måndag 4 maj 2015

470 O Gud, all sannings källa



Alternativ melodi (från Leksand):


BÖNEN, DESS GRUND OCH VERKAN


1. O Gud, all sannings källa,
jag tror ditt löftes ord.
Vad du har sagt skall gälla
i himmel och på jord:
"Åkalla mig i nöden,
så får du hjälp av mig."
Ja, Herre, intill döden
vill jag åkalla dig.

2. Vad lindring i min smärta
att lita på din nåd
och anförtro mitt hjärta
åt dina visa råd.
När du mig bedja lärde
i Jesu Kristi namn,
jag fick vad jag begärde:
en tillflykt i din famn.

3. Och vad mitt hjärta beder,
det vet jag att du hör;
och vad mitt väl bereder,
det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
din hjälp mig närmast är;
jag vet att på ditt hjärta
du mina sorger bär.

4. Jag skall ej övergiva
det enda hopp jag har.
Min tröst skall det förbliva
att ropa till min Far.
Förtvivlan, håll dig fjärran!
Till avgrund bär din stig.
Jag släpper icke Herran
förrn han välsignar mig.


Text (=SvPs1986 nr 209): Per Olof Nyström 1814 (50 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år)
Musik: Tysk 1546, jfr 1697 års koralbok nr 237, alt. mel. från Leksand (efter Tusen Anna Persson, Tibble)

Denna bönepsalm är nu med i tredje psalmboken på raken. Och den var sedan tidigare med i alla kristna samfunds sång- och psalmböcker, vilket bara ett tiotal psalmer och sånger var! Det visar om något hur älskad och insjungen den har varit - och än idag sjungs den gärna.

Den är skriven av en jurist och domare som slutligen blev överkommissarie och amiralitetskammarråd vid Kungliga flottan i Karlskrona. Men psalmen skrevs före karlskronatiden och trycktes första gången i "Förslag till Kyrko-Sånger" (1814) med författarens egen rubruk: "Bönen, dess grund och verkan". Den togs sedan in i 1819 års psalmbok efter att Wallin bearbetat och förkortat den något. Senare brände Nyström självkritiskt det mesta av sin poetiska alstring - men denna text har överlevt!

Psalmen är djupt bibelförankrad. Redan i första versen hör vi ord från Psaltaren 50:15: "Åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig." Och i sista versen återklingar Jakobs ord till den okände vid Jabboks vad: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig."

Psalmen är också djupt personlig och är en av våra innerligaste bönepsalmer. Då gör det inte så mycket att den innehåller en del hjärta/smärta-rimmerier och några lite onödigt petiga bearbetningar inför den senaste publiceringen.

Kär psalm har många melodier, och det gäller även denna. Förutom de angivna melodierna ovan har den sjungits till samma melodi som Pris vare Gud som låter eller Till dig ur hjärtegrunden.

Inga kommentarer: