313 Solen på himmelen tillslöt sitt öga

Alt. koral:


Alt. melodiform:


Alt. melodiform:


1. Solen på himmelen tillslöt sitt öga
dagen då Jesus, vår Frälsare led.
Dubbel förmörkelse skedde den fredag
då även solen på korset gick ned.
Men så, på påskdagen, var återfunna
bägge de solar, som syntes försvunna!
Halleluja, halleluja!

2. Efter bedrövelsens tid kommer glädjen,
ja, efter regn strålar solskenet klart.
Din är all makt och all ära, o Jesus,
för i uppståndelsen blev uppenbart
att du den Eviges Son måste vara,
som rivit dödens och djävulens snara.
Halleluja! Halleluja!

3. Aldrig blir kornet till glädje och bärgning
om det ej kastas i jorden att dö.
Blommor om våren ju spirar ur marken
där de låg gömda i vinter och snö.
Så ska de blomstra, de vissnade lemmar,
de som i graven med tårar vi lämnar.
Halleluja! Halleluja!

4. Som fisken kastat upp Jona på stranden
graven till slut ska gå miste om dem.
Är du, min Frälsare, verkligt uppstånden,
ska vi stå upp och få följa dej hem.
Där trädet är, där är också dess grenar.
Frukten, den kommer från dej som oss enar!
Halleluja, halleluja!

Text: Petter Dass, övers. A.H. 1997

Melodi: Ansbach 1664 ("Faraos härar hann upp oss vid stranden")