1. När stormens lurar skalla
kring bleka fält och land
och dystra vågor svalla
mot öde skär och strand,
när dödens lie blänker
i sommarblomstrens lid,
jag mänskans lott betänker
och hennes bråda tid.
2. Hör, allt omkring mig ropar:
Förgängelse och död!
Och mörkrets här sig hopar
kring dagerns sista glöd.
O Gud, mig kläd med styrka
för Andens höga strid!
Nu samlar sig din kyrka
till Mikaelitid.
3. Och himlens skyar jaga
mer hett och brått varann.
Sig härar sammandraga
kring himlens hövitsman.
Upp, Kristi stridsmän, vaken!
Guds kyrka, redo stå!
Nu Mikael mot draken
till väldig strid skall gå.
4. Se ljusets kämpaskara!
Ej frukan den betar.
Hur vapnen glänsa klara,
hör segerglad fanfar!
Igenom mörkrets länder
och heta striders bad
den hoppets blickar sänder
emot Guds gyllne stad.
5. Och falnar sista glöden
av solens eld en gång,
skall mörkrets här och döden
ej sjunga segersång.
Från fjärran stammar glansen
i Kristi stridsmäns drag:
de skymta segerkransen
och alla helgons dag.
Text: Sam Rönnegård 10/10 1936 (43 år) , publ. med tillstånd.
Musik: Gustaf Lindberg 1917 (34 år)
Denna Mikaelipsalm ingår i Rönnegårds mysteriespel "Det heliga året", som uruppfördes i Garpenbergs kyrka 4 söndagen i advent 1936 (med anledning av att kyrkan återinvigts i samband med dess 150-årsjubileum).
Oscar Lövgren, som tydligen haft kontakt med författaren, berättar: "Psalmen är skriven med tanke på mikaelimässans egentliga betydelse. Mikael är fattad som Kristus, eller en sida av honom, som kallar allt vad ande har till revolt mot förgängelsens och dödens makter. När psalmen skrevs hade författaren en känsla av att vi nalkas kristenhetens höst, då förgängelsens drake hotar att uppsluka Mikael." (O Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 588f).
Melodin från 1917 av Gustaf Lindberg trycktes första gången 1918 i Kyrklig Sång och då till texten Ifrån oss dagen skrider, en bearbetning av 1600-talspsalmen Dagen ifrån oss skrider. När ovanstående psalm 1986 försvann ur psalmboken, bevarades koralen som alternativmelodi till Hartman-psalmen Han kommer, han är nära.
Oscar Lövgren, som tydligen haft kontakt med författaren, berättar: "Psalmen är skriven med tanke på mikaelimässans egentliga betydelse. Mikael är fattad som Kristus, eller en sida av honom, som kallar allt vad ande har till revolt mot förgängelsens och dödens makter. När psalmen skrevs hade författaren en känsla av att vi nalkas kristenhetens höst, då förgängelsens drake hotar att uppsluka Mikael." (O Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 588f).
Melodin från 1917 av Gustaf Lindberg trycktes första gången 1918 i Kyrklig Sång och då till texten Ifrån oss dagen skrider, en bearbetning av 1600-talspsalmen Dagen ifrån oss skrider. När ovanstående psalm 1986 försvann ur psalmboken, bevarades koralen som alternativmelodi till Hartman-psalmen Han kommer, han är nära.
2 kommentarer:
Skulle man möjligen kunna bearbeta psalmen ungefär så här? (Med moderna verbformer + några mindre ändringar som hänger samman med dem):
1. När stormens lurar skallar
kring bleka fält och land
och dystra vågor svallar
mot öde skär och strand,
när dödens lie blänker
i sommarblomstrens lid,
jag mänskans lott betänker
och hennes bråda tid.
2. Hör, allt omkring mej ropar:
"Förgängelse och död!"
Och mörkrets här sej hopar
kring dagerns sista glöd.
O Gud, mej kläd med styrka
för Andens höga strid!
Nu samlar sej din kyrka
till Mikaelitid.
3. Och himlens skyar jagar
mer hett och brått varann.
Vi värvas dessa dagar
av himlens hövitsman.
Du Kristi här, var vaken,
Guds kyrka, redo stå!
Nu Mikael mot draken
till väldig strid skall gå.
4. Se ljusets kämpaskara!
Den kraft av Kristus har.
Se vapnen glänsa klara!
Hör segerglad fanfar!
Igenom mörkrets länder
och heta striders bad
den hoppets blickar sänder
emot Guds gyllne stad.
5. Och falnar sista glöden
av solens eld en gång,
skall mörkrets här och döden
ej sjunga segersång.
Från fjärran stammar glansen
i Kristi stridsmäns drag:
de skymtar segerkransen
och alla helgons dag.
Kommentera gärna!
Eller: "Vi väpnas dessa dagar"
Skicka en kommentar