fredag 15 februari 2013

718 Vaka, själ, och bed




Utjämnad form: 



1. Vaka, själ, och bed
och till strids dej red.
Räds att frestarn lägger snaran
där du minst förmodar faran,
sådan är hans sed.
Vaka, själ, och bed.

2. I begärens spår
smygande han går,
vännens röst han efterapar,
sej till ljusets ängel skapar,
tills dej snärjd han får
i begärens spår.

3. Under världens larm
vägen till din barm
som en listig orm han hittar
och med flärd och otro smittar
hjärtat i din barm,
under världens larm.

4. Vaka, bed, min själ,
bli ej köttets träl
och låt världen dej ej köpa;
vad dess barn ses efterlöpa
är ett flyktigt väl.
Vaka, bed, min själ.

5. Lyckans falskhet känn.
Bäst den smilar än
ditt Uriebrev den skriver,
Joabs kyssar dej den giver,
dräpande sin vän.
Lyckans falskhet känn.

6. Vad är ärans prål?
Gift i gyllne skål,
dryck som törsten inte släcker,
resekost som inte räck
er
fram till resans mål,
det är ärans prål.

7. Ack, i tidens hav
får det allt sin grav
likt Egyptens stolta härar;
men om du din Herre ärar
går du ej i kvav
här i tidens hav.

8. Se det goda land
på den andra strand,
dit Guds folk igenom strider,
genom hav och öknar skrider
vid sin Josuas hand.
Sök det goda land!

9. Arvet ej förspill
som nu hör dej till.
Följ då Jesus, bed och vaka,
världen och dej själv försaka.
Han ditt bästa vill.
Arvet ej förspill.

10. Vaka, bed och strid
än en liten tid.
Så ditt Kanaan du ska hinna,
kronan undfå, palmen vinna
i en evig frid.
Vaka, bed och strid!


Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb. A.H. 2010
Musik: Adam Drese 1698 (78 år)

Inga kommentarer: