1. Jesus för världen givit sitt liv,
öppnade ögon, Herre, mig giv!
Mig att förlossa offrar han sig,
då han på korset dör ock för mig.
2. O vilken kärlek, underbar, sann!
Aldrig har någon älskat som han.
Frälst genom honom, lycklig och fri,
vill jag hans egen evigt nu bli.
3. Tag mig då, Herre, upp till ditt barn.
Lös mig från alla frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för dig,
glad i din kärlek, offrande mig.
Text (=1986 års psalmbok nr 45): Lina Sandell 1888 (56 år).
Musik: Fredrik August Ekström 1860 (49 år)
Denna sång tillhör den senare delen av Lina Sandells författarskap, men är en av hennes mest kända och älskade. Den publicerades första gången i Stockholms Söndagsskolförenings sångbok (11:e uppl. 1888) och är alltså från början avsedd särskilt för barn. När den togs in i 1937 års psalmbok placerades den också, precis som Tryggare kan ingen vara (som dock alls inte skrevs som "barnpsalm"), under rubriken "Barn". Idag uppfattas den som en psalm lika mycket för vuxna, även om den fortfarande är ett stående inslag i de olika "barnpsalmböcker" som förlagen ger ut.
John Ronnås (Våra gemensamma psalmer, Verbum 1990) anser att psalmen, trots positivt känsloladdade ord som "öppnade ögon", "o vilken kärlek" och "upp till ditt barn" är rent svårbegriplig för barn. Han säger att "psalmen har fungerat som barnpsalm trots barnens kanske totala brist på förståelse för innehållet." Detta trots att Stockholms Söndagsskolförening uttryckligen hade beslutat sej för "att endast upptaga sånger, fullt lämpade för barnets fattningsförmåga". Fast barn på 1880-talet hade kanske bättre fattningsförmåga än 100 år senare? Definitivt var de bättre utbildade i ämnet kristendom.
Men visst - ett ord som "förlossa" har nu kommit mer ur bruk och därmed blivit svårbegripligare. Om "frestarens garn" är mer begripligt än "djävulens garn" (som Lina Sandell faktiskt skrev) kan dock diskuteras - de som putsade psalmen inför inträdet i psalmboksfinrummet 1937 utförde förmodligen inte ändringen av begriplighetsskäl, utan mest för att raden skulle låta lite mindre skrämmande.
Per Harling har i sin bok om Lina Sandell (Ett ögonblick i sänder, Libris 2003) helt riktigt påpekat att psalmen ganska väl följer Martin Luthers förklaring till andra trosartikeln i hans Lilla katekes. När han däremot tror att psalmen är utformad som polemik mot Waldenströms försoningslära, kan det knappast vara riktigt. Det finns knappast något i denna sång som Waldenström inte skulle ha kunnat instämma i, och den har också gärna sjungits i Svenska Missionsförbundet. Man skulle med större fog - om än lika obekräftat - kunna anta att Lina Sandell medvetet utformat sången för att inte driva polemik utan få ingång i alla kristna läger.
Ekströms melodi skrevs redan 1860 till Klockorna, en text av honom själv: Klockorna klämta, hör deras ljud". Den har även använts till Eva Kylanders mer spridda sång Härlig är kvällen (som även sjungs i Madicken). I 1939 års koralbok fanns av någon anledning en alternativ melodi av Karl Wärnström (1876-1952), men den torde sällan eller aldrig ha kommit till användning.
L Sandell:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar