1. O Jesus, än de dina
du vill omkring dig se,
och av din bittra pina
en salig frukt dem ge.
Dem in i döden älskar du,
och i din Faders rike
vill möta dem ännu.
2. Dock vill du här på jorden
bland oss ock stiga ner.
För oss ett offer vorden,
dig själv åt oss du ger
och säger, evigt mild och god:
"Tag, det är min lekamen,
och tag, det är ditt blod."
3. Dig, Jesus, än vi höra
i dessa dyra ord.
Oss alla vill du göra
till dina vid ditt bord.
Oss alla, då du brödet tog,
du slöt intill det hjärta
som för oss alla slog.
4. Det hjärtat, som i nöden
den armes tillflykt var,
som bad för oss i döden
och våra synder bar,
det hjärtat än med frid och tröst,
med salighet från höjden
här nalkas trogna bröst.
5. Du kommer, kärleksrike,
ännu i Herrens namn
och för oss i ditt rike
emot en Faders famn,
en Faders, som förlåta vill
de barn du återlöste
och som dig höra till.
6. Dig vilja vi tillhöra,
o Jesus, till vår död,
och Herrens vilja göra
i medgång som i nöd.
Då blir du när oss alla dar
intill vår levnads ände,
som själv du lovat har.
Text: (=SvPs1986 nr 70) Frans Michael Franzén 1812, 1817 (40, 45 år)
Musik: Tysk folkvisa / Köpenhamn 1569
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar