"Abbé Vogler", egentligen Georg Joseph Vogler, var mest känd som orgelvirtuos och imponerade bland annat på Bellman, som efter en av hans orgelkonserter (i Maria kyrka 1786) skaldade så här:
Abbé Vogler, när du rör
orgelverkets guda-dunder,
örat med förvirring hör
skrålet ur Tatarens grunder;
svalgets stormar, sprak och brand,
hisnad, jämmer, ångst och fasa
i de vreda toner rasa,
som framrusa ur din hand.
Men vid dina milda slag,
när du saligheten målar,
evighetens klara dag
förs på morgonrodnans strålar
under himla-rösters ljud;
ögat vattnas, känslan lider,
bröstet suckar, blodet strider,
hjärtat fröjdar sig i Gud.
Ett av Voglers glansnummer var tydligen att illustrera yttersta domen med att lägga sina armar över så många tangenter han bara kunde ("stormar, sprak och brand"). Men som synes var hans register minst lika brett som orglarnas.
Nå, i vår tid är det väl "bara" genom sin Hosianna-komposition han lever vidare. Men vackert så!
Förspel (kort) av Vogler:
Själva "Hosiannat":
//: Hosianna, Davids son!
Välsignad vare han,
välsignad Davids son,
som kommer i Herrens namn ://:
Hosianna i höjden,
hosianna, hosianna!
Välsignad Davids son,
som kommer i Herrens namn ://
Text (=SvPs1986 nr 105): Matt. 21:9
Musik: Georg Joseph Vogler omkring 1795 (ca 46 år)
Denna psalm kunde man egentligen kalla för en av de tidigaste och mest spridda "bibelvisorna" i vårt land. Den är ju helt enkelt en tonsatt bibelvers från berättelsen om Jesus´ intåg i Jerusalem. Men den är nu så förknippad med adventstiden att den knappast sjungs annars, inte ens på t.ex. Palmsöndagen. Annat var det förr - den sjöngs t.ex. vid invigningen av Järvsö kyrka på sensommaren 1838. Men vid 1000-årsminnet av Ansgarsmissionen åtta år tidigare sjöngs Voglers Hosianna i Stockholms storkyrka just till Första advent. Och nu är traditionen alltså fast etablerad. Hosianna Davids Son!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar