1. Tänk när en gång den dimma är försvunnen,
det töcken som omhöljer livet här,
och när den dagen är för oss upprunnen,
där Gud och Lammet evigt solen är!
2. Tänk när en gång är löst var jordens gåta,
vart ängsligt varför som jag grubblat på,
när de fördolda djupen blir upplåtna
och jag får Herrens vägar klart förstå!
3. Tänk när en gång jag med förklarat öga
får honom se, som här jag trodde på,
som här jag följde, tänk, när i det höga
jag evigt säll ska i hans åsyn stå!
4. Tänk när en gång jag utan synd ska vara,
helt fri mitt onda kött och satans list,
när alla tankar blivit rena, klara
och alla gärningar är utan brist.
5. Tänk när en gång jag äntligen ska vara
så from jag vill, då blott det goda sker,
ja, när jag ej behöver ens befara
blott möjligheten av att falla mer!
6. Tänk, när en gång i himlens gyllne salar
Guds Lamm bland änglar rätt jag prisa kan
och om ett evigt liv med syskon talar
och om det liv, som likt en dröm försvann!
7. Guds folk en gång i sida, vita kläder
med segerpalmer inför Lammet står,
då Gud hos sej de trötta barnen gläder,
från deras ögon torkar varje tår.
8. Väck, Jesus, denna tanke i mitt hjärta
var gång mej vägen blir för mödosam!
Den ljuvt ska dämpa varje bitter smärta
och locka leendet ur tårar fram.
Text: W A Wexels 1841 (44 år), C O Rosenius 1848 (32 år), bearb.
Melodi: O Ahnfelt, alt. engelsk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar