lördag 15 mars 2014

142 Lammets folk och Sions fränder




1. Lammets folk och Sions fränder,
lilla hop av köpta får,
som till himlens arveländer
ofta törnestigar går,
Salems barn och Guds församling,
lilla skepp och klena hjord,
som i världen är en främling
och ett mål för våld och mord,

2. du dig skattar dock lycksalig
och ditt öde aldrig tungt.
Frälsaren, med nåd otalig,
är din sällhets medelpunkt.
Låt ock honom detta vara,
han allena är det värd.
Sedan är det ingen fara
med ditt liv och hädanfärd.

3. Ljuvligt månde nu oss falla
under livets träd vår lott.
Herren, Herren, allt i alla,
är vårt tempel och vårt slott.
Där har fågeln funnit näste,
svalan funnit har sitt bo,
skrämda flyktingen sitt fäste,
trötta trälen sabbatsro.

4. Tro och älska, det är saken!
Allt på kärlek kommer an.
Kärleken uppfyller lagen,
tron ej annat göra kan.
Den som tror skall salig bliva,
den som älskar livet får.
Gode Jesus, värdes giva
att din kärlek om mig rår!

5. Ja, på denna helga grunden,
nu med dig, min Gud och man,
göre Anden mig förbunden
och oss alla med varann.
Låt, som grenarna i stammen,
oss tillsammans trivas väl.
Jesus, låt i alla lammen
bli ett hjärta och en själ!  


Text: Anders Carl Rutström 1767 (46 år), ngt bearb.
Musik: Okänd


A C Rutström:

Inga kommentarer: