Morgon

DIN KLARA SOL GÅR ÅTER OPP

1. Din klara sol går åter opp,
jag tackar dig, min Gud.
Med kraft och mod och nyfött hopp
jag höjer glädjens ljud.

2. Din sol går opp för ond och god,
för alla som för mig;
o, må jag så i tålamod
och kärlek likna dig.

3. O, hjälp mig lyda dina bud
och ha din vilja kär,
förnöjd och glad i dig, min Gud,
var dag jag lever här.

4. Då skall jag, trygg i råd och dåd,
till dig, o Fader fly
och än förnimma att din nåd
är varje morgon ny.

Text: J O Walloin 1814, bearb.
Musik: Tysk 1710


HERRENS NÅD ÄR VAR MORGON NY

1. Herrens nåd är var morgon ny!
Varför skulle vi sörja?
Jordens skuggor, hur snart de fly,
må vår lovsång då börja!
Pris ske Gud! Vi mot målet ila,
Jesus följer oss trofast än idag,
bjuder här allt Guds välbehag
och därhemma sin vila.

2. Herrens nåd är var morgon ny!
Bort med tvekan och fruktan!
Herrens röst mitt i stormens gny
blandar nåd i hans tuktan.
Nåd, ja, nåd hur han än den kläder,
nåd som fostrar för himmelriket opp,
nåd som livar vår tro, vårt hopp,
nåd som tröstar och gläder.

3. De som gråta, de vare då
såsom gräte de icke.
De som fröjdas och le också
såsom gladdes de icke.
Herren kommer! Hans dag är nära.
Må vi bida den längtansfullt i tron,
höja redan vår lovsångs ton:
Honom, honom ske ära!

Text: L Sandell
Musik: O Ahnfelt


MORGON MELLAN FJÄLLEN

1. Morgon mellan fjällen,
hör hur bäck och flod
sorlande mot hällen
sjunger: Gud är god,
Gud är god.

2. Se, hur dagen bräcker,
fram går ljusets flod.
Dalen som den väcker
säger: Gud är god,
Gud är god.

3. Skogens grenar glittrar
och med gladligt mod
fåglarna som kvittrar
sjunger: Gud är god,
Gud är god.

4. Själ, vak upp och svara
dem med nyfött mod.
Höj din lovsång klara:
Gud, vår Gud, är god,
Gud är god.

Text: Amerikansk författare o 1850, Betty Ehrenborg-Posse 1852
Musik: K H E Hauer före 1852


NU KLINGAR FÅGLARNAS MORGONVISA

1. Nu klingar fåglarnas morgonvisa
och solen lyser i sommarprakt.
Så vill jag tacka, så vill jag prisa
min gode Fader för vård och vakt.

2. Hans nåd och ära jag glad vill sjunga,
ty all min skuld han förlåtit mig.
Och synd och sorg skall ej mer betunga,
då han mig leder på livets stig.

3. Tack, Herre Jesus, för kors och smärta,
för dödens kalk, som för mig du tog,
för att mitt fridlösa, arma hjärta
nu skall få liv och ha övernog.

4. Tack, att jag inte behöver bygga
på vad jag varit och är och gjort.
Men till ditt löfte jag får mig trygga
och till ditt namn, som är högt och stort.

Text: Carl Boberg 1920


NU LOVAR MIN SJÄL
1. Nu lovar min själ dig, Jesus, min vän,
som bar alla synderna mina
och visar att du en nådedag än
av himmelen låter mig skina,
på det jag nu må betänka igen
din ångest och blodiga pina.

2. Att höra ditt ord och lyda din röst
själv böj du mitt hjärta och öra.
Din ångest låt bli min glädje och tröst
mot allt som min ro kan förstöra,
ja, eftersom du så dyrt har mig löst,
så låt mig dig evigt tillhöra!

3. Kom, Frälsare kär, och fatta min hand,
kom, led mig i frid denna dagen!
Låt mig av din nåd och helige And´
var stund till dig mera bli dragen
och så vid dig fäst med kärlekens band,
att jag ej må dädan bli tagen!

Text: Johan Kahl 1748
Musik: P U Stenhammar


PRIS VARE GUD SOM LÅTER

1. Pris vare Gud, som låter
oss glada vakna opp
och över jorden åter
en dag av nåd gå opp,
en dag som skall försvinna
lik den i går förgick;
o må vi då besinna
dess dyra ögonblick.

2. O, må vi noga märka
vad Gud av oss begär
och med all trohet verka
så länge dagen är,
att icke syndens minne
vårt hjärta förebrår
när aftonen är inne
och vi ej mer förmår.

3. Att gärna åt sin nästa
råd, hjälp och glädje ge,
ej blott på eget bästa,
men ock på andras se,
ej blott Guds vilja veta,
men vandra i hans bud,
det är att kristen heta,
det är att tjäna Gud.

4. Och salig är och bliver,
när Herren komma skall,
den tjänaren som giver
så akt uppå sitt kall.
Han dela skall den fröjden
som intet öga sett,
men Herren Gud i höjden
åt sina barn berett.

5. Vår kraft, o Gud, föröka,
att vi med trofasthet
må först ditt rike söka
och din rättfärdighet.
Då vill du nådigt skänka
allt övrigt åt envar.
O, må vi det betänka
i dag och alla dar.

Text: J O Wallin 1812, ngt bearb
Musik: Melchior Teschner 1615, bearb.