1. Ditt lidande har nått sitt slut.
O Jesus, du har kämpat ut
för oss den svåra striden.
Ej förr än frid åt oss du vann,
du ville njuta friden.
2. Så vila, gode Herde, nu.
Du förr ej fristad haft, där du
ditt huvud luta kunnat
Det tjäll du ej bland mänskor fann
dig hårda klippan unnat.
3. Du stilla grav, du sälla bo,
min Jesus helgat har din ro.
När dödens afton skymmer,
som han jag somna skall förnöjd
från möda och bekymmer.
4. Du tunga sömn, du långa natt,
min Jesus målet för dig satt!
När livets morgon flammar,
som han jag träda skall med fröjd
ut ur min vilokammar´.
Text (=SvPs1986 nr 460): Johan Olof Wallin 1816 (37 år)
Musik: 1400-talet/Zürich o 1552
Liksom andra psalmer i samma ämne har denna haft små utsikter att nå "psalmtoppen". Den har i princip bara sjungits en dag om året, på långfredagens afton, och i motsats till samme författares julottepsalm kan denna psalm inte påräkna någon större församling på "sin stora dag"; det är nog bara strödda psalmsångare i den mån det i socknen alls längre förekommer någon gudstjänst på temat Jesu begravning.
Men psalmen är, som så ofta hos Wallin, en skön förening av form och innehåll. Observera att de skenbart orimmade fjärderaderna faktiskt rimmar - med varandra! (Fjärderaden i v. 1 med den i v. 2 resp. v. 3 med v. 4!). Stilen är lakonisk och psalmen kort, passande nog närapå i s.k. stenstil. Namnet Jesus betonas tidigt i andra raden i tre av fyra strofer, och där så ej sker anknyts till epitetet den gode Herden (som enligt Jesus själv ger sitt liv för fåren, se Johannesevangeliet kapitel 10).
Liksom Jesper Svedbergs psalm om Jesu begravning, Så är fullkomnat, Jesus kär, börjar också denna psalm med att tilltala den döde (om än nu enligt kristen tro åter levande) Frälsaren - men i v. 3 tilltalas graven och i v. 4 rent av själva döden, så det är nog även i de två första verserna snarare en retorisk form, en s.k. invokation, än en bön (som det dock faktiskt är fråga om i Svedberg-psalmens fall).
J O Wallin:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar