måndag 1 februari 2010

282 Herre, jag har hört din stämma




KRISTUS

1. Herre, jag har hört din stämma
lik en vårvind, stark och sval:
samla ej din skatt på jorden,
men i himlens dolda sal.
Jag har stått där invid berget,
lyssnat gripen till ditt tal.


2. Törstande jag tro har druckit
ur ditt ögas evighet,
sett hur du de svaga helat,
hur du dödens bojor slet,
sett ditt hjärtas ljus förklara
himlens djupa hemlighet.

3. Jag var ock i örtagården,
då så full av kval du var,
då din bön från skyhöljd himmel
fick sitt stora mörka svar.
Jag var med bland dem som sov där,
då du dödens ångest bar.

4. Vankelmodig såg jag, Herre,
skam och dödsdom närma sej.
O, jag gömde mej i hopen,
då ditt öga sökte mej.
Gång på gång jag, full av feghet,
Herre, har förnekat dej.

5. Korset, själens segertecken
du på dina skuldror bar.
I det tecknets djupa skugga
med vid Golgata jag var.
Konung, krönt med blodig törne,
hur din panna glänste klar!

6. Du som allt Guds stora budskap
med ditt blod har översatt,
hur din kärlek härligt frambröt
genom smäderop och skratt!
Hur ditt sköna, ädla vemod
lyste över världens natt!

7. Då ur hjärtats segerjubel

ropet allt fullkomnat bröt,
över jordens synd och suckan
himmelsk härlighet sig göt.
In i dödens riken livets 
underbara källa flöt.

8. Under över alla under:
e n har levat ren och sann!
Vilken avgrund för vår feghet,
vilken borg åt tron du vann!
Vilket hopp för oss som våndas
under intighetens bann!

9. Herre, hur dej världen hädat,
hur de dina dej förrått,
väldig, hög och majestätisk
över tiderna du stått.
Jordens riken störtat samman,
dina ord har ej förgått.

10. Herre, hur jag ljuset söker,
i mitt bröst är mörkret stort.
Vad jag älskat jag ej vågat,
vad jag hatat har jag gjort.
Dock mitt hjärta ödmjukt klappar
vid din strålbeglänsta port.



Text: Ragnar Jändel (1895-1939), ngt bearb. 2010
Musik: Darmstadt 1698

Inga kommentarer: