söndag 25 februari 2024

470 O Gud, all sannings källa

Alt. koral (den som finns till denna psalm i 1986 års psalmbok):

 
BÖNEN, DESS GRUND OCH VERKAN

1. O Gud, all sannings källa,
jag tror ditt löftes ord.
Vad du har sagt skall gälla
i himmel och på jord:
"Åkalla mej i nöden,
så får du hjälp av mej."
Ja, Herre, intill döden
vill jag åkalla dej.

2. Vad lindring i min smärta
att lita på din nåd
och anförtro mitt hjärta
åt dina visa råd!
När du mej bedja lärde
i Jesu Kristi namn,
jag fick vad jag begärde:
en tillflykt i din famn.

3. Och vad mitt hjärta beder,
det vet jag att du hör;
och vad mitt väl bereder,
det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
din hjälp mej närmast är;
jag vet att på ditt hjärta
du mina sorger bär.

4. Jag skall ej övergiva
det enda hopp jag har.
Min tröst skall det förbliva
att ropa till min Far.
Förtvivlan, håll dej fjärran!
Till avgrund går jag ej.
Jag släpper inte Herran
förrn han välsignar mej. 

Text: Per Olof Nyström 1814 (50 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb.
Musik: Mel. från Leksand (efter Tusen Anna Persson, Tibble), alt. tysk melodi 1546

Denna bönepsalm är nu med i tredje psalmboken på raken. Och den var sedan tidigare med i alla kristna samfunds sång- och psalmböcker, vilket bara ett tiotal psalmer och sånger var! Det visar om något hur älskad och insjungen den har varit - och än idag sjungs den gärna.

Den är skriven av en jurist och domare som slutligen blev överkommissarie och amiralitetskammarråd vid Kungliga flottan i Karlskrona. Men psalmen skrevs före karlskronatiden och trycktes första gången i "Förslag till Kyrko-Sånger" (1814) med författarens egen rubruk: "Bönen, dess grund och verkan". Den togs sedan in i 1819 års psalmbok efter att Wallin bearbetat och förkortat den något. Senare brände Nyström självkritiskt det mesta av sin poetiska alstring - men denna text har överlevt i århundraden!

Psalmen är djupt bibelförankrad. Redan i första versen hör vi ord från Psaltaren 50:15: "Åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig." Och i sista versen återklingar Jakobs ord till den okände vid Jabboks vad: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig."

Psalmen är också djupt personlig och är en av våra innerligaste bönepsalmer. Då gör det inte så mycket att den innehåller en del hjärta/smärta-rimmerier och några lite onödigt petiga bearbetningar inför den senaste publiceringen.

Kär psalm har många melodier, och det gäller även denna. Förutom de angivna melodierna ovan har den sjungits till samma melodi som Pris vare Gud som låter eller Till dig ur hjärtegrunden.

Inga kommentarer: