måndag 16 juli 2012

156 Med pelarstoder tolv





1. Med pelarstoder tolv 
står Herrens helga kyrka,
och Jesus Kristus är 

dess grundval och dess styrka.
Där fogas sten vid sten, 
där byggs det år från år,
till dess vid tidens slut 
Guds hus fullkomnat står.

2. Därinne Anden bor. 
Han steg i lågor neder;
med honom livets eld 
från själ till själ sig breder.
Han är i ordets ljus, 
i sakramentens tröst.
Av malmen bärs hans bud, 
i psalmen hörs hans röst.

3. En ny och kostbar sten 
med kyrkans mur förenas
var gång ett mänskobarn 
i dopets källa renas.
När nästans sorg och fröjd 
vi känna såsom vår,
då spännas nya valv, 
och Herren ära får.

4. Liksom ett fadershem 
i samma kärlek samlar
de barn, som hemma bo, 
och det som ute famlar,
så för envar som tror 
och på Guds vägar går,
men ock för vilsen själ 
Guds kyrka öppen står.

5. Vårt hem hon vara vill 
i livets glädjedagar
och när i sorgens tid 
bekymrat hjärta klagar.
Hon reder oss ett rum 
vid Herrens nattvardsbord,
hon viger oss till ro 
i Herrens åkerjord.

6. Blott som en flyktig dröm 
är mänskans dag i tiden.
Snart genomkämpad är 
för varje släkte striden.
All jordens glans förgår, 
all makt slås ned i grund:
Guds kyrka skall bestå 
till tidens sista stund.

Text: Edvard Evers 1914 (61 år), ngt bearb. 2012
Musik: Johann Crüger 1647 (49 år)

Redan på 1800-talet, i sina "Psalmer för Kyrkoårets Sön- och Helgedagar" (1899) hade Edvard Evers för Pingstdagen skrivit en psalm med samma versmått och med samma anslag ("Med pelarstoder tolv"). De tolv pelarstoderna syftar nog på de tolv apostlarna (som i enlighet med nytestamentligt språkbruk traditionellt setts som i eminent mening "pelare i Guds församling") och deras undervisning.

Det var dock inte förrän i 1914 års psalmboksförslag - efter att Evers´ publicerat två egna psalmboksförslag! - som psalmen fick nuvarande lydelse. Och under tiden hade ungkyrkorörelsen, inom vilken psalmens kyrkotanke var central, vuxit fram på bred front, och psalmen sjöngs med glädje och entusiasm till den kända Crügermelodin - tillsammans med Fädernas kyrka och andra psalmer av liknande slag.

För 1986 års psalmbok utfördes en varsam bearbetning av Britt G Hallqvist, som av upphovsrättsliga skäl inte kan återges här. Versionen ovan stämmer ganska väl överens med den i 1937 års psalmbok, frånsett några smärre ändringar i de två sista stroferna.

Evers:


Crüger:
File:Praxis-Pietatis-Melica.jpg



Inga kommentarer: