95 Se, Jesus är ett tröstrikt namn

 

Ursprunglig, mer rytmisk form:

1. Se, Jesus är ett tröstrikt namn

och i all nöd vår säkra hamn.

Vi genom Jesus får Guds nåd

och finner på det bästa råd.

2. Guds ende Son, o Jesus huld,

förlåt oss all vår synd och skuld.

Vår nöd du ser och hjälpa kan,

du som är både Gud och man.

3. Av dig är all rättfärdighet,

av dig all frid och salighet.

Den som till dig har satt sin tröst,

han blir ifrån allt ont förlöst.

*4. Dig vare pris för livets ord,

för dopets bad och nådens bord!

Din frid oss här i tiden giv

och efter döden evigt liv.

Text (=SvPs1986 nr 42): Basilius Förtsch 1609 "Jesus ist gar ein susser Nam´", Håkan Ausius 1641 (38 år), Jacob Boethius 1694, bearb 1819 och ngt bearb 1986

Musik: Loys Bourgeois 1545

Denna psalm har länge varit en av de i Sverige och Finland mest brukade psalmerna, p.g.a. sitt centrala kristna budskap och väl också p.g.a. sin korthet. Den bygger på bibelverser som t.ex. Apostlagärningarna 4:12: "Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir räddade." Eller Filipperbrevet 2:9: "Därför har Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn".

I Oskar Merikantos berömda komposition Säg, minnes du psalmen vi sjöngo? är det denna psalm som åsyftas och också (delvis) återges i själva sången.

Just i Sverige och Finland är Basilius Förtsch f.ö. mer känd som psalmförfattare än i några andra länder, eftersom de parvis rimmade bönerna i hans betraktelsebok Christliche Wasserquelle (1609) hos oss omskrevs till och användes som psalmer (se även Uti din nåd, o Fader blid). Det var Håkan Ausius som gav ut betraktelseboken i Sverige 1641, under titeln Een Andeligh Watukälla, och som alltså översatte även de rimmade delarna. Ursprungligen var julkaraktären i raderna om Jesusnamnet starkare - med upprepade lovprisningar av det lilla barnet Jesus - och därmed anknytningen till Nyårsdagen, den åttonde dagen, då Jesus omskars och fick sitt namn.

Men Jacob Boethius överarbetade verserna så att de fick ungefär nuvarande form och innehåll (se texten nedan). För 1819 års psalmbok bearbetades texten dock ytterligare (där både dop och nattvard lyftes fram i sista strofen), men i Finland är psalmen kvar i mer ursprunglig version. Den finns även i en fin engelsk översättning, men är inte lika känd i den anglosaxiska världen som hos oss.

Så här lät psalmen i 1695 års psalmbok (nr 143):

Si, Jesus är ett tröstrikt namn,

som länder oss till själagagn.

Igenom Jesum få wi nåd,

och finne på det bästa råd.

Guds ende Son, o Jesu mild!

Wårt brott och skuld du gif oss till;

ty du är både Gud och man,

som all wår synd förlåta kan.

Af Jesu är all salighet,

omfattom hans rättfärdighet!

Ho på hans namne sätter tröst,

han warder af allt ondt förlöst.

Dig ske lof, pris, o Jesu båld!

Som oss har frälst af satans wåld.

Din frid, o Jesu! oss förlän,

och fria oss från allsköns men!

Uttrycket "kär psalm har många melodier" gäller även denna psalm. Några av dem är upptecknade:

Folklig koral från Mora, upptecknad efter Pers Karin Andersson (Finn Karin i Risa 1834-1912) av Nils Andersson 1910:

Folklig koral från Slöta, upptecknad efter stenhuggaren Klas Ek i Vartofta (1864-1931) av Nils Stålberg: