1. Det är en ros utsprungen
av Davids rot och stam,
av fäderna besjungen,
en ros i Juda land,
en blomma skär och blid,
mitt i den kalla vinter,
i midnatts mörka tid.
2. Om denna ros allena
ljöd förr Jesajas ord,
att född av jungfrun rena
han frälsa skall vår jord.
Av Herrens nåd och makt
oss detta under skedde
som oss profeten sagt.
3. Den späda rosen fina,
som doftar salighet,
i mörker skall den skina,
besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann,
oss arma mänskor frälsa
från synd och död han kan.
4. O Jesus, dem som klagar
i denna jämmerns dal
nu med din hjälp ledsaga
till himlens högtidssal.
Ja, i din Faders hus
låt oss dig evigt lova
i salighet och ljus.
Text (=Svps1986 nr 113): v. 1-2 Mainz 1585 ("Es ist ein Ros entsprungen"), v. 2 bearb. Michael Praetorius 1609 (38 år), v. 3-4 hos Fridrich Layriz 1844 (36 år), övers. Thekla Knös 1867 (52 år), ngt bearb.
Musik: 1400-talet/Köln 1599, arr. Michael Praetorius
Denna psalm trycktes för första gången 1599 i Köln i Alte Catholische Kirchen-Gesänge. Den har då hela 23 strofer, och utgår ifrån både Jesaja 11 och Lukas 1-2 ; hela julevangeliet alltifrån bebådelsen återberättas. Eftersom den redan då kallades "gammal kyrkosång" (1605: "gammalkatolsk") kan den mycket väl ha medeltida ursprung.
Melodin presenterades alltså tillsammans med texten 1599, men 10 år senare publicerade Praetorius i sin Musae Sioniae en körsättning som blivit mycket omtyckt och som gjort att han ibland tillskrivits även själva melodin (som alltså dock är äldre). Han hade också bearbetat strof 2 så att psalmen blev accepterad även bland s. k. protestanter.
I originalet är det jungfru Maria som är rosenbusken som bär fram blomman Kristus. Thekla Knös, som 1851 som första kvinna fått Svenska Akademins stora pris för ett versepos om Ragnar Lodbrok, följde Praetorius´ version som gör psalmen mer kristocentrisk genom att redan från början låta Kristus vara också själva "skottet" (jfr Upp. 22:16). De strofer hon tog med från den tyske hymnologen Layriz´ version är ju också tydligt evangeliska. Samtidigt låter Knös - också det i god luthersk anda - Maria finnas kvar som "jungfrun rena".
År 1943 kom det även en nationalsocialistisk version av psalmen, som varken betonade Maria eller Jesus, utan folkgemenskapen. Den sjungs dock knappast längre. Se vidare tyska Wikipedias artikel.
T Knös:
M Praetorius:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar