tisdag 22 juli 2014

377 Den signade dag

Här sjunger Alice Babs textvarianten från Wallinska psalmboken till en dalakoral i Gagnefs kyrka (är melodin från Gagnef tro?):


Här sjungs den nuvarande psalmtexten på en dalakoral från okänd socken (kommentera gärna, ni som vet vilken!):


Här följer noterna till psalmbokens koral:


Nedan återges en alternativ koralvariant från Mora. För endast sopran- och altstämma, klicka längst till vänster vid G-klaven (så att övre notsystemet rödfärgas) och därefter på uppspelningspilen. Då blir musiken inte så murrig (ska väl egentligen vara enstämmig, jfr Malungskoralen nedan):


Alt. dalakoral från Malung:


Alt. folkkoral från Öjebyn, Piteå (kär psalm har många melodier):




1. Den signade dag som vi nu här se
av himmelen till oss nedkomma,
han blive oss säll, han låte sig te
oss allom till glädje och fromma.
Ja, Herren den högste oss alla i dag
för synder och sorger bevare.

2. Den signade dag, den signade tid
var morgon jag månde betänka,
då nådenes sol så härlig och blid
rann upp för all världen att blänka
och herdarna hörde Guds änglar i skyn,
som sjöngo att dagen var kommen.

3. Det heliga kors vår Herre själv bar
med synderna, världens och mina,
mot satan jag sätter till värn och försvar
och tröstar på Frälsarens pina.
Det blod, som på korset till bot för oss rann,
det utplånar synderna mina.

4. Om än varje träd och gräs på vår mark
fått stämma och talande tunga,
om djurens och fåglarnas, ljuvlig och stark,
som änglarnas röst kunde sjunga,
förmådde de aldrig till fyllest Guds Son,
vår Frälsare Jesus lova.

5. Men såsom en fågel mot himmelens höjd
sig lyfter på lediga vingar
och lovar sin Gud, är glad och förnöjd
när han över jorden sig svingar,
så lyfter sig själen i hjärtelig fröjd
till himlen med lovsång och böner.

6. Ack, låtom oss lova och bedja vår Gud,
när stunderna växla och skrida,
så skola vi stärkas att hålla hans bud
och vaka och tåligen lida.
Ja, låtom oss verka med allvar och flit,
så länge oss dagen förunnas.

7. Ty dagen han är dock aldrig så lång,
att icke dess afton skall stunda.
Då lämnas vårt verk, då tystnar vår sång,
må vi det med allvar begrunda.
Vi bliva utburna, och sömnen blir tung
i graven, vår bädd och vår boning.

8. Ack, give då Gud, vi honom så tjänt
med allt vad av honom vi äga,
så nyttjat de pund oss Herren förlänt,
att han till envar måtte säga:
Gack in i din Herres glädje, gack in,
du tjänare gode och trogne!

9. När vi skola hem till vårt fädernesland
och skiljas från sorg och elände,
befalle vi tryggt vår själ i Guds hand
och glada från världen oss vände.
Ja, Herren han give i Jesu namn
vår vandring en fröjdefull ände!

Inga kommentarer: