Alt. melodi:
1. Du som oss frälst ur syndens band,
ur dödens natt och avgrundsbrand,
du höjs från vansklighetens land
till ära på Guds högra hand.
2. Du Faderns verk fullbordat har
och till din Faders boning far,
men är osynlig hos oss kvar
när skyn dig från vår åsyn tar.
3. En herde för din kära hjord
du leder oss med livets ord.
Din kärlek verkar på vår jord
i dopets bad, vid nådens bord.
4. Till tidens slut din lära än
skall leda jordens vandringsmän,
till dess du kommer hit igen
med härlig makt från himmelen.
5. Säll den som fast i tron består
och bär sitt kors i dina spår!
Dit du har gått med fröjd han går
och av din hand sin krona får.
Text: Johan Olof Wallin 1814 (35 år), ngt bearb.
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), alt. Carl Nielsen
Detta är den tidigare av Wallins två himmelsfärdspsalmer. Länge var den mer "romantiska", i somligas öron nästan trånsjuka Till härlighetens land igen från 1816 den överlägset mest älskade och sjungna - det var ju också den som togs med i den ekumeniska psalmboksdelen 1986. Men denna himmelsfärdspsalm är mer "nyktert" koncis och betonar starkare Kristi fortsatta verk här på jorden, genom "livets ord, dopets bad och nådens bord."
En läropsalm är den med mindre av de personliga känslouttrycken, och kanske inte så ofta sjungen på våra gökottor. Men liksom den andra himmelsfärdpsalmen av Wallin är den en tillbedjanspsalm, där tilltalet - om än här inte någon direkt bön - riktar sej till den himlafarne Frälsaren.
Rent formellt är den här psalmen ovanlig genom att varje vers genomgående är "fyrrimmad" (där alltså varje rad slutar med ord som rimmar på varandra). Bara nattvardspsalmen Säll den som håller Jesus kär är lika tätt helrimmad i vår psalmbok (tidigare även En syndig man).
Crügers lättsjungna påskkoral passar utmärkt även till denna psalm - Himmelsfärdsdagen räknas ju till "påsktiden", Fyrtiondedag Påsk skulle dagen kunna kallas precis som Kyndelsmässodagen är Fyrtiondedag Jul. Men sjunger man den inte på gökottan kan man gärna sjunga den under andakter och övriga samlingar under hela Kristi Himmelsfärdsveckan. Varför inte hemma?
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), alt. Carl Nielsen
Detta är den tidigare av Wallins två himmelsfärdspsalmer. Länge var den mer "romantiska", i somligas öron nästan trånsjuka Till härlighetens land igen från 1816 den överlägset mest älskade och sjungna - det var ju också den som togs med i den ekumeniska psalmboksdelen 1986. Men denna himmelsfärdspsalm är mer "nyktert" koncis och betonar starkare Kristi fortsatta verk här på jorden, genom "livets ord, dopets bad och nådens bord."
En läropsalm är den med mindre av de personliga känslouttrycken, och kanske inte så ofta sjungen på våra gökottor. Men liksom den andra himmelsfärdpsalmen av Wallin är den en tillbedjanspsalm, där tilltalet - om än här inte någon direkt bön - riktar sej till den himlafarne Frälsaren.
Rent formellt är den här psalmen ovanlig genom att varje vers genomgående är "fyrrimmad" (där alltså varje rad slutar med ord som rimmar på varandra). Bara nattvardspsalmen Säll den som håller Jesus kär är lika tätt helrimmad i vår psalmbok (tidigare även En syndig man).
Crügers lättsjungna påskkoral passar utmärkt även till denna psalm - Himmelsfärdsdagen räknas ju till "påsktiden", Fyrtiondedag Påsk skulle dagen kunna kallas precis som Kyndelsmässodagen är Fyrtiondedag Jul. Men sjunger man den inte på gökottan kan man gärna sjunga den under andakter och övriga samlingar under hela Kristi Himmelsfärdsveckan. Varför inte hemma?
J O Wallin:
Johann Crüger:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar