1. Glada vi nu halleluja vill sjunga,
lekfulla jublar nu hjärta och tunga.
Herren oss hjälper, vår hunger han mättar,
synden förlåter och bördorna lättar.
2. Allt som har anda ska lovsjunga Herren,
jubla från morgonen ända till kvällen.
Vägen och livet i Kristus vi funnit,
döden och satan har han övervunnit.
3. Ångrande syndare rikt han benådar,
håller bestämt vad i ordet han lovar.
Till sina älskade barn vill han ha oss,
hur ska han någonsin kunna bedra oss?
4. Tack, Fader vår, som oss löste ur banden,
evigt högtlovad med Sonen och Anden.
Du som har varit och är utan ände,
tack att ditt ansikte du till oss vände!
Text: Johann Agricola, N.F.S. Grundtvig, övers. A.H. 1991.
[Jfr M.B. Landstads (!) översättning i Den danske salmebog (!) med melodi av Johann Walther 1524!]
Musik: Ludvig Mathias Lindeman (melodin och sättningen ovan), men jämför även Michael Praetorius´ melodi till den tyska texten, samt Kristian P. Åsmundstads sätt att "syngje gåmålt".
Denna psalm finns med i Göteborgspsalmboken (från år 1650) och den officiella karolinska psalmboken (1695 års), där den står som nummer 165 under rubriken "Om Christi uppståndelse". Språkdräkten är dock där särdeles klumpig, versmåttet verkar inte ha stora likheter med förlagan (jfr melodin som är en ursprungsvariant av den till Vad ljus över griften!), och i 1819 års psalmbok togs psalmen inte in.
Nikolaj Frederik Severin Grundtvig gjorde dock under 1800-talet en mer lättflytande version av Agricolas lovpsalm, som vi här ovan ser översatt till svenska. Själva innehållet verkar välbevarat, vare sej man jämför med den tyska texten eller 1695:165.
Tysk text med melodi av Michael Praetorius:
Fröhlich wollen wir Halleluja singen,
aus heisser Begier unsers Herzens springen,
sein Gnad vertilget hat all unsre Sünden.
In ihm haben wir reiche Schätze funden.
Alls was lebt auf Erden, solle Gott loben,
reichlich ist sein Gnad über uns erhoben.
Freud, Leben, Stark und Kraft han wir ererbet,
Höll, Tod, Teufels Macht ist durch ihn verderbet.
Gott sagt Gnade zu alln, die ihm vertrauen,
Trost und Hilf schickt er den´n, so auf ihn bauen,
Fest, stet er Treue hält ohne List und Trügen,
wie sein Wort vermelt, denn er kann nicht lügen.
Gott sei Lob, Ehr, Preis und sein eigen Sohne,
und dem Heilgen Geist mächtig in ein Trohne,
von Anbeginn er war, bleibt bis ans Ende.
All Welt sieht klar, Herr, von uns nicht wende.
aus heisser Begier unsers Herzens springen,
sein Gnad vertilget hat all unsre Sünden.
In ihm haben wir reiche Schätze funden.
Alls was lebt auf Erden, solle Gott loben,
reichlich ist sein Gnad über uns erhoben.
Freud, Leben, Stark und Kraft han wir ererbet,
Höll, Tod, Teufels Macht ist durch ihn verderbet.
Gott sagt Gnade zu alln, die ihm vertrauen,
Trost und Hilf schickt er den´n, so auf ihn bauen,
Fest, stet er Treue hält ohne List und Trügen,
wie sein Wort vermelt, denn er kann nicht lügen.
Gott sei Lob, Ehr, Preis und sein eigen Sohne,
und dem Heilgen Geist mächtig in ein Trohne,
von Anbeginn er war, bleibt bis ans Ende.
All Welt sieht klar, Herr, von uns nicht wende.
Jfr psalm 165 i den karolinska psalmboken:
Gladelig´ wele wi Halleluja sjunga,
med kärlighetens begäring,
både med hjärta också med tunga
Gud prisa för hans nåd och miskund.
Han hafwer oss löst af all wår synd;
till salighet och allsköns tröst
är han oss allom upprunnen.
Allt det, som lefwer på jorden, skall Gud ära.
Rundelig´ hans nådes lof att bära;
nåde, lif, styrka och dertill kraft,
i Christo hafwe wi makt.
Helwetet, döden och djefwulens wåld,
hafwer han förderfwat för wåra skuld.
Wi tacke dig o Herre!
Gud tillsäger allom sina nåde,
som sig på honom förlåta;
han gifwer dem tröst emot synd och wåde,
och är dem biståndig i alla måtto,
utan allt swek och arga list,
såsom hans ord oss lära wisst.
Din frid öfwer oss, o Herre!
Gud Fader ware lof och ära,
så ock hans Son, wårom Herra,
och dertill med den Helga And´,
som oss alltid gör bistånd,
ifrån ewighet och till ewighet
hafwer warit och blifwa skall,
alltid förutan ände!
Porträtt av Johann Agricola (träsnitt från 1500-talet):
Porträtt av N.F.S. Grundtvig:
Porträtt av Ludvig Mathias Lindeman:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar