tisdag 12 juni 2012

182 Glad jag städse vill bekänna




Alt. koral:



 1. Glad jag ständigt vill bekänna:
jag är döpt i Jesu namn!
Ingen tillflykt är som denna,
öppen står min Faders famn.
Ringa jordens skatter väger
mot det ena, att jag äger,
klädd i dopets helga skrud,
nåd och barnaskap hos Gud.

2. Synden skall mej ej fördöma:
jag är döpt i Jesu namn!
Fadern all min skuld vill glömma,
föra till den trygga hamn
där mitt hjärta rening vinner
och min själ sin glädje finner.
Jag i Jesu liv och blod
äger frihet, kraft och mod.

3. När jag frestas, vill jag svara:
jag är döpt i Jesu namn!
Honom vill jag trogen vara,
vill ej ryckas ur hans famn.
Han från synden ren mej tvagit
och mej till sin egen tagit.
Honom jag, som han mej bjöd,
följa vill i liv och död.

4. Dopets nåd mej ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När en dag min blick ska brista,
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn!
Fader, ta mej i din famn. 




Text: Erdmann Neumeister 1705 (34 år) "Lasset mich voll Freuden sprechen", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1910 (47 år), 1914 och 1917, bearb. A.H. 2014.
Musik: Wolfgang Wessnitzer 1661 (32 år) - lyssna även till koralen på Dopguiden!


Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar.

Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"

Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917. Jag har här bearbetat den ytterligare, men ganska försiktigt.

E Neumeister:

Inga kommentarer: