1. Du sanna vinträd, Jesu kär,
som dina trogna liv beskär
och livet näring giver,
giv mig, du ädla, friska stam
att jag ur dig må växa fram
och att i dig jag bliver.
Som grenen vissnar utan saft,
är dig förutan ingen kraft,
förutan dig är själen död
och bidar dom och evig nöd.
O Jesu Krist,
bevara mig,
bevara mig,
att jag förbliva må i dig.
2. O Fader, sanne vingårdsman,
som trädets grenar rensa kan,
att de må rikligt bära,
du göre mig från lustar ren,
att jag må bli en ädel gren,
min vårdare till ära.
Du hålle mig i ans och tukt,
att jag må giva mera frukt
och sist uti ditt rike bär
en frukt som oförgänglig är.
O Jesu Krist,
förläna liv
utav ditt liv
och evig nåd och hägnad giv.
Text (=SvPs1986 nr 72): Johan Alfred Eklund 1911 (47 år)
Musik: Strassburg 1577
[Det återstår några få år av copyrighten på Eklunds text, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat den på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag följer exemplet och hoppas att även detta initiativ för att bevara äldre psalmer levande ska mötas av välvilja]
Denna psalm är en parafras på inledningen till Johannesevangeliets 15 kapitel och har både i nuvarande och föregående psalmbok placerats bland nattvardspsalmerna. Den är dock innehållsligt på intet sätt bunden till nattvardsfirandet - även om den passar väl i det sammanhanget - utan kan i ett bredare perspektiv ses som en brinnande bönepsalm och en kraftfull Kristuspsalm.
Några lättare bearbetningar föreslogs i revideringsarbetet inför 1986 års psalmbok (bl.a. "från all min ondska gör mig ren" i st f "du göre mig från lustar" i v. 2), men upphovsrättsinnehavarna medgav inga ändringar i några som helst Eklund-psalmer, så därför har vi på gott och ont (oftast på gott, tror jag) kvar de gamla eklundska vändningarna än i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar