1. Mitt i livet lever vi
under döden fångna.
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena.
Men nog kan man ju gräma sej,
att vi så förtörnat dej.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i den bittra dödens nöd.
Kyrie eleison.
2. Mitt i dödens kamp så svår
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står
och som vill oss fria?
O Herre, du allena.
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd.
Kyrie eleison.
3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena,
du som ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst.
Kyrie eleison.
Text: v. 1 latinsk antifon från 1000-talet ("Media vita in morte sumus"), v.2-3 Martin Luther 1524, sv. övers. Olaus Petri. bearb. A.H. 18/10 2016
Musik: Medeltida, bearb. Wittenberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar