447 Alla Herrens vägar är ju

VID EN SKILJEVÄG

1. Alla Herrens vägar är ju
godhet, sanning, trofasthet.
Vet vi själva inte vägen,
han vårt bästa vill och vet.
Han som räknat våra dagar
innan någon kommen var,
han som i all nöd och fara
oss på starka armar bar,
han allt framgent vill oss hjälpa,
som han hittills gjort, vår Far!

2. Kastar vi en blick tillbaka
på de flydda åren, se,
samma kärlek uppenbarad
genom både väl och ve,
samma kärlek, samma trohet,
när den log mot dej och mej,
samma kärlek, samma trohet,
när i moln den svepte sej,
om den rosor utan törnen
strött på vägen eller ej.

3. Samma kärlek, när den gav oss
vad vi högst av allt begärt,
liksom när den tog ifrån oss
vad oss framför allt var kärt,
när i nåd den undanröjde
vad oss än i vägen stod,
eller kom vår mun att jubla:
Gud mot sina barn är god!
Ja, i allt vi ständigt möter
samma nåd och tålamod.

4. Ser vi framåt, samma kärlek
oss härefter följa skall,
bära oss på herdearmar
och bevara oss för fall.
Hur vår dag sej än gestaltar,
hur all kraft oss än förgår,
hur det skiftar under färden
och vår strid blir het och svår,
i Guds trofasthet och omsorg
all vår hjälp och välfärd står.

5. Låt oss därför ej förtvivla,
trots vår egen skröplighet;
Gud är mäktig, Gud är trofast,
låt oss aldrig glömma det!
Ej vår vaksamhet, vår trohet
räcker till, nej, endast hans;
i vår egen styrka aldrig
någon verklig seger vanns.
Han har lovat vara med oss;
större trygghet aldrig fanns.


6. Varje skiljeväg i livet
Gud en löftesstjärna ger:
nya plikter, nya strider,
men ny nåd vi får dess mer.
Så var Herrens sätt sen gammalt,
känt av varje Jesu vän,
och nu i hans vida rike
samma sätt ju gäller än.
Led oss därför, käre Herre,
som du vill var dag igen!


Text: Lina Sandell 1868 (36 år), bearb. 2016
Musik: Robert Lowry