget verk låt stilla stå,
mitt ord i dig må verka då.

5. Glöm ej att hedra mor och far
den tid du ännu har dem kvar,
för att du länge leva må
och för att det dig väl skall gå.

6. Stå inte efter andras liv,
förhindra ilska, hat och kiv.
Sök själv ej hämnd, ha tålamod,
var också mot din ovän god.

7. Du skall ej heller göra hor,
ty därpå följer plåga stor.
Men trogen mot den maka var,
som Herren Gud dig givit har.

8. Du skall ej stjäla. Håll dig fri
från ocker och bedrägeri.
Själv på ett ärligt sätt dig föd
och hjälp din nästa i hans nöd.

9. Bär aldrig falska vittnesbörd,
tyd till det bästa allt du hör.
Var rädd om andras goda namn,
sprid inte ut all brist och skam.

10. Din nästas hustru, hus och hem,
begär ej, ha ej lust till dem,
Men gör emot en annan så,
som du vill att dig själv skall gå.
_ _ _

11. Gud dessa bud oss givit har,
att synden må bli uppenbar
och människan rätt lära må
den tjänst och kärlek Gud bör få.

12. Hjälp oss därtill, o Jesus kär,
som Medlaren hos Fadern är.
Vår kärlek är så kall och tom,
men du tog på dig lagens dom.

Text: Martin Luther, A.H. 1992, 2007
Musik: Rut Lindmark

95 Inga andra gudar -
hör Guds första bud!
Ingen får tillbedjas,
ingen utom Gud.

2. Låt oss inte synda
mot Guds stora namn.
Håll det andra budet,
det är oss till gagn.

3. Tredje budet talar
om vår vilodag.
Håll den dagen helig
till Guds välbehag.

4. I det fjärde budet
nämnes far och mor.
Håll dem högt, och se -
välsignelsen blir stor.

5. Du skall inte dräpa,
lyder femte bud.
Livet, det är heligt,s
säger Herren Gud.

6. Buden skapar trygghet
när vi följer dem.
Sjätte budet skyddar
äktenskap och hem.

7. Nummer sju i raden
är ett välkänt bud:
du ska inte stjäla,
säger Herren Gud.

8. Budet nummer åtta,
låt oss minnas det:
du får inte söla
andras rykte ned.

9. Budet nummer nio
handlar om begär.
Girighet och avund
dömer Herren här.

10. Sista bud vi fick av
Gud, vår käre Far:
du skall ej begära
det din nästa har.

Text: Okänd
Musik: F Filitz (=Jesus, jag dig älskar (SvPs))

96 Nu fröjda dig, du vida jord,
åt Herrens nåd och helga ord,
predikat med apostlars röst
och givet oss till evig tröst.

2. När Kristus hade fullgjort allt
som Fadern honom anbefallt,
han sände, efter Guds beslut,
kring jorden sina vittnen ut.

3. Olärda var de, enkla män,
men genom tron på Frälsaren
dock deras ord den styrka fann
som världens vishet övervann.

4. Det var om den uppståndne Krist
de vittnade båd först och sist,
om nåden som i honom här
åt hela världen vunnen är.

5. Där ordet blev predikat klart
omvändes hjärtan underbart.
De andligt döda väcktes opp
till liv i kärlek, tro och hopp.

6. Än ljuder detta glada bud
om bättring inför Herren Gud,
om tro på Sonen Jesus Krist,
vår hjälpare mot synd och brist.

7. Gud, lär oss lyssna och förstå
och öppna våra hjärtan så
att ordets helga rikedom
ej blir för oss till straff och dom.

8. Låt oss betänka det var stund
och bära det i hjärtats grund,
och så i tro och kärlek rätt
dig prisa, som ditt ord oss gett.

Text: Latinsk 900-talet, Olaus Petri 1536, bearb.
Musik: Worchester hymnairum 1200-talet/Michael Weisse 1531


97 O Fader vår, barmhärtig, god,
som oss till dig vill kalla,
och stänka oss med Kristi blod,
som rena kan oss alla,
låt komma, Gud, till oss ditt ord,
det heliga och klara,
låt det i mörkret på vår jord
vår ljusa stjärna vara.
Låt ingen vilse fara.

2. Men alla ropar vi till dig,
vår nöd oss därtill driver,
ty ingen tar ditt ord till sig
om du ej nåd oss giver.
O käre Fader, tänk därpå
att djävulen vill blanda
sitt ogräs i din säd, och få
oss alla sig tillhanda.
Så sänd till oss din Anda.

3. O Gud och mänska, Jesus Krist,
som synden på dig lade,
du känner bäst vår stora brist,
du dog för oss, du sade.
O Jesus, du vår broder kär,
ditt löfte vi påkallar,
låt Hjälparen oss komma när
som sanning lär oss alla.
Låt oss ej från dig falla.

4. O du Guds helge Ande, kom!
Slit sönder satans snara.
Giv ordet i vårt hjärta rum
och oss i tron bevara,
så att envar må heliggjord
lovsjunga dig med gamman
och Jesu Kristi dyra ord
oss leda allesamman
till himlens glädje. Amen!

Text: Olaus Petri 1526
Musik: Medeltida/Magdeburg 1524 alt. R Norén


98 O Jesus Krist, bli hos oss kvar,
ty kvällens mörker kommit har.
Din helga läras klara ljus
låt alltid lysa i vårt hus.

2. Din kyrka hjälp, o Jesus Krist,
trots all vår tröghet, köld och brist.
Låt ordet alltmer framgång få
och ut till alla själar nå.

3. Behåll oss fasta vid ditt ord,
förhindra satans själamord
och giv din kyrka nåd och frid,
sann enighet och mod till strid.

4. Nu vill förnuftet mästra dig
och inte låta rätta sig.
Det vill ej dina vägar gå,
men nya budord hittar på.

5. De stolta andra dämpa ned,
som, snabba efter tidens sed
att ändra om varhelst de kan,
förfalskar så din lära sann.

6. Men saken, äran först och sist
är din och inte vår, nej visst!
Stå därför bi din lilla hjord
som tror och litar på ditt ord.

7. Ditt ord är i vår nöd och sorg
vår säkra tröst och fasta borg.
Därvid behåll oss, Herre kär
- allt annat är förgängligt här.

8. Giv att ditt ord oss lyser så,
att vi i mörkret ej må gå,
men genom denna jämmerdal
må vandra till din himmelssal!


99 Omkring ditt ord, o Jesus,
oss stilla gör,
och fram till livets källa
av nåd oss för.
Du ser i varje hjärta
dess djupa nöd,
du ensam kan oss mätta
med livets bröd.

2. Var, Herre, själv oss nära,
din kraft gör spord
med ljus kring nya vidder
av livets ord.
Låt något fridlöst hjärta
dig möta här
och se och smaka, Herre,
hur ljuv du är.

3. Led oss alltmer, o Jesus,
i ordet in
och öppna våra ögon
för nåden din.
Det djup av idel kärlek
som bor i dig
låt över varje hjärta
få gjuta sig.

Text: Anna Ölander 1900
Musik: Friedrich Silcher 1842


100 Ordets Herre, du har givit
oss ditt ord till fröjd och tröst.
Där har oss förunnat blivit
att få höra klart din röst.
Giv den nåden ock åt mig
att i ordet finna dig!

2. Alltför svagt är mänskans öga,
bländas lätt av himlens sken.
Att förstå din vishet höga
är vår tanke alltför klen.
Jesus, hjälp mig du att jag
kan få se din sannings dag.

3. O Gud Fader, du som sänder
ordets tröst till varje ort,
när en själ till dig sig vänder
stänger du ej nådens port.
Öppna den nu ock för mig,
låt mig alltid höra dig.

4. Jesus, som ditt liv ej sparat,
du som Faderns tankar vet,
du har för oss uppenbarat
all hans kärleks hemlighet.
Jesus, min förlossare,
låt mig dig i ordet se.

5. Sannings Ande, du som leder
själen med din sannings ljus,
himladuva, jag dig beder:
kom med nåd till hjärtats hus!
Stanna med din styrka där,
mana, tukta, trösta, lär!

6. Lär mig, Gud, ditt ord betrakta
flitigt och av hjärtats grund.
Hjälp mig att det heligt akta,
håll det för mig varje stund.
Trons fördolda planta så
skall ur ordet styrka få.

Text: Olof Kolmodin 1734, bearb.
Melodi: Heinrich Albert 1642


101 "Skrifternas tröst", o vad det klingar,
himmelska toner, ljuvlig musik.
Tröst i all nöd, glädje den bringar,
hopp bortom graven, himmel så rik.
"Skrifternas tröst", o vilka flöden,
talet om korset kraften ej mist.
Ljus i vår natt, liv mitt i döden,
manna i öknen utan all brist.

2. Strålande sol, eldstod i natten,
skuggrika palmträd skrifterna är.
Källa så klar, levande vatten,
kärlekens hav som seglaren bär.
Skrifternas tröst...

3. Sinais röst, domslut som skallar,
som ställer syndarn brottslig för Gud.
Skrifternas tröst milt honom kallar:
"Allt är fullbordat", ljuder dess bud.
Skrifternas tröst...

4. Himmelska moln, skurar som giver
törstande ängar fägring och prakt.
Strömmar av nåd, ord som förbliver,
talet om Jesu frälsande makt.
Skrifternas tröst...

Text: K G Sjölin 1917, ngt bearb
Musik: K G Sjölin 1917

102 Tack för ditt nådesord,
ljus på min stig,
tack för ditt rika bord,
dukat för mig.
Tack för ditt dyra blod,
tack för din Ande god,
tack för ditt tålamod,
Herre, med mig.

Text: Lina Sandell
Musik: L Mason 1856


103 Ungdom, som går ut i världen,
o låt bibeln följa dig,
lysa dig på levnadsfärden,
leda dig den rätta stig,
varna dig för dolda snaror,
draga ock din fot ur dem,
och bland bränningar och faror
leda mot ett himmelskt hem.

2. Herrens ord skall aldrig svika,
om allt annat sviker dig,
och än mer: det har tillika
ensamt evigt liv i sig.
Men vad gagnar dig all världen,
om du tappar bort din själ,
om du uti synden, flärden
glömmer bort ditt sanna väl?

3. Många röster skall du höra,
som ej utgått från din Gud.
Mången ton skall nå ditt öra
av förakt för Herrens bud.
Men den goda herderösten,
du ock hört i livets vår,
må den intill levnadshösten
följa dig, vart än du går!

4. Mänsklig visdom kan ej rädda
från fördärv och dödens stig.
Jordisk ära kan ej bädda
graven mjuk och varm åt dig.
Men det ord som evigt bliver:
ordet om vår Herre Krist,
liv i själva döden giver
och ett rum i himlen sist.

5. O så låt det dyra ordet
följa dig, vart än du går!
Vid det rika nådebordet
kraft för vandringen du får.
Ingen nöd och ingen lycka,
ingenting på denna jord,
skall ur Herrens hand dig rycka,
om du bliver vid hans ord.

Text: Lina Sandell
Musik: Göran Stenlund


105 Vadhelst här i världen bedrövar min själ
med ordet om Jesus det alltid blir väl.
Och om jag ej känner min lycka alltid,
i tron på det ordet jag ändå har frid.
Ack, saliga ro
på Jesus få tro
och äga Guds ord i sitt bo!

2. När synden förskräcker och ängslar min själ,
jag litar på ordet om Jesus likväl.
Min synd är mot Jesus som gnista mot hav,
den slocknar, försvinner i djupaste grav.
Ack, saliga ro...

3. När frestelsens stormar för mäktiga blir,
visst fäller jag modet, men håller dock i:
Du Gud, är min fulla rättfärdighet än,
min seger, min starkhet - jag säger igen:
Ack, saliga ro...

4. När livet blir mörkt, jag är ängslig och svag,
jag skådar i ordet, och där är det dag.
Ser andra jag rika och mig dem ej lik,
jag skådar i ordet - och där är jag rik!
Ack, saliga ro...

Text: Agata Rosenius 1847, bearb.

106 Vi äger det fasta, profetiska ordet,
och vi gör så väl, om vi aktar därpå!
Guds Ande har däri för oss dukat bordet
av kostliga rätter, att leva vi må.
Ett ljus vill det ordet oss vara
i vildmarkens mörker också,
tills morgonens stjärna, den klara
skall härligt för själen uppgå.

2. Den stjärnan är Jesus, den själabrudgummen,
som köpt oss åt Gud med sitt heliga blod.
O att hela världen den saken förnumme,
hur han har vår sak i vårt ställe gjort god!
Helt visst skulle tacksamhetstonen
då höjas från söder till nord
till honom som sitter på tronen
och vårdar sin dyrköpta hjord.

3. O Gud, låt oss ännu i nåd få behålla
ditt heliga, rena, välsignade ord!
Se, satan begärt att de dina få sålla,
så håll oss var dag vid ditt dukade bord.
Du känner vår vanmakt i striden,
men seger i dig vi dock har!
Ja, för oss till eviga friden,
så sjunger vi halleluja!

Text: Alma Andersson-Bruce (1920-talet), ngt bearb. A.H. 2007
Musik:


Andra utmärkta psalmer om Guds ord som av upphovsrättsliga skäl inte kan publiceras här:

BOKEN OM JESUS ÄR BOKEN FÖR MEJ
Text:
Musik:

MIN GUD HAR JAG ALDRIG SETT
Text: Juhani Martikainen (Sionsharpan)
Musik: Juhani Martikainen

ÖPPNA DIN BIBEL DÄR ORDET STÅR SKRIVET
Text: Eva Norberg (Kyrksång)
Musik: M Thyresson Hedin