440 Du som härlig ställde

1. Du som härlig ställde
din tron högt över tiden,
där sällheten och friden
ej växlar eller hejdar sej.
Evige, ditt välde
ej ljus och mörker skiftat.
Den lag för oss du stiftat
förvandlar inte dej.

2. Åren utan vila
med tidens böljor rinner,
och mänskans dar försvinner
som skum och bubblor däribland.
Livets stunder ilar;
vi måste alla följa
med tidens strida bölja
till evighetens strand.

3. Konung i det höga,
du släkten bortgå låter
och andra komma åter,
och åldrar undan åldrar fly.
Men ditt fadersöga
milt vakar över alla;
din nåd som vi åkallar
är varje morgon ny.

4. År och vänner flyktar,
men du förblir densamme,
ger oss tills vi är framme
den omsorg du de gångna gav,
mod åt de betryckta
och styrka åt de svaga
och tröst åt dem som klagar
vid sina vänners grav.

5. Gud, vi vandrar trygga
när vi med dej får vandra
i kärlek till varandra
och tro som vilar vid ditt ord.
Vi på dej vill bygga
vårt hopp i alla öden;
i livet och i döden
du leder hem din hjord.

6. Gud, du vare lovad!
Sannfärdig, vis och nådig
och helig och rättrådig
du alltid allt allen förmår.
Gud, du vare lovad!
Din lag, din nådelära,
din härlighet och ära
i evighet består. 

Text: Johan Olof Wallin 1811 (32 år), ngt bearb.

Musik: Troligen svensk 1624

Detta är en lovpsalm som i den wallinska psalmboken stod upptagen bland nyårspsalmerna "trots att den mest nyårsbetonade strofen ströks redan i 1814 års förslag" (Lövgren). Melodin förekommer i den s.k. Rappe-handskriften 1675 och i 1697 års koralbok till texten Frögder eder alle i thenna Christenhet (nr 134), en nyårspsalm (där varje strof avslutas "i detta nya år") som "Du som härlig ställde" med tanke på den ursprungliga rubriceringen förmodligen var avsedd att ersätta.

Psalmen tillhör den absoluta "psalmbotten" mätt i antalet sjungningar - trots att den 1937 gavs en så framskjuten placering som nummer 2 i psalmboken! - men är nu ändå inne i sin tredje psalmbok på raken, förmodligen p.g.a. sina obestridliga skönhetsvärden.